Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 12 dec. 1931 - Tekniska föreningar - Svenska ingenjörsällskapet i London, av L. A. - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av V. L. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För sin intressanta framställning avtackades
föredragshållaren av de närvarande genom livliga
applåder. Åhörarnas tacksamhet underströks ytterligare i ett
anförande av ordf., ingenjör Busch. Efter föredraget
förekom diskussion, i vilken baron Palmstierna,
generalkonsul Sahlin, konsul Sjögren samt föredragshållaren
yttrade sig. L. A.
Tekniska föreningen i Eskilstuna
hade den 10 nov. sammanträde, varvid förhandlingarna
leddes av direktör Gustaf Hök.
Vid sammanträdet behandlades, utom en del andra
föreningsangelägenheter, en från Svenska
teknologföreningen inkommen skrivelse angående frågan om
teknologernas och de unga ingenjörernas arbetspraktik,
och beslöt föreningen att som sin representant i en
ifrågasatt kommitté för frågans behandling utse rektor
Max Grenander.
Föredrag hölls därefter av civilingenjör N. Hallman
över "Vår överloppskrafts användning i elektriska
ångpannor".
Talaren började sitt anförande med att framhålla,
att ångalstring medelst elektricitet ej är någon nyhet i
vårt land. Särskilt under världskriget frammanades
intresset för den elektriska ångpannan på grund av
svårigheterna att från utlandet erhålla kol.
Att problemet för vårt lands vidkommande är av
nationalekonomisk betydelse i allra högsta grad, framgår
av att vår årliga sammanlagda bränsleförbrukning,
omskriven i kol, rör sig om ca 12 mill. ton, motsvarande
en totalsumma av ca 200 mill. kr. med nuvarande
exceptionellt låga kolpriser. Den årliga kol- och
koksimporten utgöres av ca 5 mill. ton, motsvarande i runt
tal 80 mill. kr.
Man har beräknat, att landets tillgängliga vattenkraft
är 6,5 millioner kW, vilka skulle kunna lämna ca
32 milliarder kilowattimmar genom att vattendragen pä
ändamålsenligt sätt utbyggdes, och regleringar
genomfördes så långt ekonomiska förhållanden medgiva. De
nu utbyggda vattenfallen representera i runt tal 1,25
millioner kW, och energiförbrukningen är bortåt 5
milliarder kilowattimmar. Redan med denna nu utbyggda
vattenkraft torde vi slösa bort minst en milliard
kilowattimmar per år, vilka rinna förbi kraftverken utan
att kunna tillvaratagas.
Elektricitetsverken kunna som bekant aldrig räkna
med att hava jämn belastning dygnet runt, utan
svängningarna i belysningstiden och arbetstiden göra, att
verkens belastningsdiagram också växla.
Då det vid vattenkraftstationer i stort sett icke
uppstår någon merkostnad om turbinen arbetar för fullt,
kan den kraft, som finnes över, då alla "ordinarie"
behov blivit tillgodosedda, den s. k. överkraften, säljas till
en bråkdel av det pris, som vanligen utfås för kraft och ljus.
Vare sig elektricitetsverken förfoga över egen
vattenkraft, köpa per kW-år eller till ett fast årspris med låg
kilowattimmeafgift och kanske garanterad minimiuttagning,
kunna betydande inkomster erhållas genom att
sälja denna överloppskraft, som i regel betyder endast
ökade inkomster, utan extra distributionskostnader.
När man börjar intressera sig för en elektrisk
ångpanneanläggning, frågar man sig i första hand, vid
vilket strömpris driften lönar sig, och i regel börjar
man räkna med, huru många kWh soni motsvara l kg
kol. Man finner då, att 1 kg kol motsvarar ca 4–5 kWh,
och att 1 hl koks svarar mot ca 200 kWh.
Emellertid är saken icke så enkel. Om man endast
låter leda sig av de ekvivalenta värmevärdena mellan
kol resp. elektricitet, kan man komma till felaktiga
resultat. Vid anläggningar, som föredragshållaren varit i
tillfälle taga del av) hava de strömpris, som kunnat
betalas, växlat från 0,3 upp till 7 öre per kWh.
En tillförlitlig kostnadsberäkning för en elektrisk
ångpanneanläggnings ekonomiska drift och räntabilitet
måste därför alltid baseras på undersökningar från fall
till fall.
Under föredraget visades en serie skioptikonbilder ar
i drift varande anläggningar mellan 15–147 000 kW, och
talaren slutade sitt intressanta föredrag med att
uppmana Tekniska föreningens medlemmar att närmare
undersöka sina kraft- och värmeförhållanden med
aktgivande på den moderna elektriska ångpannan, som för
länge sedan lämnat experimentstadiet.
Efter föredraget följde gåssupé och som vanligt ett
gemytligt samkväm. V. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
