Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 10 jan. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
10 JAN. 1931
Fig. 8. Romerskt vattenhjul (kopia.)
tömde sitt vatten i en gemensam ränna, som förde
detsamma till nästa hjulpars vattenbassäng. Med en
in i minsta detalj utförd kopia (fig. 8) har försök
med vattenuppfordring ägt rum, och därvid visade
det sig, att detsamma arbetade på ett sätt som måste
anses mycket tillfredsställande, även om en hel del
vatten gick förlorat genom spillning.
Ur de oerhörda slagghögar som täcka ett par km2
area, kan man lätt draga den slutsatsen att
gruvbrytningen under denna äldsta tid varit ganska
betydande. En del forskare ha med ledning av
slaggmängden beräknat att den sammanlagda
produktionen har uppgått till 800 000 ton metallisk koppar,
och då man dessutom vet, att driften huvudsakligen
var koncentrerad till fyra århundraden, gör detta en
årlig produktion av cirka 2000 ton. Rio
Tinto-gru-vornas första blomstringstid räckte till omkring år
800 e. Kr., men efter denna tid synas de helt ha legat
nere i närmare ett årtusende. I slutet av 1700-talet
kommo gruvorna i spanska statens
ägo, men någon gruvdrift att tala
om kom icke till stånd, förrän
gruvorna år 1873 inköptes av ett
engelskt bolag till ett pris av
92 800 000 pts., dvs. i svenskt mynt
omkring 65000000 kronor. Från
sist nämnda årtal kan Rio Tintos
andra storhetstid räknas, men med
den nuvarande brytningen torde
dess saga ej bli så lång.
Vid den gruvbrytning som i våra
dagar äger rum, uttages malmen
dels genom dagbrytning, dels
genom underjordsbrytning.
Dagbrytningen utföres i öppna
dagpallar och, då det varit
nödvändigt att borttaga stora mängder
ofyndigt berg från såväl häng- som
liggvägg, äro dagbrotten av
imponerande mått. Då pallbrytningen
pågått under flera tiotal år, är det
helt naturligt att man under årens,
lopp försökt med flera olika pall»
höjder. För äldre pallar finner man
snart sagt alla möjliga höjder
mellan 7 och 20 m under det att
de yngre vanligen hålla sig
omkring 12 m. Ett undantag
bildar dock de pallar, där milling
huvudsakligast kommer till
användning. På sådana ställen har
man ofta större höjder för att få
millinggroparna så stora som
möjligt. Med dagbrottens
tilltagande djup uppstodo
svårigheter med malmens och
gråbergets borttransport, varför man i
början lade pallarna, så att de
spiralformigt sänkte sig ned mot
botten. Detta system medförde
dock en del olägenheter, t. e. långa
transportvägar med mötesspår,
skarpa kurvor, stort slitage på
vagnar och lok, ökad
kraftåtgång osv., allt medförande höga
transportkostnader, varför
numera all malm och delvis även gråberg uttages genom
tvenne, under dagbrottens botten gående
utfrakts-stollar, en för vardera malmstråket.
För all borrning användes handborrmaskiner typ
F. 3, tillverkade av Climax Engineering Co., Cornwell.
Dessa maskiner äro självroterande hammarmaskiner,
och till desamma använder man sig av l" ihåligt
borrstål försett med korsskär. Även för liggare
komma dessa maskiner till användning, men de äro
då försedda med en pneumatisk teleskopmatning och
fastklämda vid en trefot. Matareaggregatet göres
vanligen så klent att borraren delvis kan pressa
tillbaka maskinen utan att stänga av luften, detta för
att matningen vid lösare berg ej skall bliva så stark
att borren fastna. Vid millinggroparna borras
hålen vanligen 3 å 4 m men ansättas ej efter något
visst system, utan varje håls placering bestämmes
av de vid varje särskilt fall inverkande faktorerna.
I skop- och handlastningspallar däremot försöker
Fig. 9. S. Lode, västra delen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
