Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 14 mars 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRIFT
14 MARS 1931
försättes lakvätskan med salmiak, varvid
vanadin-syran utfaller som ammonmmvanadat. Vid
upphettning av ammoniumvanadatet till några hundra grader
C bortgår ammoniaken och kan till huvudparten av
sin mängd tillvaratagas. Efter ammoniakens
utdrivande återstår ren vanadinsyra av gulbrun färg. För
återvinnande av i moderluten ingående ammoniak,
försättes moderluten med kalkmjölk och upphettas,
varvid ammoniaken bortgår och tillvaratages. Den
förbrukade reagensmängden vid nu skildrade
tillvägagångssätt för framställning av ren vanadinsyra ur den vid
röstning och läkning av vanadinförande
järnmalms-sliger erhållna fällningen blir jämförelsevis
obetydlig. Ringa personal och anordningar krävas för
arbetet. Smältningen företages i nickeldegel.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap samlades till ordinarie sammanträde den
13 februari 1931 kl. 19,30 å föreningens lokal.
Sammanträdet öppnades av vice ordföranden,
myntdirektör ALF GRABE. Till att jämte honom justera
aftonens protokoll utsagos bergsingenjör IVAR BOHM och
professor GUNNAR WALLQUIST. Anmälan om inträde i
avdelningen av civilingenjör WALTER HOLMSTEDT,
Stockholm, godkändes.
Ordf. meddelade, att enligt inkomna trycksaker The
Iron and Steel Institute, London, samlas till möte i
Förenta staterna och Canada i september nästkommande år.
Avdelningens årsberättelse -för 1930 anmäldes
föreligga färdig och lades enligt avdelningens beslut till
handlingarna. Ordföranden meddelade, att föreningens
styrelse beslutat att avdelningarnas årsberättelser skola
offentliggöras till marsstämman tillsammans med
föreningens styrelseberättelse i ett häfte av föreningens
förhandlingar. I anledning härav beslöt avdelningen, att
dess årsberättelse icke skall tryckas i någon av
vederbörande fackavdelningar av Teknisk tidskrift.
Bergsingenjör STURE MÖRTSELL höll föredrag med
ljusbilder om "Laboratoriestandard och aktuellt
forsknings-arbete på anrikningsområdet i Nordamerika och
England." Föredraget kommer att tryckas i Teknisk
tidskrift.
Bergsingenjör VILHELM CHRISTIANSEN höll föredrag
med ljusbilder om "Härdningsbara nonferrolegeringar".
Föredraget jämte åtföljande diskussion, under vilken
yttrade sig professorerna CARL BENEDICKS och GUNNAR
WALLQUIST samt föredr., kommer att tryckas i Teknisk
tidskrift.
Sedermera vidtog supé och samkväm, varunder bl. a.
civilingenjör ORVAR LAQUIST hälsade mynt direktör GRABE
välkommen på ordförandeplatsen.
H. C.
NOTISER
Kedjeridå vid tunneldrivning. Mining World (maj
1930) beskriver användningen av kedjeridå vid
tunneldrivning i en gruva, tillhörig Bunker Hill & Sullivan
Mining & Concentrating Company i Kelloggdistriktet,
Idaho. Ridån består av 2 m långa längder av W
kätting, som upphängas i ett stycke räls i taket, ca 12 m
från arbetsplatsen och som flyttas framåt, allteftersom
arbetet fortskridit ca 10 m. Rälsen hänger i korta
kät-tingstroppar, som stuckits genom öglebultar i taket.
Ridån har visat sig kunna effektivt hejda det vid
skjutningen utkastade berget utan att själv taga skada.
Genom att det lössprängda berget samlas vid ändan av
tunneln undgår man förstöring av rörledningarna för
tryckluft, ventilationsluft och vatten samt kabeln för
tandningen. Alla rörledningar kunna dragas fram ända
till ridån, varför behovet av slangar minskas. För
ventilationsluften kan man t. o. m. undvara slang från
rörändan.
Vid sprängningen skjutas salvor om sex skott
samtidigt. Laddningen utgöres av 18 kg sprängämne.
Medan berget utan användande av ridå kunde slungas
ända till 120 m ut i tunneln, når det tack vare ridån ej
längre än ca 10 m bakom denna. Utlastningen blir
därför bekvämare. Vid skjutning i kvartsit har man
funnit ett avstånd mellan sprängningsplatsen och ridån av
ca 12 å 20 m lämpligast, medan det kan göras kortare
vid skjutning i lösare berg.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av mars och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5.16.0
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 230-290.
3) Yalstråd, " 0,65 " " " 265-320.
4) Yalsat martinjärn, mjukt, grundpris " " 185-210.
5) Valsat lancashirejärn, " " " 290.
För rubrikerna 2-5 avser noteringen l 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn :
Engelskt nr l............................Sh. 59- O l pr 1016 kg fob
" " 3............................ " 58-6 J verkets docka.
Ferrolegeringar:
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 10 p l 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................ £ 9 pr 1016 kg fob engelsk
hamn.
förpackat ............ " l- O- O extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... " O- 2- 3 pr Ib Volfram.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C.... " 29- O- O skala 11/-.
" 4/6% C.... " 21- O- O skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
" Kolfri legering .... £ O- 0-10 per Ib Cr.
Chrom, metallisk........................ " O- 2- 6 per Ib Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ " 0-12-8 per Ib Ya.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 1: 90 Tenn: eng. i tackor Kr. 2: 40
" tackor " 1:72 Zink: hytt i tackor " 0:30
Koppar: tackor:raff. " 1:02 Nickel: i kulor 99,5
Bly: hyttackor........ " 0:33 -100 % Ni ........ " 3:30
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
