Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 26 dec. 1931 - Notiser - Den nya Riksbron - En ny arbetsledarekurs för ingenjörer - Litteratur - Insänd litteratur - Anmälan: Die Betriebsuntersuchung Wege und Formen, av Olof Kärnekull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestått av 12 valvbågar av trä, anbragta dels på fyra rader
pålbocker, nedslagna i grusbottnen, dels på stöttor,
uppställda på landfästenas grundplattor.
Brons överbyggnad består av sex huvudbalkar,
förenade upptill medelst en 15 cm tjock brobaneplatta.
Härjämte äro huvudbalkarna förbundna medelst två i
betong ingjutna järnbalkar i hjässan och fyra
tvärgående betongbalkar i varje brohalva. Brobanan är på
översidan skyddad med s. k. genascoisolering och
belagd med gjutasfalt till en tjocklek av 4 cm i körbanan
oeh 2,5 cm i gångbanorna. Ledkonstruktionen i hjässan
utgöres av 2 cm tjocka blyplattor, inlagda på sex ställen
mellan brohalvorna.
I landfästena och brospannet hava lämnats rum för
manövermaskineri till en eventuell regleringsdamm,
varjämte i plattan vid valvets undersida upptagits klys
för dammluckans manöverlinor ävensom i landfästena
gjorts ursparningar för dammens lagerkonstruktioner.
För att hindra läckning bakom landfästena, sedan
regleringsdammen inbyggts, hava där nedslagits tätande
sponter.
Arbetet tog sin början i september 1930, då sponter
nedslogos kring platsen för de blivande landfästena och
avmuddring och planering av bottnen inom sponterna
företogs. Samtidigt utfördes sponterna bakom
landfästena. Dessa arbeten voro utförda i februari 1931.
Under februari och mars uppfördes valvställningen, i
slutet av april påbörjades gjutningen av landfästena,
vilka voro färdiga upp till valvets anfangshöjd i mitten
av september. Gjutningen av återstående delar av
landfästena och av brovalvet var avslutad en månad senare.
Efter denna tid till mitten av december hava de
avslutande arbetena med brobanans isolering och beläggning,
anordnande av belysning och räckverk, beklädnad med
granitlister m. m. verkställt. Vid invigningen återstodo
endast arbetena med avskärningen av järnsponterna
under vattnet samt den provisoriska brons nedskrotning.
Kostnaderna belöpa sig till 1 057 000 kr., därav för
själva bron 786 000 kr., för gatu- och kompletteringsarbeten
i tillfarterna 235 000 kr. samt för åtgärder för
Mälarens reglering 36 000 kr.
En ny arbetsledarekurs för ingenjörer anordnas under
tiden 11–30 jan. 1932 av Sveriges industriförbund
genom dess arbetsledareinstitut. Kursen i fråga är en
upprepning av den ingenjörskurs, som fortgått under
tiden 30/11–19/12 1931 och till vilken tillslutningen
var så stor, att endast hälften av de anmälda kunde
beredas plats. Av dem som kunde få tillträde till den
första kursen ha redan 20 överfört sina anmälningar
till den nya. Då i bästa fall ett 30-tal kunna beredas
plats, kunna således ytterligare 10 tagas emot. Ämnena
vid kursen, som behandlas i ett 60-tal föreläsningar av
framstående sakkunniga, ha sammanförts under
följande rubriker: arbetsgivare och arbetstagare,
arbetarlagstiftning och skyddsverksamhet, aktuella
industriekonomiska spörsmål, arbetets rationella ledning med
underrubrikerna organisation och personlig ledning.
Anmälningar till kursen böra ingivas snarast möjligt
och senast före årsskiftet. Från Sveriges
industriförbund, Arbetsledareinstitutet, Sthlm 16, kunna de
preliminära programmen för kursen erhållas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
