Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 11 juli 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
11 JULI 1931
vid inträdandet av den egentliga dyrtiden, åren 1915 och
1916, började nya stridigheter blåsa upp; lönerörelserna
utlöste under åren före 1920 ett stort antal strejker.
’Sistnämnda år betecknar en betydelsefull vändpunkt i
järnindustriens historia genom införandet av 8 timmars
arbetsdag. Lagen ’om arbetstidens begränsning ingrep
synnerligen djupt i järnbrukens arbetsförhållanden bl. a.
genom att den nödvändiggjorde en omläggning av
skiftar oete t. Historiken ger en mycket talande bild av detta
jättearbete som anpassningen till de nya förhållandena
krävde. Den annalkande depressionstiden och de från
arbetarehåll framställda kraven på lönekompensation
för den minskade arbetstiden skapade tillsammans en
situation inom järnindustrien, vilken väl utan överdrift
torde kunna karakteriseras som den allvarligaste i
modern tid. Bekant torde vara, att Järnbruksförbundets år
1921 inledda lönepolitik blev vägledande för hela det
svenska näringslivet. Oron på arbetsmarknaden
fortsatte ända till år 1923, då den utlöstes i en lång och
bitter arbetskonflikt.
Sedan år 1923 har järnindustrien fått arbeta under
jämförelsevis lugna arbetsförhållanden, medan vid gruvorna
stadgade förhållanden inträdde först i augusti år 1928.
Järnbruksförbundet, som tillkom som en ren
försvarsorganisation, i vilken arbetsgivarna av tidsförhållandena
tvingats in mycket rnot sin vilja, torde numera vara den
av alla svenska arbetsgivareorganisationer, som
uppvisar det procentuellt högsta antalet organiserade
arbetsgivare.
NOTISER
Bergshanteringen under år 1930. De första officiella
uppgifterna angående svenska bergshanteringens
produktionsresultat under år 1930 hava nyligen publicerats
i Kommersiella meddelanden, varur vi anföra följande:
Produktionen under år 1930 visar en avgjord nedgång i
förhållande till 1929 års produktion, men den överträffar
dock produktionen år 1928, de stora arbetskonflikternas
ar.
Järnmalmsbrytningen gick tillbaka från 11,5 till 11,2
mill. ton, medan järnmalmsexporten minskades från 10,9
till 9,5 mill. ton. I den totala produktionssiffran för
järnmalm, 11236 428 ton, ingår primamalm med
10174 717 ton, andra, lägre styckemalmskvaliteter med
232 081 ton och slig med 829 630 ton.
Styckemalmspro-duktionen har minskats, medan sligproduktionen ökats.
Försäljningspriset å totala bergmaimskvantiteten har
uppgivits vara ca 115 mill. kr., ungefär samma värde som
under år 1929. Upptagningen av sjömalm, som under
de senare åren visat en ökad tendens, utgjorde under år
1930 ca 5 580 ton mot 3 899 ton år 1929.
Tillverkningen av briketter, som sedan år 1918 starkt
minskats, gav i utbyte 23 488 ton mot 25 340 ton år 1929.
Sintertillverkningen har ökats på brikettillverkningens
bekostnad; den nådde dock under år 1930 med 234.140
ton ej upp till 1929 års siffra (257206 ton).
Tackjärnsproduktionen, som till största delen stannar
inom landet och därför ej i så hög grad som
stålproduktionen rönt inverkan av de försämrade förhållandena på
exportmarknaden, uppvisade dock en nedgång med 6,1 %
i jämförelse med 1929 års produktion. Nedgången
drabbade samtliga tackjärnssorter tämligen jämnt med
undantag av thomastackjärnet, som fortfarande visar en
kraftig ökning (120394 ton mot 109770 ton år 1929).
Sammanlagda tackjärnsproduktionen under år 1930
utgjorde 459 780 ton, därav 89 269 (85 146) ton
elektrotack-järn och 96 468 (96 060) ton kokstackjärn, framställt i
vanlig masugn (1929 års produktionssiffror inom
parentes). Försäljningsvärdet av 1930 års totala
tackjärnstillverkning har uppgivits till ca 42,5 mill. kr., dvs. i
medeltal 92,5 kr. per ton, en avsevärd sänkning mot
medelpriset år 1929 (ca 96 kr. per ton).
Tillverkningen av ferrolegeringar ökades från 34152
ton till 36 6>30 ton, likaså järnsvampstillverkningen från
10253 ton till 14874 ton, det högsta hittills uppnådda
värdet. Vällmetallstillverkningen sjönk däremot från
35 920 ton till 27 050 ton.
Stålproduktionen (götmetall) utgjorde 610 804 ton,
därav 87 941 ton bessemermetall, 405 900 ton
martin-metall, l 017 ton degelstål och 116 396 ton elektrostål. I
jämförelse med år 1929 har stålproduktionen minskats
med .ca 12 %, men den ligger dock åtskilligt över de
närmast föregående årens produktion. Framställningen av
bessemermetall ökades med 3 763 ton och av elektrostål
med 3 694 ton.
Beräkningen av under året producerat handelsfärdigt
smitt och valsat stål (sålunda ej ämnen och strips), rör
av smidbart järn och stål samt kallvalsade och
kall-dragna varor utom tråd har givit vid handen, att
kvantiteten utgjort ca 398 000 ton, betydande en minskning
med ca 16 % av 1929 års produktlon.
Av ädlare malmer brötos 10 731 ton silver- och
blymalm, 3 102 ton kopparmalm, 8 679 ton manganmalm,
69 728 ton zinkmalm, 21 649 ton arsenikmalm och 60 441
ton svavelkis. Brytningskvantiteterna hava minskats för
samtliga malmer utom kopparmalm; minskningen är
störst beträffande svavelkis och manganmalm, mindre
beträffande zink- samt silver- och blymalm.
Guld-arse-nikmalmen från Boliden redovisas med ungefär samma
siffra som de senaste föregående åren. Av koppar
framställdes 5 523 ton raffinerad metall, den högsta hittills
noterade siffran. Zinkframställningen, som på grund av
de dåliga priserna under året nedlades, lämnade endast
4 126 ton m-ot 4 718 ton året förut. Av bly framställdes
under 1930 vid bergverk ingen raffinerad vara.
Noteringar å diverse råmaterial för den svenska
järnhanteringen. Priserna gälla början av juli och äro
genomsnittliga.
1) Exporttackjärn (max. 0,016 % svavel, 0,025 fosfor) £ 5.13.0
per engelskt ton om 1016 kg fob exporthamn netto per
30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt, svenska kr. 230-290.
3) Yalstråd, " 0,65 " " " 265-320.
4) Yalsat martinjärn, mjukt, grundpris " " 185-210.
5) Valsat lancashirejärn, " " " 290.
För rubrikerna 2-5 avser noteringen l 000 kg fob
exporthamnen netto per 30 dagar.
Gjuttackjärn :
Engelskt nr l............................Sh. 59- O | pr 1016 kg fob
" " 3............................ " 58- 6 J verkets docka.
F er r olegering ar:
Kiseljärn 45/50 % .................... £ 10 p l 000 kg basis 45 sk.
fbv köp. stn vagnslastvis.
Ferromangan 76/80 %................£ 9-0-0 pr 1016 kg fob
engelsk hamn.
förpackat ............ " l- O- O extra.
Ferrovolfram 80/85 % kolfri.... " O- 1-8^ pr Ib Volfram.
Ferrochrom 60/70 % 2/4 % C.... " 27- O- O skala 11/-.
" 4/6% C.... " 19-15- O skala 7/6, allt
per 1016 kg
bas 60 fob
engelsk hamn.
rt Kolfri legering .... £ O- O-9£ per Ib Cr.
Chrom, metallisk........................ " O- 2- 6 per Ib Cr.
Ferrovanadin 35/40 %................ " 0-12-8 per Ib Ya.
Metaller:
Aluminium: tråd.... Kr. 1: 90 Tenn: eng. i tackor Kr. 2: 50
" tackor " 1:72 Zink: hytt i tackor " 0:33
" omsmält,, 1:20 Nickel: i kulor 99,5
Koppar: tackor:raff. " 0:81 -100 % Ni ........ " 3:30
Bly: hyttackor........ " 0:33
Priserna gälla för metaller pr kg banfritt Stockholm, i
tillräckligt stora poster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
