- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Bergsvetenskap /
48

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 11 juli 1931 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

TEKNISK TIDSKRIFT

11 JULI 1931

terialet redan vid rumstemperatur, men högsta
hårdhet erhålles först genom behandling vid 130-160°.
Dessa legeringar äro de mjukaste att bearbeta av alla
Härdningsbara tekniska aluminiumlegeringar, och
detta gäller såväl vid varmbearbetning som för
bearbetning vid rumstemperatur i mjukgiödgat tillstånd.
I det senare tillståndet äro egenskaperna hos de
legeringar, som innehålla endast magnesium och kisel
som tillsats, icke mycket avvikande från vanlig han-

7 2 3 ~4% Mg2 Si

Fig. P. Pseudobinära tillståndsdiagrammet Al-Mg2Si.

delsalummiums. Därför kunna å dessa legeringar
omfattande formgivningsoperationer i såväl varmt sorn
kallt tillstånd med lätthet utföras. Beträffande
korro-siorisegenskaperna torde dessa legeringar komma
närmast duralumin. Hållfasthetsegenskaperna hos dylika
legeringar angivas i tab. 1.

Legeringar av denna typ, såsom exempelvis aldrey
och aludur, hava en hög elektrisk ledningsförmåga,
nämligen 30-31,5 m/ohm mm2, samtidigt som
hållfastheten är 30-38,5 kg/mm2. De hava därför fått
användning för elektriska ledningar.
Korrosionsegenskaperna hos dessa för ledningar avsedda legeringar
äro goda, ungefär som vid renaluminium.

Även litium bildar liksom magnesium med kisel en
förening, vars löslighet i aluminium med all
sannolikhet ökas med temperaturen. En härdningsbar
legering av denna typ är telectal, som innehåller
1-1,5 % Si och ca 0,1 % Li.

Tidigare trodde man, att blott genom,
formgivnings-processer bearbetade aluminiumlegeringar voro
härd-ningsbara, men man har dock numera lärt, att även
vissa gjutgodslegeringar äro Härdningsbara.
Bildandet av den övermättade blandkristallen tyckes
nödvändiggöra en längre glödgningstid. Några prin-

[-Bland-brist.-]

{+Bland-
brist.+}

Blå;

idkr/sf.

cipiellt nya härdningsföreteelser synas dock ej hava
iakttagits.

Koppar-beryllhwilegeringar.

Koppar bildar huvudmetallen i flera Härdningsbara
legeringar, av vilka koppar-beryllium-, Corsini- och
Heuslerlegermgarna ha det största intresset.

Å fig. 9 återges tillståndsdiagrammet för
koppar-berylliuin1. Till följd av att beryllhnns löslighet i
koppar avtager med sjunkande temperatur (från ca
2A % vid 800° till 0,75 % vid 400°) äro de av
a-kristaller bestående legeringar Härdningsbara, som
innehålla mera än 0,7 % beryllium. Värmebehand

2 4 6 6 10 12 14% Be

Fig. 9. Tillståndsdiagrammfct Cu- Be.

lingen är fullt analog med den vid
aluminiumlegeringar använda. En legering med exempelvis 2,5 %
beryllium glödgas l timme vid 750-780°, varefter
densamma hastigt avkyles i olja eller vatten. För
iitfällningsbehandlingen värmes vid 330-350° under
3/4-I1/s timme och avkyles långsamt. I tab 22
återgivas hållfasthetsegenskaperna hos koppar legerad
rned 2, 2,5 resp. 3 % beryllium. Som av tabellen
framgår, inträder en betydande stegring i
hållfastheten och hårdheten vid härdningsbehandlingen. De
tekniska egenskaperna hos berylliumlegeringarna äro
såtillvida beaktansvärda, att vid dessa legeringar
ernås toppvärden, som ej uppnås vid andra analoga
legeringar. Sträckgränser på 130 kg/mm2 och
brottgränser på 130-150 kg/mm2 påträffas utom vid
be-rylliumbronser endast vid stållegeringar. Även efter
den hastiga avkylningen, sålunda med fast lösning,
hava legeringarna betydande hållfasthet med
förhållandevis god förlängning. Efter den fullständiga
värmebehandlingen blir elasticitets- resp.
sträckgränsen ända till 8 gånger större, brottgränsen ca 3 och

i G. Masing- och O. Dahl. Z. Met. 1929, sid. 418.
.i O. Dahl. Z. Met. 1928, sid. 23.

Tab. 2. Hållfasthetsegenskaper hos Cu-Be-legeringar.

Sammansättning
Tillstånd
Elasticitets-gräns1) kg/mm2
Sträckgräns2) kg/mm2
Brottgräns kg/mm2
Förlängning
Böjningshållfasthet kg/mm2
Brinelltal
k g/ m m2

98 Gu, 2 Be ................ |
fast lösning
6,2
11,0
51,4
46,0
45,0
ca 85 i

fullt härdad
25,0
74,0
87,2
4,0
163.7
" 380 j

97,5 Gu, 2,5 Be ............ |
fast lösning
5,0
15,7
48,9
52,0
60,7
., 100

fullt härdad
45,9
128,0
135.0
0,8
216.7
" 440 j

97 Gu, 3 Be ................ |
fast lösning
9,1
20,0
55,6
24,6
88,5
" 170 i

fullt härdad
54,2
133,8
150,3
1,0
231,5
" 440

Avser 0,oo:’, efa permanent förlängning’.

0,2 %

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931b/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free