- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen /
656

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1931 - Specialiserings- och försäljningssammanslutningar med särskild hänsyn till maskinindustrien, av Robert Kristensson - Notiser - Kolhydrering i England - Fast kolsyra som biprodukt vid kraftverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lagerhållning och frakter. Leverantörerna av
råmaterial och delar till automobilindustrien hava på
motsvarande sätt sammanslutit sig uti en specialiserings-
och försäljningsförening Auto-Teilbau-Gesellschaft,
som omfattar flera betydande verk.

Inom järnvägsvagnsfabrikationen finnes sedan flera
år tillbaka ett bolag, Eisenbahnliefergemeinschaft
(Eislieg), som handhar gemensamma inköp och genom
en betydande utlandsorganisation söker erhålla stora
order. Specialisering är genomförd och bolaget är i
stånd att från specialverkstäder snabbt leverera alla
förekommande typer av vagnar.

De sammanslutningar, som hittills berörts, hava
lämnat företagens finansiella självständighet
obeskuren, med den inskränkningen att i vissa fall avtal om
vinstfördelning träffats. En betydande roll för
genomförande av specialisering och försäljningskoncentration
spela koncernerna eller fusionerna, som
kännetecknas av att företagen även finansiellt
sammanslutas. Icke sällan är huvudsyftet med fusioner
just att snabbt och effektivt kunna genomföra
driftskoncentration, specialisering och samarbete.
Härtill kommer givetvis även i många fall intresset
att utöva en priskontroll. Exempel på betydande
fusioner äro Demag, Klöckner-koncernen,
Maschinenfabrik Augsburg-Nürnberg (MAN).

De ekonomiska verkningarna av sammanslutningar.

Den främsta invändningen ur produktionens
synpunkt mot den nuvarande fria hushållningen, torde
vara att den åstadkommer en oekonomisk och ofta
meningslös splittring uti små konkurrerande
produktionsenheter, som väsentligt nedsätter effektiviteten
av alla produktionens hjälpmedel. Verkningarna av
splittringen bliva ödesdigrare ju mer den moderna
produktionen är förenad med betydande fasta
kostnader vilka bliva otillfredsställande förräntade.

Det är utan tvivel en betydelsefull samhällsekonomisk
uppgift att råda bot på de olägenheter, som
splittringen åstadkommit. De här skildrade
kartellsammanslutningarna och specialiseringsföreningarna
äro i stånd att avhjälpa en del ekonomiska
olägenheter härvidlag. Vid en konsekvent genomförd
specialisering torde beträffande tillverkningen ganska
goda ekonomiska resultat kunna erhållas. Det är
dock sannolikt att efter ett specialiseringsavtal som
regel de anslutna företagen komma att arbeta med en
stor del av sin kapacitet outnyttjad, dvs. med ringa
sysselsättningsgrad. Detta är bl. a. en följd av att
kapaciteten ökas. Det slöseri, som består uti att ett
för stort antal anläggningar finnas, avhjälpes icke
– åtminstone ej omedelbart – genom en
specialiseringskartell. I detta fall har trusten större
möjligheter att rationellt gå till roten av det onda, genom
inskränkning av anläggningarnas antal och
koncentration av produktionen. I den mån, som kartellen
genom specialisering och förbättrad driftsekonomi
kan åstadkomma en ökad omsättning kan den här
påtalade olägenheten undanrödjas. En ekonomisk
anpassning kan även ske, genom att utom
sammanslutningen stående företag tvingas att nedlägga
verksamheten.

En risk, som kartellavtalen medför, med hänsyn till
samhällsintresset är att oberättigade prisförhöjningar
vidtagas. I regel torde risken härför ej vara alltför
stor då konkurrensen sorn regel finnes både ifrån
utomstående småföretag och utländska storföretag.
Dessutom finnes alltid en latent konkurrens,
företagarskicklighet och teknisk kunskap, som kan
dirigeras till produktion av produkter, på vilka kartellen
håller för högt pris. Slutligen ligger det i varje
försäljningssammanslutnings intresse att erhålla stor
avsättning, vilken ofta blott kan vinnas genom låga
priser – och i detta hänseende har det specialiserade
företaget större möjligheter än det mångsysslande.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga, att de
strävanden, som här skildrats ur de enskilda
företagens såväl som samhällets synpunkt äro väl värda att
befrämjas. Man får blott ej vänta, att det på detta
område – lika litet som på andra områden av
teknisk eller ekonomisk organisation – kan vinnas
något utan uppoffringar. De organisationsmöjligheter,
som här finnas, kunna dock utan tvivel även föra vår
industri framåt i ekonomisk styrka och i
konkurrenskraft med utlandet.

NOTISER


Kolhydrering i England. Englands kolindustri har
som bekant sedan världskriget befunnit sig i ett
prekärt läge, orsakat av bl. a. minskade möjligheter till
export på kontinenten och uppträdandet av nya
konkurrenter på marknaden, det fortskridande utbyggandet av
vattenkrafttillgångar samt oljeeldningens insteg i
handels- och örlogsflottorna. Medan kolproduktionen i
Storbritannien år 1913 uppgick till 292 mill. ton och lämnade
försörjning åt ca 10 % av befolkningen, hade den år 1930
minskats till 248 mill. ton. Samtidigt hade exporten
nedgått från 78 till 59 mill. ton.

Den minskade efterfrågan på kol jämte den alltjämt
växande förbrukningen av brännoljor har gjort, att
man även i England med iver slagit in på försök att
medelst hydrering förvandla kol till olja. Rörande en
del tekniska försöksresultat har Teknisk tidskrift
tidigare i år (häfte 3, sid. 36) lämnat vissa meddelanden.
Nu föreligga i VDI-Nachrichten (9 december) ytterligare
en del uppgifter av intresse om denna verksamhet.

Professor Donnan vid University College, London,
anser, att hittills utförda försök motivera uppförandet av
en större anläggning än den hittills i blygsam skala
drivna försöksanläggningen (kapacitet 20 ton kol pr
dag). Framställningskostnaderna för oljan hava
beräknats till 7 d/gallon. Kolet förvandlas till 60 % i olja
av tillfredsställande kvalitet. För framställning av
vätgas, elektrisk energi och ånga i processen erfordras
dessutom en del kol, så att man kan räkna med att 4
ton kol åtgå till 1 ton olja. En anläggning för
hydrering av 1 000 ton kol per dag skulle kunna tillverka
213 000 ton motorbensin om året. Behovet av arbetare
i denna industri skulle uppgå till 5 000, därav i
kolgruvorna 3 000. Vid fabrikens uppförande, som beräknas
taga en tid av 2 år i anspråk, skulle arbete kunna
beredas åt 17 000 personer.

Fast kolsyra som biprodukt vid kraftverk. Enligt
"Power" (17 november 1931) planerar California
Carbonic Ice Company uppförandet av en anläggning för
framställning av fast kolsyra ur skorstensgaserna från
en kraftstation, tillhörig Pacific Gas and Electric
Company. Anläggningen, som skall få en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:11:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931a/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free