Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 9 maj 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 5
MAJ 1931
l TEKNISK TIDSKRIFTP
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR– B.G.MARKMAN.
UTOIV&N AV SVENSKA TEKNOLOGFQRE.rN l NGE1N
INNEHÅLL: Några erfarenheter från Utlastningen av ett större malmupplag å Kiirunavaara, av bergsingenjör
Torsten Ekstam. - Utvecklingen och användandet av Hawkesworth’s löstagbara borrskär, av bergsingenjör
Lennart Nordenfelt. - Notiser.
NÅGRA ERFARENHETER FRÅN UTLASTNINGEN AV ETT
STÖRRE MALMUPPLAG Å KIIRUNAVAARA.
Av bergsingenjör TORSTEN EKSTAM.
Under världskriget och tiden närmast därefter
upp-lades å Kiirunavaara ett stort järnmalmsupplag,
vilket så småningom kom att sträcka sig från 100 m
avv., där malmvagnarna tippades, över en pall å
130 m avv. och ned till 150 m avv. Då genom det
förbättrade konjunkturläget år 1924 upplagets
utlast-ning blev aktuell, hade det alltså den utsträckning,
som framgår av skissen fig. 1. Upplaget stod vid
denna tidpunkt endast genom ett schakt (å fig. l
betecknat Gr sh) från 130 m avv. i förbindelse med
järnvägstunneln. Å 150 m avv. ledde en mindre Stoll
in till schaktet, så att utfrakt dit kunde ske även
från denna nivå.
Då skoplastning av flera skäl icke kunde komma
till användning i detta fall, beslöts till en början, att
Utlastningen skulle ske dels med handlastning i
nor-bergsvagn,ar, dels med pendelrännor. Lastning i
norbergsvagnar har ägt
rum huvudsakligen på 130
men även 150 m avv., un- ._yjL.^.
der det att pendelrännor : /".. -..-..
.. ± o -4 -i r PflLL idd X ./’
använts a 115 m avv. /- </-.–––.
För norbergsvagnarna ^––s. _ .-."
utlades å 130 m avv. ett
huvudspår från schaktet
(Gr sh) med grenspår in / . /
till upplaget. Vagnarna med /’ ^
600 mm spårvidd och 0,82 \ l
m3 rymd, tippades av las- >^ \
tärna direkt i schaktet. Å \/
150 m avv. anlades ett
liknande spårsystem (delvis fl
synligt å fig. 9), men
vagnarna transporterades här
av lastarna endast fram
till ett rundspår, varifrån
utfrakten till schaktet
skedde med lok genom sär- ,
skild personal.
Kostnaderna härför äro icke
inräknade i lastningskostnaden
(se tabell längre fram).
Med 40-50 m
medeltransportväg uppgick effekten
vid handlastningen till 3,2 ton pr man och.
bruttotimme.
Beträffande pendelrännelastningen (fig. 2)" hade
förf. tillfälle till en detaljerad redogörelse i
Jernkontorets Annaler år 1926.1 De därvid anförda
driftssiffrorna hänförde sig emellertid enbart till de första
årens utlastningssäsong, och uttalades den förmodan,
att fortsatt drift under följande år skulle ge bättre
resultat. Detta blev också fallet, vilket i korthet
framgår av tabell l, som visar en sammanställning
över hela Utlastningen medelst pendelrännor.
Effekten steg alltså avsevärt. Tack vare de
föregående år utförda förstärkningarna å rännorna
minskades dessutom kostnaderna för reparationer m. m.,
så att de för 1926 och 1927 uppgingo till endast 9,8
i J. K. A. 1926, häfte 4.
A–––––,.. JT^.^^x ____
" " "
.. y
(V
*(Vn man. /
. . -
l - . –- SRäria rön UPPL.
" T" T
i i
i ;
Fig-. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
