Teknisk Tidskrift / 1931. Allmänna avdelningen / 667 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 26 dec. 1931 - Notiser - Statens provningsanstalt - Den nya Riksbron

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På byggnadstekniska avdelningen har man under
året kunnat konstatera en ökning av antalet från
byggnadsplatser insända provkuber av betong med ej mindre
än 15 %, tydande på ökad förståelse för
nödvändigheten av kontroll vid betongarbetens utförande. Ett
stort antal undersökningar hava gjorts vid
provningsanstalten för bedömande av lämpligheten av vid
arbetsplatsen tillgängliga betongmaterial och för utrönande
av lämpligaste blandningsproportioner hos betong av
dessa material. Undersökningar rörande betongens
genomsläpplighet för vatten vid ensidigt vattentryck
hava visat, att betong med god täthet även vid höga
vattentryck kan erhållas genom lämpligt avpassad
kornstorleksgradering hos sand- och stenmaterialet.
Provningarna av murtegel synas antyda, att lättegel
och högporöst tegel vinna terräng på det vanliga
murteglets bekostnad. 126 betongrör hava provats enligt
kommunaltekniska föreningens nya bestämmelser,
varvid visat sig, att endast 10 % av rören uppfyllt
bestämmelserna angående normaldimensioner, 75 %
fordringarna med avseende på hållfasthet mot yttre tryck
och 60 % med avseende på vattentäthet.

Bland viktigare utredningar, forskningsarbeten och
metodbeskrivningar, utförda på den byggnadstekniska
avdelningen, omnämner redogörelsen
metodundersökningar för provning av vägmaterial, lerundersökningar,
provningar av gångbaneplattor och asfaltbeläggningar
m. m. Provningsanstalten har erhållit i uppdrag att i
samarbete med vissa andra tekniska verk utarbeta nya
normalbestämmelser för leverans och provning av
cement och för byggnadsverk av betong. Å
brandtekniska laboratoriet hava provningarna av olika
väggkonstruktioner fortsatts, varvid murväggar av
högporöst tegel, av kalksandsten och siluriasten visat sig
vara ungefär lika motståndskraftiga mot brand som
vanligt murtegel. Mellanväggar av grövre dimensioner
av asbestcement och gips av olika fabrikat visade sig
hava ungefär samma brandskyddsförmåga som rörning
och puts.

Den elektriskt-fysikaliska avdelningen har numera
även att pröva och avgöra ansökningar om godkännande
av reflexanordningar för velocipeder i enlighet med
1930 års vägtrafikstadga.

Inom den kemiskt-tekniska avdelningen märkes bl. a.
en omfattande serie undersökningar å asfalt, goudron
och beck, bl. a. asfaltemulsioner och tjäror, avsedda för
permanenta vägbeläggningar.

Fig. 1. Längdsektion genom Riksbron, sedd från Mälarsidan.

Den nya Riksbron. Lördagen den 19 d:s invigdes i
närvaro av konungen Stockholms nyaste bro, Riksbron,
som därefter omedelbart öpnades för trafik.

Lösandet av denna brofråga har, som bekant, gång
på gång måst uppskjutas i avvaktan på andra därmed
sammanhängande utredningar, avseende bl. a.
Helgeandsholmens ordnande och Mälarens reglering.

Ritningarna till bron hava uppgjorts av professor
Ragnar Östberg, och konstruktionsarbetet har utförts
av hamnstyrelsens hamnbyggnadsavdelning närmast
genom ingenjören K. A. Wickert. Av broarbetet har
hamnstyrelsen i egen regi utfört samtliga schaktnings-
och spåntningsarbeten, valvställningen, inmurningen
av en del beklädnadsdetaljer av granit m. m., medan
ordnandet av tillfarterna utförts av gatukontoret. För
betongarbetena och en del av beklädnadsarbetena har
a.-b. Arcus varit entreprenör.

Brons huvudmått äro följande: Fri spännvidd mellan
landfästena 44 m, nyttig bredd 13,5 m, därav körbanan
7,5 m och vardera gångbanan 3 m, överhöjning 0,98 m
och största lutning mot landfästena 1:23,6.

Bron är konstruerad för lastfordon av 12 tons total
vikt och en ångvält av 20 tons vikt på körbanan samt
folkträngsel av 500 kg/m² å gångbanorna. Den är
utförd i ett enda bågspann av armerad betong (tidigare
förslag hade åsyftat trebågig bro i järn eller sten) med
led i hjässan och brohalvorna inspända i landfästen av
betong, utbyggda ca 4 m framför de gamla kajmurarna
samt grundlagda direkt på grusbottnen. Med hänsyn
till befarade sättningar i husen vid Strömgatan, där
grundförhållandena äro dåliga, har man icke velat rubba
den äldre kajen därstädes. Några sättningar på grund
av broarbetet hava heller icke kunnat konstateras.
Härtill har bidragit, att grundläggningen för landfästena
kunnat företagas direkt på grusbottnen utan pålning.

Den för brovalvet erforderliga ställningen har

Fig. 2. Tvärsektion A – A genom Riksbron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>