Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. 12 sept. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 SEPT. 1931
BERGSVETENSKAP
67
Om maskin E sättes som normal, erhållas följande
relativa bruttoborrningseffekter i de bergarter, där
nettoproven ägt rum:
Maskin Malm Leptit Granit
200 cm 140 cm 200 Cm 140 cm 200 cm 140 cm
hål hål hål hål hål hål
A ...... 0,88 0,88 0,61 0,64 0,60 0,62
C ...... 0,81 0,78 0,82 0,79 0,76 0,74
D...... 1,01 0,93 0,86 0,84 0,70 0,74
E ...... 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
För att ytterligare åskådliggöra maskinernas
prestationsförmåga hava kurvorna å fig. 3 a och b uppritats.
Här är bruttoborrhastigheten visad som funktion av
håldjupet med de erhållna nettoborrhastigheterna i
malm och leptit. Det framgår av sig självt, vilken
betydelse det har att använda så långa utmatningar
som möjligt på maskinerna. Utrymmes- och
tyngd-frågan har härvidlag att bestämma begränsningen.
De icke självroterande maskinerna, isynnerhet
sådana med vattenspolning, ha mest att vinna, då de,
åtminstone vad beträffar Malmberget, tillåta en
avsevärt längre borrning pr borr än dubbla
utmatningslängden utan nämnvärd sänkning av
borrningshastigheten. Borrningshastigheten för självroterande
maskiner är däremot alltifrån borrningens början allt
snabbare avtagande på grund av den hastiga
periferiska nötningen av borrkronan. För dessa maskiner
äga de nya specialstålen den allra största betydelse,
då med visshet dessa stål komma att bibringa de
självroterande maskinerna en relativt sett ännu större
överlägsenhet över handroterade än vad som framgår
av dessa provningar.
Av ovanstående framgår, att den självroterande
maskinen E, trots sin tyngd, i varje fall är
överlägsen samtliga andra maskiner. I malm och 200 cm
hål är D något överlägsen, men av fig. 3 a synes, att
denna överlägsenhet endast är skenbar, då den beror
på förhållandet mellan utmatningarnas längder, som
just för håldjupet 200 cm gynnar D. Det säger sig
själv, att utmatningslängden är den
konstruktionsdetalj, som lättast går att lämpa efter
arbetsförhållandena.
Vid Malmbergets gruvor skulle en förlängning av
utmatningen på maskin D till 60 cm medföra ca
10 % ökning av bruttoborresultatet vid drivning av
gråbergsort med dimensioner över 3 X 2,8 m, dvs. där
ca 2 m medelhåldjup kan beräknas. Å andra sidan
är en minskning av utmatningen och därmed även
maskinvikten möjlig för samtliga maskiner i sådana
orter, där endast 1,4 m håldjup kan beräknas.
Diversetiden uppmättes under provningarna, men
provningstiden var alltför kort för att en närmare
analys av dessa tidsmoment skulle vara lönande. I
största allmänhet synas samtliga provade maskiner
vara väl lämpade för Malmbergets förhållanden, och
vid 6-7 kg tryck ha de visat sig kunna borra utan
att några tidskrävande störningar normalt uppträda
i form av igensatta borr, krökande borrhål och dyl.
I vissa bergarter kanske den ena maskinen visar sig
något överlägsen, medan i andra fall den andra
lämpat sig bättre.
Vad skiftresultatet beträffar inverkar förutom
bruttoborrhastigheten och divorsetiden även gångtid
samt tiden, som åtgår för f ramdragning, laddning och
bröstning. Gångtiden är naturligtvis helt oberoende
03 Q4 0,5 06 Q7 0.8 0,9 I.O 1,1 1,2 fr 1,4 1,5 1,6 1,7 lä !,«> 2O 2,1 2,2 2.5 2.4 2.5 26 2.7
m håldjup
Fig. 3 a. Förhållandet mellan bruttoborrhastighet och håldjup för
maskinerna A, C, D och E med de nettoborrhastigheter, som erhöllos vid
nettoproven i malm. De små häcken representera framflyttningar av
utmatningen, de större borrbyten.
0.3 0,4 0.5 0,6 07 0,6 0,9 1.0 1,1 l,.
djup
Fig 3 b. Förhållandet mellan bruttoborrhastighet och håldjup för
maskinerna A, C. D och E med de nettoborrhastigheter, som erhöllos vid
nettoproven i leptit. De små häcken representera framflyttningar av
utmatningen, de större borrbyten.
av maskintypen, likaså laddningstiden, där
laddningen utföres av skjutare. Framdragningstiden är
något kortare för självroterande maskiner än för
handroterade, beroende på att i förra fallet borrposten
ordnas under borrningens gång, medan borraren i
det senare fallet ordnar upp sin borrpost vid
arbetsplatsen, innan borrningen kan taga sin början. Å
andra sidan är bröstningstiden en smula längre för
maskin E på grund av det större antal hål som
borras. I stort sett äro emellertid summorna av
diversetid, gång-, framdragnings- och laddningstider under
provningen så lika för maskinerna B, C, D och E,
resp. 176, 174, 169 och 173 minuter per skift, att
bedömningen av maskinernas borrningseffekter kan ske
helt och hållet efter det enligt ovan angivna formel
erhållna resultatet.
Luftåtgången.
Luftåtgången har uppmätts för samtliga maskiner,
och vid ca 6,4 kg tryck är den för de bergarter, där
nettoproven utförts, följande:
Maskin Malm m3/m Leptit m3/’m Granit ms/m
A ......... 6,35 16,0 14^0
C ......... 8,8 15,6 14,9
D ......... 11,5 20,3 21,4
E ......... 11.2 20,1 16,4
Såsom var att vänta, noteras för de självroterande
maskinerna större luftåtgång än för de handroterade.
Även här gäller dock, att med de mot nötning
motståndskraftiga, oljehär dade specialstålen kommer en
korrektion att äga rum till förmån för de
självroterande typerna, emedan nettoborrhastigheten stiger.
J allmänhet spelar luftåtgången inom rimliga gränser
mindre roll, om endast bruttoresultatet är gott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
