Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 nov. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
TEKNISK TIDSKRIFT
14 NOV. 1931
Öusferbara
haffar.
Rullager
Fig. 14 Laboratoriekross, typ Fahrenwald.
Den ena apparaten är ett filter. Det bygger delvis
på samma princip som Brings avvattnare, men
rörelsen utföres på samma sätt som på en vibrerande sikt.
Det nya är, att godset med hjälp av den vibrerande
rörelsen matas fram över en filterduk, som ständigt
står under vakuum. Utexperimenteringen sker hos den
amerikanska anrikningsfirman Denver Equipment.
Den andra apparaten kan kallas Mordey’s
hysteresis separator.1 Den använder sig av olikheten i
magnetisk hysteresis hos olika mineral, och separationen
sker med hjälp av ett medelst växelström erhållet
roterande elektromagnetiskt fält. Utexperimenteringen
av denna apparat sker vid the Royal School of Mines’
anrikningslaboratorium i London. Vid detta
laboratorium utexperimenterades även den på sin tid rätt
uppmärksammade separatorn, som grundade sig på
mineralens olika dielektricitetskonstant, men som på
grund av omöjligheten att erhålla billiga vätskor med
lämplig dielektricitetskonstant visade sig vara av
föga betydelse.
Mordey’s separator synes ur denna synpunkt hava
större utvecklingsmöjligheter. Vid förf:s besök
pågingo försök som vis.ade förbluffande goda resultat
bl. a. vid rening av fältspat och vid höganrikning av
fjällig blodstensmalm.
En apparat, som i detta sammanhang förtjänar att
beskrivas är den under samarbete mellan
universitetet i Salt Lake City och United Verde Copper
Com-p,any framkomna brikettpressen för underlättandet
av mikroskopiskt studium av anrikningspr o
dukter.2 Konstruktionen framgår av fig. 15. Som
bindemedel för briketterna användes bakelit av viss
kvalitet, och briketterna utsättas för högt tryck inom
en liten motståndsugn med hjälp av en hydraulisk
domkraft. Briketterna bliva av denna behandling så
1 Min. Måg’. 1922, l, s. 333.
2 A New Development in the Preparation of Briquetted
Mineral Grains by R. E. Head and H. Slavin, Utah
Kngineering- Experiment Station. Technical Paper nr 10, 1930.
hållbara, att polering av även mycket finkorniga
an-rikningspr o dukter kan företagas utan att kornen falla
lös från ytan, vilket gärna inträffar vid äldre
utföranden, av vilka kokning i kanadabalsam torde
vara mest känd. Ett direkt studium i mikroskop utan
preparering ger som känt vid mycket finkorniga
produkter föga upplysning om produkternas
beskaffenhet.
För uppdelning av finkorniga produkter i
kornklasser med likfallande korn hava olika s. k.
elutria-torer kommit till användning. Fig. 16 visar en dylik
elutriator från Montana School of Mines.1
Uppdelningen i olika sorter sker med hjälp av en i röret A
uppåtstigande vattenström. Undantagsvis användes
även andra vätskor, av vilka i synnerhet aceton på
grund av låg inre friktion visat sig lämplig. Vätskan
tilledes genom röret F. För beräkning av erhållna
kornstorlekar, vilket sker enligt Stokes lag, är det
viktigt att noggrant uppmäta vätskehastigheten. E
är en termometer, som avläses i och för korrektion av
vätskans hastighet med hänsyn till vätskans
viskositet. Om röret göres tillräckligt långt, och om dess
diameter är riktigt avpassad i förhållande till
kornstorleken, har det visat sig möjligt att på detta sätt
uppdela även mycket finkornigt gods i olika
kornstorlekar lika fullständigt som om uppdelningen skett
med siktar. Desutom kan betydligt finare
kornstorlekar behandlas på detta sätt än vad som är möjligt
genom siktning. Gaudin påstår sig sålunda kunna
arbeta med korn med en storlek av endast 5 å 10 ^.
Vid dessa kornstorlekar är det emellertid nödvändigt
att tillsätta dispersionsmedel, även om godset icke
skulle hava tendens att flocka sig. Med siktning
kommer man icke längre än till 30 å 40 ju. Den
finaste användbara siktdukten är 400-mesh-sikten.
Fig. 17 visar den elutriatortyp, som användes av
Gross och Zimmerley vid deras krossundersökningar.2
Vid denna apparat hålles det tyngre godset
uppslammat under försöket
med hjälp av en pro-
1 Jfr the Mining
Maga-zine 1931, vol. XLJV, s. 50.
2 A Method for the sizing:
of öre by elutriation by J.
Gross, S. R. Zimrnerly and
A. Probert. Report of
In-vestigations, Bureau of
Mines. Serial 2 951, 1929.
mn
®
Vätte
l
c Drivskiva
Lager
^ Bråddavlopp
Fig. 15. Detalj av brikettpress
f or briketter avsedda f or
mikroskopiska undersökningar.
Fig. 16.
Genomskärning av elutriator.
Enl. Gaudin.
Fig. 17.
Elutriator, genomskärning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
