- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Bergsvetenskap /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 9 maj 1931 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

TEKNISK TIDSKRIFT

9 MAJ 1931

Fig. 2.

Tabell 1.

Lastningsperiod
Utlastade ton malm
Nettotid % av bruttotid
Lastningseffekt
ton/netto- tonjbrutto-tim. | tim.

1924-1925
; 55 010.5
82,2
3,69
3,03

1926
j 50951,8
87,9
3,85
3,39

1927
! 35 759,2 !
82,9
5,08
4,21

; Summa och medeltall 141 721,5 84,4

4,02

3.39

resp. 3,5 öre pr ton, mot 28,0 öre under den första
perioden, varigenom totalkostnaden sjönk till ca 80
öre pr ton.

Då arbetsintensiteten under de tre första åren av
flera orsaker lämnade
åtskilligt övrigt att önska,
torde man här för
framtiden kunna räkna med en
medeleffekt av ca 4 ton
pr bruttotim.

Samtidigt med
pendel-rännelastningen hade
lastning i norbergsvagnar ägt
rum, så att härigenom
större delen av upplaget
söder om profillinjen B-B
(fig. 1) ovan 130 m avv.
samt norr om denna linje
ovanför 115 m avv.
utlastats. För i upplagets norra
del kvarliggande malm
kom då ett gynnsamt
tillfälle att pröva en annan
lastningsmetod, nämligen
med tillhjälp av skrapor,
då ett nytt störtschakt
(Vm III sh å fig. 1)
förlades till upplagets
omedelbara närhet invid dess fot
och ungefär mitt för det-

samma, så att malmen
kunde skrapas direkt ned i
schaktet. Betingelserna
för användning av skrapor
voro således de
gynnsammast tänkbara.

Fig. 3 visar en totalvy
över arbetsplatsen vid
skraplastningens början.
Man ser upplaget, som här
alltså hade en högsta
vertikal höjd av ca 50 m. I
förgrunden återfinnes
vidare ett brädskjul, vari
inrymts 2 skraphasplar.
Därifrån utgå draglinorna, som
över brytskivor i en invid
schaktet uppbyggd
bryt-skivebock fortsätta fram
till de 2 skraporna, under
det att backlinorna ledas
över i bergväggen
ovanför upplaget fastdurkade
brytskivor, över ännu
en brytskiva i brytbocken
och tillbaka till
hasp-larna.

Dessa utgjordes av elektriskt drivna spel av den
konstruktion, som visas i fig. 4. En 30 hkr
likströmsmotor driver medelst en kugghjuls växel en mellan
-axel, från vilken genom en
skruvfjäderfriktionskopp-ling än den ena, än den andra lintrumman kan göras
dragande genom överföring av en manöverspak åt
endera hållet.

Kopplingen utgöres för vardera lintrumman av en
på mellanaxeln fastkilad gjutjärnsmuff med en kring
densamma löst liggande, med det frilöpande
drivhjulet till resp. trummor förbunden skruvfjäder av
specialstål, samt en medelst kopplingsspaken i sidled
för-sk j utbar kopplingsskiva. Vid fjäderns yttre ände är

Fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931b/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free