Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 7 nov. 1931 - Notiser - Sopnedkast — den nyaste moderna bekvämligheten - Textilteknisk föreläsningsserie i Borås - Femdagarsveckan i Storbritannien - Silikoslagstiftning i Canada - Korrosionsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höjd för utestängande av råttor. Friskluft inledes i
soprummet genom en något över golvet placerad
öppning, vars area icke bör överstiga 15 X 15 cm. Golvet
förses med avloppsbrunn. Vidare anordnas elektriskt
ljus samt vattenledning med tappkran och slang för
spolning. I soprummet insattes ett uppsamlingskärl
för soporna, och rummet göres antingen så litet, att
kärlet helt fyller detta på höjden, i vilket fall golvbrunn
och vattenledning kunna undvaras, eller ock så stort,
att två kärl kunna rymmas bredvid varandra.
Om dessa regler följas, och man använder den
standardiserade materiel, som finnes i handeln, har det
visat sig, att ventilationssystemet i nedkasten fungerar
tillfredsställande. Det kan till sist anmärkas, att
soporna inlindas i papper, innan de kastas ned, och att
nedkastningsöppningen är så anordnad, att flytande
avfall icke kan stjälpas ned i densamma medels hink.
Textilteknisk föreläsningsserie i Borås. Tekniska
förbundet i Borås anordnar fredagen den 20 och
lördagen den 21 november en textilteknisk
föreläsningsserie enligt följande preliminära program.
Fredagen den 20 håller kommerserådet A. F. Enström
en föreläsning över något allmänt
industrielltekonomiskt ämne med speciell anslutning till det
rådande konjunkturläget (ämnet ej närmare bestämt)
samt ingenjör Åke Hugo ett föredrag om
"Textilindustriens råvaruförsörjning".
Lördagen den 21 föreläser dr-ing. Gustav Schwen
över ämnet "Eehtheitsfragen in der Textilindustrie" och
direktör A. Grünert över "Moderne
Ausrüstungsmetoden", varefter gemensam middag intages.
Föredragen komma att illustreras av skioptikonbilder,
dr Schwens dessutom av praktiska demonstrationer.
Till föreläsningsserien hava inbjudits medlemmar av
Svenska teknologföreningen, Svenska bomullsteknikerföreningen,
Svenska färgeritekniska riksförbundet,
Tekniska samfundet i Göteborg, Norrköpings Polytekniska
förening, Ingenjörsföreningen i Halmstad, Skånska
ingenjörsklubben i Malmö samt Tekniska föreningen i
Hälsingborg. För täckande av de oundvikliga extra
kostnaderna kommer en avgift av 3 kr. per deltagare att
upptagas.
För kursen intresserade medlemmar av
teknologföreningen kunna för erhållande av ytterligare
upplysningar samt definitivt program hänvända sig till
föreningens kansli.
Femdagarsveckan i Storbritannien. I den av chefen
för yrkesinspektionen i Storbritannien avgivna
årsrapporten för 1930 framgår, att femdagarsveckan vunnit
vidsträcktare tillämpning inom brittisk industri, än
man i allmänhet föreställer sig.
Om också icke systemet ifråga kommit till allmän
användning inom någon industri, tillämpas det dock av
en hel del enskilda företag inom de viktigare
industrierna. I många industrier, där de förberedande
arbetena äro omfattande och dyrbara, såsom blekning,
färgning och stereotypering, har halvdagsarbetet på
lördagarna befunnits vara oekonomiskt; i andra industrier,
där fabrikslokalerna äro belägna långt ifrån
bostadsområdena, är det lättare att rekrytera arbetsstyrkan,
om arbetarna ej måste resa till arbetsplatsen om
lördagarna för endast några timmars arbete. Bland
arbetarna synes systemet vara synnerligen populärt, även
om det i stort sett ej medfört någon minskning av den
arbetstid, som annars skulle varit gällande. En
undersökning av den effektiva arbetstiden visar, att den inom
25 % av företagen utgör ca 45 timmar i veckan och
inom 64 % från 47 till 48 timmar i veckan. Inom 48
företag översteg arbetstiden 48 timmar och inom 25
företag understeg den 45 timmar. I några fall har den
av femdagarsveckan betingade utökningen av den
normala arbetsdagen medfört övertidsersättning, men i
andra fall har detta undvikits genom överenskommelse
med vederbörande fackföreningar.
Enligt uppgift har femdagarsveckans inflytande på
produktionen varit avgjort gynnsamt, och arbetsgivarna
ha funnit flera andra fördelar vara förenade därmed,
speciellt minskningen i de fasta omkostnaderna.
Arbetarna å sin sida ha funnit systemet vara fördelaktigt
för deras hälsa och särskilt ur rekreationssynpunkt
mycket tillfredsställande. Nämnas må till sist, att
femdagarsveckan är mera utbredd i södra England och i
nyare industrier än i de äldre industridistrikten.
Silikoslagstiftning i Canada. I Quebec trädde den 1
september en lag i kraft, i vilken föreskrives, att varje
person, som är sysselsatt med huggning, polering eller
appretering av granit, skall inneha ett av särskild
läkare utfärdat friskbetyg, vilket skall förnyas årligen.
Ägare till eller disponent för företag, där huggning
och polering av granit utföres, skall kostnadsfritt förse
sina anställda med masker eller andra säkerhetsanordningar,
som av gruvministern godkänts såsom skydd
mot silikos (lungsjukdom, orsakad av kiselsyrehaltigt
damm), samt vidtaga sådana försiktighetsåtgärder, som
av ministern må föreskrivas. Ministern kan meddela
föreskrifter om skydd vid ifrågavarande arbeten mot
till yrket hörande sjukdomar och kan utsträcka
föreskrifterna att omfatta arbetare, som sysselsättas med
huggning och polering av andra ämnen än granit.
Enligt en ändring av gruvlagen, vilken jämväl trädde
i kraft den l september 1931, kräves, att varje med
underjordsarbete i gruva sysselsatt arbetare eller arbetare,
som söker dylikt arbete, skall undersökas för silikos
åtminstone en gång om året av en enligt lagen om
ersättning för olycksfall i arbete tillsatt läkare. Om
läkaren finner, att arbetaren är fri från tuberkulos i
andningsorganen, skall han utfärda friskbetyg för honom.
Liknande intyg fordras för arbetare sysselsatta med
malm- eller stenkrossningsarbete ovan jord vid gruva,
såvida malmen eller stenen icke krossas i vatten eller
lösning och ständigt hålles fuktig.
Från dessa bestämmelser kan gruvdirektören
undantaga varje gruva, som icke innehåller kisel i sådan
mängd, att den kan anses alstra silikos, eller som han
på giltiga grunder anser böra undantagas. Guvernören
(Lieutenant-Governor) kan meddela föreskrifter om den
medicinska undersökningens beskaffenhet och formen
för intyget. Arbetare, som under mindre än 50 timmar
per kalendermånad äro sysselsatta med underjordsarbete,
komma icke under lagens bestämmelser.
För överträdelse av lagens bestämmelser stadgas
straff.
Korrosionsproblemet. Som Teknisk tidskrift tidigare
meddelat, hava ett antal av Tysklands större tekniska
sammanslutningar, nämligen Verein deutscher
Ingenieure, Verein deutscher Eisenhüttenleute, Deutsche
Gesellschaft für Metallkunde och Verein deutscher
Chemiker, överenskommit om samarbete för studium av
korrosionsproblemet. Det första gemensamma
korrosionsmötet hölls den 20 oktober i Berlin, varvid den
tyska metallografiens nestor, dr P. Goerens, i sitt
hälsningsanförande framlade programmet för
gemensamhetsarbetet. En samverkan mellan forskare av olika
fack är nödvändig redan med hänsyn till korrosionsproblemets
komplicerade natur. Samarbetet avser även
att förhindra meningsbrytningar mellan tillverkare och
förbrukare av metaller, att skapa ett forum för
opartiskt bedömande av uppnådda undersökningsresultat,
måhända även av uppkomna materialskador, att genom
val av riktiga material motverka dylika skadors
uppkomst samt att arbeta för framställning av nya material
med gynnsammare egenskaper vis å vis korrosionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
