Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 12 sept. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
TEKNISK TIDSKRIFT
12 SEPT. 1931
* v D
ungefärligen -
Ju
(närmast högre hela tal), där L
är =r dubbla utmatningslängden eller det djup, som
kan borras pr vässning, om detta underskrider dubbla
utmatningslängden. Antalet borrbyten blir då:
D
a= -f - l (närmast högre hela tal)
L
L är, då borr stålen kan fullt utnyttjas:
För A .............. c:a 75 cm.
11 ^ . . . . .......... 5, l O "
" D .............. " 95 "
., E .............. " 85 "
Antalet f ramflyttningar av utmatningen, fi, kan ej
med samma noggrannhet teoretiskt bestämmas.,
emedan en f ramflyttning tar så obetydlig tid, att
borraren inte drar sig för att göra en eller annan i
onödan. Antalet f ramflyttningar blir emellertid:
fi - - - (närmast högre hela tal).
L
Jämföra vi de enligt dessa formler teoretiskt erhållna
värdena på a och fi med de verkliga under hela
provningen. finna vi:
« erhållet beräknat fel % p erhållet beräknat fel %
B .... 266 272 + 2,2 346 272 -26,4
C .... 295 294 - 0,3 333 294 -13,3
D .... 316 375 +15,7 96 - -
E .... 283 316 +10,4 335 316 - 6
Inverkan av felet framgår, om vi jämföra det
teoretiskt erhållna värdet på bruttohastigheten med det
faktiskt erhållna:
Hb Hb fel %
erhållet beräknat x
B ........ 7,94 7,96 +0,25
C ........ 8,55 8,58 -f °?35
D ........ 8,95 8,86 -1,02
E ........ 12,50 12,30 -1,62
V7 8
II 12 13 14 15 16 17 IQ 19 20 21 22 21 24 25 26 27 28 29 30 SI 32 33
Fig. 2. Förhållandet mellan netto- och bruttoborrhastigheterna för borrmaskinerna A, C, D och E.
Kurvorna äro uppritade för håldjupen 200 cm och 140 cm, och bruttoborrhastigheterna äro inlagda
för de nettoresultat, som erhöllos vid borrning i malm (M), leptit (L) och granit (G).
Som synes motverka felen i a och fi varandra så,
att slutfelet blir synnerligen obetydligt.
I Malmberget drivas orter med huvudsakligen
följande dimensioner: 6 X 2,8, 4,5 X 2,8, 3 X 2,8, 2,5 X 2,8
m. Vid drivning av orter från 3-6 X 2,8 ligger
me-delhåldjupet i närheten av 2 m och vid 2,5 X 2,8
omkring 1,4 m. För att lättast se de olika maskinernas
bruttoborrhastigheter äro kurvor uppritade enligt
ovanstående formel, där håldjupen satts till 2 m samt
1,4 m. För dessa kurvor, fig.
2, äro brutto- och
nettoborr-hastigheterna ordinata resp.
abskissa. Dessutom äro inlagda
de olika nettoborrhastigheter,
som erhållits i leptit, granit och
malm. Det är att märka, att
för D och A olika kurvor
erhållits för borrning i gråberg och
malm samt för D även olika för
granit och leptit. I malm kan
man nämligen borra hålen på det
antal borr, som bestämmes av
utmatningslängden. I leptit
däremot äro borren utnötta efter
ca 55 cm för D och 40 cm för
A. Den grovkorniga graniten
nöter D:s snabbroterande borr
ännu fortare än leptiten, så att
endast 40 cm kan borras pr
vässning.
Vid tidsstudierna erhöllos
något ofördelaktigare resultat med
maskin B än med maskin C,
vilket är svårförklarligt, då B
väger 3 kg mindre än C och alla
anordningar i övrigt äro lika.
Det har därför antagits, att
denna viktskillnad är av ringa
betydelse ur hanterlighetssynpunkt
och att maskinernas
bruttoeffekters förhållande till varandra
helt avgöres av
nettoborrhastig-heterna. Då vid i Malmberget
företagna prov C alltid visat sig
överlägsen B vad beträffar
nettoborrhastighet samt
luftåtgången praktiskt taget är lika
pr borrmeter, anses här ej
föreligga någon orsak att vidare
syssla med maskin B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
