- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
651

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 12 dec. 1931 - Notiser - Automatisk eldningsanordning för träavfall - Hushållselektrifieringen i Tyskland - Tysklands tekniska tidskrifter i svårigheter - Värmlandska ingenjörsföreningen - Tekniska föreningar - Svenska ingenjörsällskapet i London, av L. A.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

England. Pannan, som är en eldrörspanna, eldas från
en s. k. holländsk ugn. Tidigare nedkastades bränslet
genom öppningar i ugnsvalvet, varvid sågspån o. d.
förbrändes svävande, medan grövre partiklar samlades i
högar på rosten, där förbränningen blev dålig. Man
införde då den förbättringen, att en stor plåttratt
insattes i såghusets golv. Tratten mynnar genom ett
vertikalt plåtschakt i ugnsvalvet. I schaktet äro
insatta två falluckor, försedda med hävstänger, vilka äro
förenade med en vertikal stång. Den övre luckan hålles
stängd medelst en på hävstången förskjutbar motvikt.
Då tillräckligt med gods samlats i tratten, faller den
övre luckan ned, och godset störtar mot den undre
luckan, som ävenledes öppnas, så att bränslet kan
inkomma i ugnen. Den undre luckan är fjäderbelastad,
så att den sluter till, då schaktet är tomt.

Genom anordningen hava två fördelar vunnits,
nämligen dels att bränslet torkas något av strålningsvärmet
från ugnen, dels att fyren behöver skötas endast efter
var annan eller var tredje inkastning.

Hushållselektrifieringen i Tyskland. Enligt
VDI-Nachrichten (2 december 1931) funnos i Tyskland i
början av detta år 30 000 elektriska varmvattenberedare
och 50 000 elektriska kök. Varmvattenberedarna hava
under senare år utvecklats därhän, att de vid riktig
dimensionering och givetvis också vid lämpliga taxor
kunna upptaga tävlan med gasapparaterna. I Holland
hava varmvattenberedarna vunnit stor terräng; i Haag
hava t. e. 25 % av alla hushåll tillgång till dylika. En
förutsättning för deras användbarhet är givetvis sträng
ekonomisering med varmvattnet.

Tysklands tekniska tidskrifter i svårigheter. Den
rådande depressionen har på ett märkbart sätt inverkat
på Tysklands tekniska press, som av ekonomiska skäl
tvingats att vidtaga betydande inskränkningar på
tidskrifternas textavdelningar. En följd härav har blivit,
att man löper risken att behöva antingen hela inställa
publiceringen av värdefulla bidrag eller ock att
publicera aktuella artiklar först efter långt dröjsmål. För
att söka råda bot på dessa svårigheter har Deutscher
Verband Technisch-Wissenschaftflicher Vereine riktat en
uppmaning till medarbetarna i den tekniska pressen att
eftersätta det av tyskarna eljest noga beaktade kravet
på uppsatsernas fullständighet och utförlighet och i
stället söka meddela endast det nyaste och värdefullaste
i en kort och koncis stil. Vidare anbefallas författarna
att före insändandet av bidrag till en viss tidskrift göra
sig underrättade om, huruvida bidraget kan komma till
användning, och slutligen att i största möjliga mån
undvika publicering i flera organ samtidigt.

Råden äro helt visst ägnade att främja kvaliteten
hos den tyska tekniska tidskriftslitteraturen, som genom
sin omständlighet och tyngd ofta varit läsarna ett svårt
crux, men de förtjäna säkerligen beaktande även på
andra håll än i Tyskland.

Värmländska ingenjörsföreningen räknar enligt den
i dagarna utkomna medlemsförteckningen (daterad
oktober 1931) 2 hedersledamöter och 205 ledamöter.
Styrelsen utgöres av trafikchefen K. A. Pallin, ordf.,
direktör Lennart Thorngren, vice ordf., byggnadschefen
Erik Björkman, sekreterare, överingenjör W. Hellgren,
skattmästare, ingenjör O. Rundberg, klubbmästare, samt
disponenten Einar P:son Troili, skogschefen C. Fr.
Löwenhielm och överingenjör John Spangenberg.

TEKNISKA FÖRENINGAR


Svenska ingenjörsällskapet i London
höll den 5 november sitt höstsammanträde i samband
med vilket arrangerats gåsmiddag och föredrag av
Svenska handelskammarens generalsekreterare, dr E.
Classen över ämnet "The Present Crisis and its
Political Reactions".

Svenska ministern, baron Palmstierna, hade jämte
ett tiotal övriga framstående Londonsvenskar
accepterat sällskapets inbjudan att närvara. Bland de senare
märktes handelskammarens vice-president, direktör F.
Ljungberg. Vid den gemensamma middagen, som
föregick sammanträdet presiderade ingenjörssällskapets
hedersordförande, generalkonsul E. G. Sahlin.

Sammanträdet öppnades av ordföranden ingenjör
Busch med ett tal, i vilket han lämnade medlemmarna
den glädjande underrättelsen, att ett stort antal
ledande industrimän i Sverige accepterat sällskapets
inbjudan att ingå såsom medlemmar, därigenom
bidragande till stärkande av sällskapets ekonomiska
ställning och skänkande detsamma ett ökat mått av prestige
och stöd. Förtjänsten för detta glädjande tillskott till
sällskapets medlemsstock tillkommer oavkortad
generalkonsul Sahlin, och ordföranden begagnade också
tillfället, att till denne framföra sällskapets hjärtliga tack.

Nästa punkt på programmet utgjorde dr E. Classens
föredrag över ämnet "The Present Crisis and its
Political Reactions".

Inledningsvis uppehöll sig talaren vid den
omdebatterade frågan, i vilken utsträckning den rådande
världskrisen kan ledas tillbaka till rubbningar i kapital- och
penningcirkulationen. Guldmyntfoten och dess
penningpolitiska konsekvenser för de stater som accepterat
densamma blevo föremål för föredragshållarens
ingående granskning.

Från penningproblemet gick talaren över till frågan
om övriga orsaker till krisen. Det stora antalet
internationella kongresser under senare år framhölls såsom
ett indicium på att världens ledande politiker och
affärsmän varit medvetna om farorna av de krisartade
förhållanden som rått på det ekonomiska livets område ända
sedan världskrigets avslutande. Man har enats om, att
det inte är som det bör vara i det ekonomiska
förhållandet staterna emellan, men någon gemensam aktion
till det ondas botande har man inte mäktat åstadkomma.

Föredragshållaren uppehöll sig vid skadeståndsproblemet
och påpekade de katastrofala följder, som ett
ohejdat guldflöde från Europa till U. S. A. medfört, inte
endast för gäldenärsstaterna utan för hela världen.
Förenta staternas politik, som gått ut på att med alla
tjänliga medel motarbeta guldflödets prisstegrande
verkan i U. S. A. samtidigt som prisnivån i Europa befann
sig i stadigt sjunkande, har bl. a. haft till följd en
enorm arbetslöshet.

Talaren yttrade på tal om den räddning ur krisen,
som påstås ligga i införandet av skyddstullar, att "i och
med höjandet av tullmurarna uppstår, om man tager i
betraktande kapitalets och arbetets orörlighet, ett
kolossalt oekonomiskt produktionssystem, ett slösaktigt
fördelande av arbetskraften, ett beskärande av
handelsfriheten, och en gradvis stegrad fattigdom, vilka bördor
världen, såsom den nu är organiserad, inte kan stå ut med".

Föredragshållaren uppdrog avslutningsvis en
parallell mellan det privatkapitalistiska samhället, såsom det
i dag ter sig, och Sovjetunionen. I det förstnämnda har
oenighet och brist på vilja till samarbete åstadkommit
en förvirring, vartill den ekonomiska historien saknar
motstycke, samt, för att nämna det centrala i hela
bilden, en arbetslöshet, som namnes i siffror på 25
miljoner människor. Sovjetunionen däremot, är ett
exempel på att detta mänsklighetens av i dag stora lidande,
arbetslösheten, kan utrotas genom att hänsynslöst
omsätta i praktiskt handlande tankarna på enighet
och samförstånd mellan å ena sidan arbetare och
arbetsgivare, och å den andra sidan genom en intimare
kooperation mellan unionens skilda produktionsdistrikt
och marknader.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:03 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free