Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. 10 jan. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 JAN. 1931
BERGSVETENSKAP
man, såvitt möjligt, använda ett
visst system i avsikt att
därigenom minska dynamitåtgången,
samtidigt som man söker erhålla
ett för lastning lämpligt berg.
För att nå detta mål hålles
pallarnas profil och placeras de
erforderliga borrhålen så som
fig. 12 schematiskt utvisar. Hålen
skjutas sedan i ordning kanthål,
pall- och bottenliggare.
Tandningen av större hål sker
vanligen på elektrisk väg genom att
kablar dragas från de olika
ställena till en eller flera
huvudcentraler. För skutskjutning
använder man sig dock vanligen
av stubin. Inom dagbrytningen
kan man, om man medräknar
milling, särskilja fem olika
lastningsmetoder nämligen
1. Skoplastning i gråberg.
2. Annan mekanisk lastning i
gråberg.
3. Milling i malm.
4. Handlastning i malm och någon gång i gråberg.
5. Skrapning i malm.
Vad skoplastning beträffar, utföres denna av 90
tons Bucyrus ångskopor typ 95-B, försedda med 2l/2
yard3 dipper och flyttbara å räls. Berget upplastas
i 10-tons sidotippande gråbergs vagnar, vilka
sammankopplas i sätt om fem vagnar. Lastspåret är
lagt med en svag lutning förbi skopan, varför man
vid lastning bromsar ned vagnarna förbi densamma,
på så sätt undvikande att låsa fast ett lok vid varje
sätt. Varje skopa betjänas därför endast av ett lok,
som ombesörjer tippning och återtransport av ett
vagnsätt under den tid som de tomma
vagnarna lastas. Här liksom vid alla andra
dagtransporter inom fältet använder man sig av ånglok om
40 tons vikt. Enligt uppgift är effekten i skiffern
per skopa 550 m3 (sp. v. 2,5) på 8 tim. Utom
skoplastning betjänar man sig i gråberget av ännu ett
Fig, U. El Lago.
Fig. 10. S. Lode, östra delen.
Fig. 12.
lastningssätt, som dock endast kommer till
användning i porfyren. Denna är ju betydligt hårdare än
skiffern, varför den också vid
skjut-, , ning sönderfaller i stora block. Kring
de större av dessa slås kättingar och
sedan lyftas de av en kran i
gråbergsvagnar, under det att mindre
skut och mylla lastas i stora fat, som
av kranen tömmas i vagnarna. Att
denna metod kan löna sig i stället för
skutskjutning och skoplastning beror
till stor del av de låga arbetslönerna
jämte det relativt höga dynamitpriset.
Effekten vid denna lastning uppgives
till 7,5 m3 (sp. v. 3,0) per man och 8
tim., under det att kostnaderna
beräknas till 0.32 pts., eller i svenskt mynt
cirka 18 öre per ton, i vilket pris
extratid och dylikt är inberäknat.
I malmen använder man sig av
milling i ganska stor skala, men då
utförandet ej på minsta sätt avviker från
det vanliga, torde det ej vara
nödvändigt att i detalj beskriva detsamma,
Ett flertal millmggropar lägges van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
