Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 24 okt. 1931 - Notiser - Nationernas förbund och den ekonomiska världsdepressionen - Enhetlig terminologi vid industriell självkostnadsberäkning - Föreläsningsserie i modern belysningsteknik - Sverige Amerika stiftelsens studiestipendier - Reseberättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett memorandum angående produktion och handel under
perioden 1925–1929/1930 (Memorandum ön Production
and Trade 1925 to 1929/30. Pris 4 schweiziska francs.)
Volymen innehåller index för världsproduktionen av ett
antal råvaror och födoämnen, en jämförande
undersökning av världsproduktionens, befolkningens och den
internationella handelns utveckling, en studie av de
tillgängliga uppgifterna angående industriens
sysselsättning och en analys av prisutvecklingen beträffande olika
förnödenheter under de sista 2 à 3 åren. Vid jämförelse
med närmast föregående publikation angående dessa
frågor uppvisa de två sistnämnda kapitlen ett betydligt
ökat omfång och innehålla nu uppgifter av allra största
intresse. Det kapitel som avhandlar industriens
sysselsättning beskriver världsläget samt läget inom skilda
länder hos järn- och stålindustrien, mekaniska
verkstadsindustrien, skeppsbyggnads-, automobil- och
elektriska industrierna, kraftproduktionsindustrien,
textil-, gummi-, läder-, trä-, pappers- samt grafiska
industrierna. Utgivarna hava försökt att följa
utvecklingen så långt fram mot de aktuella förhållandena som
möjligt, och publikationen torde därför äga stort värde
för tolkningen av den nuvarande ekonomiska situationen.
Enhetlig terminologi vid industriell självkostnadsberäkning.
Sveriges standardiseringskommission har i
dagarna utgivit en publikation, benämnd "Normer
rörande enhetlig terminologi vid industriell
självkostnadsberäkning". Kommissionen har härmed velat skapa en
provisorisk standard att försöksvis tillämpas någon tid,
varför kommissionen mottager anmärkningar och
förslag till ändringar.
Initiativet till denna standardiseringsåtgärd togs år
1927 av skolöverstyrelsen, som hemställde om
utredning av hithörande frågor genom standardiseringskommissionen.
Denna tillsatte samma år för ändamålet en
kommitté, bestående av undervisningsrådet Nils
Fredriksson, civilingenjör R. E. Kristensson, överingenjör
Ragnar Liljeblad, civilingenjör H. R. Schultz och
professor Oskar Sillen. Kommitténs första förslag förelåg
år 1928 och utsändes till intresserade institutioner och
företag för yttrande. I anledning av de erinringar som
därvid framkommo från olika håll verkställdes
sedermera en omarbetning av förslaget, i vilken ytterligare
deltogo undervisningsrådet Vilh. Berglund, civilingenjör
Erik Gillberg och ekonomichefen Elon Jacobsson.
Kommittén framhåller, att kostnadsberäkningarna
skola vara vägledande för ett företags hela
verksamhet, och att det därför är av vikt, att beräkningarna
ske efter riktiga grunder. Rätt använd, är
kostnadsberäkningen ett kraftigt medel att undvika osund
konkurrens. Med hänsyn härtill är det även ett viktigt
önskemål, att beräkningarna inom de konkurrerande
företagen ske på så vitt möjligt enhetligt sätt. För ett
sådant fordras i första hand en enhetlig terminologi,
gemensam för olika företagstyper och
beräkningssystem, i vilket avseende det f. n. råder stor
förbistring. De normer som nu försöksvis skola tillämpas
avse endast terminologifrågan, vilken givetvis endast
får betraktas som en utgångspunkt, icke som ett
slutmål, för standardiseringsarbetet inom
självkostnadsområdet.
Normerna innehålla dels en systematiskt uppställd
avdelning, där de i självkostnadsberäkningen använda
begreppen göras till föremål för ingående analyser,
samt en alfabetisk förteckning över de vid
självkostnadsberäkning använda termerna.
Publikationen, som erbjuder mycket av intresse,
betingar ett pris av 1 kr. och kan erhållas efter
rekvisition hos Sveriges standardiseringskommission,
Malmtorgsgatan 10, Stockholm 16.
Föreläsningsserie i modern belysningsteknik. På
initiativ av Svenska föreningen för ljuskultur anordnas
under dagarna 16 och 17 november i Stockholm en serie
belysningsföreläsningar av framstående experter på
området. Föreläsare bliva: prof. J. Teichmüller,
Karlsruhe, dr-ing. N. A. Halbertsma, Holland, Oberingenieur
Ludwig Schneider, Berlin, samt civilingenjör I. Folcker,
Stockholm. Programmet kommer att få följande
sammansättning: den 16 nov. "Lichttechnik und
Lichtkunst" av prof. J. Teichmüller, "Licht, Auge und Sehen"
av oberingenieur L. Schneider, "Beleuchtungskörper zur
Formung des Lichtes" samt "Technische Aufgaben der
Lichtarchitektur" av dr-ing. N. A. Halbertsma. Den 17
nov. "Licht als Werkzeug" av oberingenieur Schneider,
"Die Aestethik der Lichttechnik" av prof. Teichmüller
samt "Slutsatser i avseende på svenska förhållanden"
av civilingenjör I. Folcker, i anslutning vartill
diskussion äger rum.
Som inbjudare till kursen stå Ingeniörsvetenskapsakademien,
Svenska arkitektföreningen, Svenska
elektricitetsverksföreningen, Svenska
elektroingenjörsföreningen samt Svenska föreningen för ljuskultur, bland
vilka organisationers medlemmar det definitiva
programmet utsändes i slutet av denna månad.
Föreläsningarna komma att avhållas i Tekniska högskolan,
Valhallavägen, vilken godhetsfullt upplåtit sin fysiska
hörsal för ändamålet. För deltagande i
föreläsningarna upptages en kursavgift av 10 kr. per deltagare.
Sverige Amerika stiftelsens studiestipendier.
Ansökningar till åtnjutande av Sverige Amerika stiftelsens
stipendier för studier i U. S. A. 1932–1933 skola vara
inlämnade till stiftelsens sekreterare före den 1
november i år.
Stiftelsen utdelar stipendier, tillhörande två grupper.
Grupp I utgöres av Anders Zorns stipendium à 4 500 kr.,
vilket kan sökas av varje svensk medborgare, som
ämnar bedriva studier inom vilka områden som helst,
dock företrädesvis vetenskapliga. Sökande bör förut
med framgång hava arbetat i de fack som studierna
avse.
Grupp II utgöres av universitetsstipendier à 1 000
eller 500 dollar. Sökande till dessa stipendier bör
hava avlagt förberedande examina vid svenskt
universitet, högskola eller därmed jämförlig läroanstalt.
Stipendiat som erhållit 1 000 dollar bör stanna i U. S. A.
minst 6 månader.
Ansökningshandlingarna skola märkas med
"Zorn-stipendiet", resp. "Universitetsstipendier" och åtföljas
av åldersbetyg, uppgifter om teoretisk och praktisk
utbildning, betygsavskrifter, fotografi, skriftliga
rekommendationer samt 1 krona i frimärken av valör 10 och
5 öre. Till handlingarna bör även fogas studieplan.
Stipendiat kan förlägga sina studier till såväl högre
läroanstalt som till praktiska institutioner, fabriker
o. d. Studieplanen bör noggrant redogöra för sökandes
studieobjekt. Platsen för studierna är däremot ej
nödvändig att fixera.
Ansökningshandlingarna prövas av sakkunniga, och
stipendiaterna utses därefter vanligen i mars eller
april året efter det ansökan inlämnats.
Närmare upplysningar kunna erhållas hos Sverige
Amerika stiftelsens sekreterare, Grevturegatan 16,
uppgång F, Stockholm, varje söckendag kl. 11–13.
Reseberättelser. Följande reseberättelser hava
inkommit till Tekniska högskolans bibliotek, där de finnas
tillgängliga för intresserade: Asplund, S. O.,
Studieresa i Nordamerikas Förenta stater för studium av
bro- och betongbyggnad. Stockholm den 7 september 1927,
1 + 22 sid. 4:o Maskinskrift. 35 fotografier. 13 fig.
l blåkopia av blyertsritning. Granholm, HJ.,
Reseberättelse över studier av järnbrobyggnader i Förenta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
