Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 26 dec. 1931 - Underskattat kulturarbete?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenjörsvetenskapsmän i Skandinavien, men det kan
måhända vara lämpligt att ånyo fästa uppmärksamheten
därvid, då numera så många band utkommit,
att man kan bilda sig en uppfattning av
samlingsverkets innehåll och värde. Det är visserligen sant,
att den ursprungligen uppgjorda planen ej till alla
delar kunnat följas och att de nu publicerade
volymerna ej på långt när kunna täcka vad man skulle
vilja innefatta i begreppet ’’tekniska vetenskaper".
Vissa av de förefintliga luckorna komma dock att
fyllas i en nära framtid. På andra områden åter
torde inan få se tiden an. Nya vetenskapliga rön.
som ej ännu hunnit prövas i praktiken, utgöra i vissa
fall hinder för publicering av delar av arbetet; i
andra fall har det ej varit möjligt att finna
kompetenta medarbetare, villiga att åtaga sig
författarskap inom särskilda specialområden.
Det må förtjäna påminnas om att förslaget till
verkets utgivande ursprungligen utgått från
förläggarfirman Albert Bonnier, som år 1917 framlade
planen till samlingsverket "De tekniska
vetenskaperna, bibliotek för teknisk vetenskap och dess
tillämpning på svensk industri och byggnadskonst".
Initiativtagarna själva i likhet med de tekniker, som
hade att bedöma förslaget, voro redan då fullt på det
klara med att utgivandet av ett dylikt verk måste
bliva förenat med ekonomiska uppoffringar.
Lyckligtvis är det dock inom bokförläggarverksamheten
icke alltid så, att en boks tillkomst beror på
utfallet av vinstkalkylerna. Förslagsställarna hade
gjort den iakttagelsen, att det inom svensk litteratur
ej fanns något mot landets höga tekniska och
industriella ståndpunkt svarande bokverk av
tekniskt-vetenskaplig art och räknade med att denna brist
borde kunna avhjälpas, om den tekniska
sakkunskapen inom landet, eventuellt även i de övriga
nordiska länderna, kunde intresseras för uppgiften.
Det torde utan överdrift kunna sägas, att förlaget
icke missräknat sig på möjligheten att åstadkomma
ett svenskt standardverk, som med framgång kunde
tävla med de bästa utländska arbeten. De hittills
utkomna banden bekräfta, att man till redaktörer
och författare lyckats engagera obestritt framstående
fackmän på olika områden. Redan i sin nuvarande
begränsade omfattning är verket dessutom av största
värde, då det fyller en hel del tidigare mycket
kännbara luckor i vår tekniska litteratur, vilket torde
framgå av den revy över utkomna delar inom de sex
olika fackavdelningarna, som här meddelas.
Inom avdelningen Mekanik har under
redaktion av professor Hjalmar Dahl, överingenjör Erik
Aug. Forsberg, professor Edvard Hubendick och
professor Tore Lindmark utkommit: Högre teknisk
mekanik av professor Hjalmar Tallqvist,
Hållfasthetslära av bergsingenjör Olof Lindgren,
Maskinelement av ingenjör K. G. Karlson,
Materialprovning av bergsingenjör dr-ing. Bengt Kjerrman,
Teknisk termodynamik av professor E. Hubendick,
Ångpannor av professor T. Lindmark, Arbetsmaskiner av
överingenjör E. A. Forsberg, Kylteknik av professor E.
Hubendick samt Vattenturbiner av professor Axel
Ahlfors.
Inom avdelningen Elektroteknik hava under
redaktion av professor Emil Alm, överdirektör
Waldemar Borgquist, civilingenjör Julius Körner och
professor Henning Pleijel utkommit Elektromaskinlära,
avdelningarna 1, 2 a och 2 b, av professor E.
Alin samt Tillämpad motorteknik och Elektrisk
bandrift av civilingenjör J. Körner.
Inom avdelningen Byggnadskonst, som
redigeras av professor Henrik Kreüger, hava
utkommit Byggnadsmaterialier med professor H. Kreüger
som huvudförfattare, Byggnadskonstruktioners teori
(del 1) av byråingenjör Nils Royen och professor
Otto Linton, Grundläggningar till hus och
brobyggnader av professor H. Kreüger samt
Husbyggnadsteknik av samme författare. Dessutom är under
trycking Byggnadskonstruktioners teori (del 2) av
professor Karl Ljungberg.
Avdelningen Kemisk teknologi redigeras
av professor Carl Kullgren, civilingenjör Sigurd
Nauckhoff, professor Wilhelm Palmaer, professor P. E.
Raaschou (Köpenhamn) och professor Schmiedt-Nielsen
(Trondheim). På denna avdelning, där ett mycket
stort antal svenska, danska och norska författare
medverkat, hava utkommit tre volymer, nämligen
Kemiskt tekniska apparater och Bränslen,
Oorganisk kemisk teknologi (del 1; utgivandet av en andra
del förberedes) samt Organisk kemisk teknologi.
Redaktionen för avdelningen Bergsvetenskap
har bestått av professor Walfrid Petersson,
professor Arvid Johansson samt framlidne professor
J. A. Leffler. Inom denna avdelning hava två delar
utkommit, nämligen Allmän metallurgi samt
Gruvvetenskap, under medverkan av ett stort antal
fackmän.
Avdelningen Väg- och vattenbyggnader,
som redigeras av professor J. G. Richert, innefattar
tills vidare volymerna Samfärdsel, Vägar och gator
samt Järnvägar. Dessutom är under tryckning
Vattenbyggnadskonst. Samtliga dessa delar hava
tillkommit genom medverkan av ett stort antal författare.
Få länder kunna berömma sig av att äga ett med
avseende på såväl innehåll som utstyrsel så
förnämligt tekniskt uppslagsverk som "D. T. V." Förlaget
har förstått att till redaktörer förvärva de allra bästa
krafter. Å redaktörerna har vilat den
maktpåliggande och grannlaga uppgiften att verkställa en
lämplig ämnesgruppering, att förvärva dugande
medarbetare samt att övervaka dessas arbete. För
medarbetarna slutligen har nog författarskapet, med det
ansvar det medför och den omsorg det kräver, i de
flesta fall betytt en kännbar personlig uppoffring.
Genom alla krafters samverkan har dock framgått ett
resultat, som utan tvekan måste betecknas som
synnerligen gott, och den praktiska betydelsen av
arbetet som hjälp vid undervisningen och i
praktikens problem torde av ingen förnekas. Det är
därför, icke minst för författarnas skull, att beklaga,
att verkets spridning hittills ej blivit så stor som
beräknats. Under sådana förhållanden förefaller det
önskemålet väl motiverat, att skandinaviska
ingenjörer, och främst de svenska, vid inköp av teknisk
litteratur i första hand böra överväga, huruvida icke
D. T. V. kan tilfredsställa ett föreliggande behov.
En större spridning av detta verk vore önskvärd
även av den anledningen, att den skulle möjliggöra
seriens fortsättande med nya. efterlängtade volymer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
