Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 7 nov. 1931 - Notiser - Metallernas liv - Bestämmelser för järnvägstransporter - En ny ångteknisk tidskrift - Reseberättelser - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Metallernas liv. I häfte 31 av tidskriften
"Forschungen und Fortschritte" har professorn vid Tekniska
högskolan i Darmstadt, dr August Thum, uppdragit
intressanta paralleller mellan metallernas egenskaper och
den organiska materiens livsyttringar, jämförelser som
kunna synas tämligen långsökta men som sedda i den
moderna strukturforskningens ljus äro synnerligen väl
befogade.
Metallerna räknas, säger förf., till den "döda"
materien, men så snart man fördjupar sig i deras inre väsen,
varsnar man egenskaper som erinra om livsyttringar.
Liksom i fråga om organismer kan man hos metaller
iakttaga ärftlighet och levnadsålder. Man har t. .e.
tidigt iakttagit, att gjutna järnföremål kunna besitta helt
olika hållfasthetsegenskaper, ehuru järnets kemiska
sammansättning, framställningssättet, avsvalningshastigheten
och dimensionerna varit likartade.
Förklaringen ligger här i gjutjärnets ursprung. Om man vid
framställningen använder små kvantiteter järn med
ofördelaktigt brott, uppvisande stora grafittavlor, så
meddelar sig denna egenskap till den övriga
järnmassan, och resultatet blir ett grovkristalliniskt gjutgods
med dåliga hållfasthetsegenskaper. Liknande fenomen
hava observerats i fråga om stål. Ju kraftigare
metallens konstitution är, dvs. ju bättre dess kristallstruktur
utformats, och ju skonsammare materialet användes i
praktiken, dess större är ett materials livslängd. Denna
nedsattes emellertid kraftigt, om materialet är behäftat
med tillverkningsfel, såsom utsegringar,
slagginneslutningar, brott, orsakade av bearbetningen etc.
Metallurger, gjutare och smeder måste därför på lämpligt sätt
reducera metallernas sjukdomsanlag till ett minimum
och därigenom sörja för en lång livslängd hos
materialet.
Men även om metallen från början är förstklassig,
uppträda efter bearbetningen sjukdomsalstrande
faktorer, korrosion, utmattning och åldrande.
Korrosionen angriper som bekant företrädesvis
järnet. Man har beräknat, att mellan åren 1890 och 1923
ca 700 mill. ton järn, eller 40 % av världsproduktionen,
förstörts av rost. Om man t. e. genom lämpliga,
hållbara överdrag kan skydda en metallkonstruktion för
korrosionen och dessutom utsätter den endast för
vilande belastning, kan man dock uppnå en nästan
obegränsad livslängd hos materialet.
Vid växlande belastning kunna brott uppstå vid
påkänningar lägre än den vanligen angivna
brotthållfastheten. Brotten kunna uppträda efter månader eller år
och förklaras genom materialets utmattning, icke som
tidigare antagits genom fel hos materialet eller dettas
åldrande. Detta hindrar icke, att tillverkningsfel,
såsom brottanvisningar, samt korrosion kunna vara
bidragande orsaker till utmattningen. En periodisk
överbelastning minskar livslängden, medan en
långsamt stegrad belastning synes öka metallernas
hållfasthet, så att de bliva i stånd att efter någon tids
anpassning tåla högre belastning än de skulle ha gjort, om de
från början belastats till fulla beloppet.
Många metallers hållfasthetsegenskaper förändras
med tiden, metallerna åldras. I metallernas struktur
försiggå nämligen förändringar, som först efter en
längre tid komma till synes och vilka livligt erinra om
åldrandet hos den levande materien. I detta åldrande
ligger bl. a. orsaken till åtskilliga ångpanneexplosioner.
Fenomenet uppträder i en parallell form vis à vis
materialens magnetiska egenskaper. Genom ingående
studier har man numera funnit medel att motverka
metallernas åldrande.
För studiet av metallernas egenskaper spelar numera
atomforskningen samma roll som cytologien inom
biologi och medicin. Ett medel att tillämpa atomistiska
synpunkter vid den experimentella metallforskningen
erhöll man år 1912 genom v. Laues upptäckt av
röntgenstrålarnas böjning i kristaller. Fastän denna
undersökningsmetod icke förrän år 1920 vann insteg i
metalltekniken, har det redan lyckats att till sina huvuddrag
fastställa sambandet mellan metallernas atomstruktur
och deras hållfasthetsegenskaper och därigenom öppna
nya vägar för den fortsatta metallforskningen.
Bestämmelser för järnvägstransporter. I dagarna
har Förlags a.-b. Järnvägen utgivit andra upplagan av
boken Bestämmelser för transporter å järnväg, Del I,
omfattande bestämmelser för godstransport. En
omarbetning av den föregående upplagan har visat sig
nödvändig, sedan k. m:t dels fastställt ny taxa för
transporter å järnväg, vilken trädde i kraft den 1 januari i
år, dels förordnat om ändring av vissa delar av
järnvägstrafikstadgan från och med 1 juli 1931. I den nu
föreliggande upplagan äro intagna samtliga de nya
transportbestämmelser för gods, som en godsbefraktare
synes böra äga kännedom om.
Som bilaga till publikationen ingår den fr. o. m. den
15 maj gällande godstågstidtabellen, vilken eljest ej
publiceras i för allmänheten tillgängliga tidtabeller.
Man kan av denna bilaga bl. a. inhämta, att fraktgods
kan med genomgående lägenhet befordras från Berlin
till Kiruna på den korta tiden av 4 dygn och 4 timmar.
En ny ångteknisk tidskrift. I dagarna har utkommit
första häftet av en ny ångteknisk tidskrift "The Steam
Engineer", utgiven i London av mr John D. Troup.
Enligt förordet är denna tidskrift avsedd att vara en
praktiskt-teknisk journal, omfattande hela det
ångtekniska området. Den är uppställd efter ungefär samma
mönster som den amerikanska "Power" och synes även
äga dennas populärt-praktiska läggning. Om den
typografiska utstyrseln är intet annat än gott att säga, och
en blick på innehållet tycks bekräfta utgivarens åsikt,
att en utgift på 10 shillings (prenumerationspriset) kan
löna sig, om man därmed kan tillhandla sig idéer till
besparingar av flera hundra punds värde.
Reseberättelser. Till kommerskollegium hava
inkommit följande reseberättelser: Dnr 2709/1930. Wiberg,
Anders, Berättelse över studieresa i U. S. A. 66
ma-skinskr. sid. 4:o. Kopior av diagram. Förf. har
företrädesvis studerat tillverkningen av Silica-gel, zeoliter,
fullers earth o. a. adsorberande substanser. – Dnr
1601/1931. Berglund, Gustaf, Berättelse över
studieresa till Tyskland, Österrike och Tjeckoslovakien. 50
maskinskr. sid. 4:o. Kopior av ritningar och
fotografier. Förf. har studerat kontrollinstrument och
matanordningar vid ångtekniska anläggningar samt
elektriska apparater och anordningar för drift av
pappersmaskiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
