- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
644

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 12 dec. 1931 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.

OKTOBER 1931.


                                                        (Copyright.)
Bensin utvunnen genom kläckning i ångfasen ur
brunkolstjära med en svavelhalt av 3,8 % och
innehållande 50 % omättade föreningar hydrerades i
roterande autoklav i närvaro av en Mo O3-katalysator
med 80 atm. begynnelsetryck för vätet. Vid 380°
avlägsnades 36,7 % av svavelföreningarna och vid
440° fanns endast 0,4 % därav kvar. Gumhalten
hos krackbensinen minskades redan vid 380° från
21,4 mg till 4 mg och vid 440° var bensinen gumfri.
Hydreringen gav ett utbyte av 92.3 volymprocent
vid 420° och 88,3 % vid 440° (Brennstoff-Chemie
h. 20, s. 389). I. G. Farbenindustrie har sedan
upptäckten av oljefyndigheterna i Hannover börjat
hydrera bergoljor till bensin. Genom denna
hydrering utvinnes dubbelt så mycket bensin som vid
krackning. Hydreringen sker i gasfasen med fast
katalysator vid 200 atm. och 450 till 500°. Med en
ny katalysator har produktionen kunnat ökas med
250 % utan att större nyanläggningar erfordrats.
(VDI-Nachriehten h. 40, s. 3.)

För närvarande äro 20 % av alla U. S. A:s
stationära ångpannor kolpulvereldade. Av år 1929 utförda
nyanläggningar voro 70 % kolpulvereldade. De
amerikanska kolen anses lämpligare än de tyska för
kolpulvereldning. I Tyskland har flygaskan varit hindrande
för en allmännare utbredning. (Zeitschrift des Vereines
Deutscher Ingenieure h. 44, s. 1358.) Erfarenheterna
från kraftverk A i San Francisko med 88 atm visa,
att värmeförbrukningen i genomsnitt blir 3 300
VE/kWh. Anläggningskostnaderna för ett kraftverk
med 88 atm och 440° bli ej större än för motsvarande
anläggningar för lägre tryck med motsvarande
ång- och rökgastemperaturer. Vikt och volym hos ångan
reduceras avsevärt och därmed dimensionerna hos
anläggningen. (Electrical World 1931 II, h. 13, s.
544.) Med en oljeeldad separat överhettare har man
vid Delray kraftstation försöksvis utan svårigheter
arbetat nära 12 000 timmar med en ångtemperatur av
592°. Överhettarrören hålla 18 % Cr och 8 % Ni
och visa endast obetydliga skador av karbidutfällning.
I anläggningen användas fyra olika legerade
stål, varav i turbinens högtrycksdel ett Cr-Ni Mo stål
med en maximal påkänning av 350 kg/cm2. Turbinen
för 10 000 kW arbetar vid 3 600 v/m med 25,6 atm.
och 540°. (Electrical World, 1931 II, h. 17, s. 732.)
För att befria rökgaserna från svavel användes
uppvärmt vatten, varvid åtgången kunde reduceras till
20 t per t kol för att upptaga svavlet, emedan SO2
uppoxiderades till det mera lösliga SO3. Genom att
använda mangansalter som katalysator har man
lyckats nedbringa vattenåtgången till 1,25 t per t kol,
vartill endast 0,025 % sådana salter erfordras. (The
Steam Engineer h. 1, s. 2.) I den tidigare omnämnda
kraftstationen vid Bremo använder man för
luftförvärmningen som värmetransportmedium en
blandning av 85 % difenyloxid och 15 % naftalin för att
få en eutektisk smältning vid 18°. Vid temperaturer
över 400° sönderfaller difenyloxiden långsamt. En
överhettning av difenyloxiden medför inga fördelar,
enär den vid 400° redan blir mättad vid 9,5 atm.
Svårigheter ha uppstått att förhindra läckning, enär
viskositeten är låg och ytspänningen ringa.
(Mechanical Engineering, h. 10, s. 719.) Difenyloxidens
specifika värme varierar mellan 0,39 vid 27° och
0,69 vid 427°. Med difenyloxid som medium kan man
ackumulera fyra gånger så mycket värme som med
vatten. Dr Ruths var redan för tio år sedan inne
på frågan om värmeackumulering i järn eller sand
men fann ingen lämplig vätska såsom överföringsmedium.
(Dinglers Polytechnisches Journal, h. 9.
s. 156.) För att förebygga pannstensbildning
erfordras endast att man sörjer för att lösningar av
ämnen, som ha ökad löslighet med stigande
temperatur, alltid bildas före sådana av ämnen, som ha
ökad löslighet med fallande temperatur. Vid 90 atm.
har man ej funnit den ringaste pannstensbildning
ens i de hetaste sektionerna, om blott förhållandet
PO4 till SO4 hålles över 0,14 i närvaro av fri OH.
(World Power, h. 10, s. 307.)

För ett tunnplåtvalsverk har Luth & Roséns
Elektriska a.-b. utfört en svänghjulsanläggning
bestående av tvenne snabbgående motorer vardera med
dubbla direktkopplade svänghjul, mellan vilka en
precisionsväxel anordnats till gemensam
valsverksaxel. Svänghjuls vikten har härigenom kunnat
reduceras så betydligt, att kuggväxeln därmed betalat
sig. (Electrica, h. 3, s. 82.) For klippning av
bandjärn vid ett valsverk kunde i ett fall ej tillräcklig
precision ernås med en strömbrytare för saxmotorn,
som slogs till medelst anslag. Med en fotocell, som
reagerade för det glödande band järnet kunde
däremot en tillräckligt snabb inkoppling av saxen
åstadkommas. (Iron Age 1931 II, s. 701, Zeitschrift des
Vereines Deutscher Ingenieure, h. 41, s. 1282.)

En jämförelse mellan tvenne nybyggda atlanterångare,
den franska l’Atlantique för linjen Bordeaux-Buenos
Aires och den engelska Empress of Britain
för linjen Southampton-Quebec, visar ganska
märkliga olikheter i maskinutrustningen. Den förra
använder 16 st. pannor för 16 atö och 325°, den senare
9 st. för 28 atö och 385°. Maskineffekten är i förra
fallet 50 000 hk och i det senare 62 500 hk, vilken
giver fartygen (40 000 resp. 42 350 bruttoton) en fart
av resp. 21 och 24 knop. (Times Trade &
Engineering Supplement, h. 692, s. 84.) För traden
Japan-San Francisco har anskaffats t.ankmotorfartyget
Teiyo Maru om 9 850 t, som gör en fart 17,5
knop. Fartyget bunkrar 1 240 t olja och lastar
12 300 t och är försett med tvenne dubbeltverkande
sexcylindriga tvåtaktsmotorer typ MAN om vardera
3 600 hk vid 125 v/m. Tendensen att öka
tankfartygens fart synes vara ganska allmän. (Marine
Engineering, h. 10, s. 469.) Den nya svenska
isbrytaren Ymer om 4 300 t utrustas med 6 st.
sexcylindriga 1 500 hk dieselgeneratorer för 325 v/m i två
separata maskinrum samt 2 st. 2 700 hk elektriska
motorer akteröver och en motor av samma slag för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free