- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Bergsvetenskap /
83

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 nov. 1931 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 NOV. 1931

BERGSVETENSKAP

83

ringen måste ett experimenterande med dyrbara
sänken bliva följden. Numera kan man dock vid köp av
smidesmaskiner göra anspråk på anvisningar av
leverantören för konstruktionen av sänken.

Här nedan givas några exempel på smiden och
sänken. Fig. 13 visar sänken för Smidning av f läns på en
automobilaxel i 4 slag från 35 mm ämne. För
flän-sens utformande fordras 275 mm ämneslängd. Ämnet
formas fyrkantigt i första slaget och åter runt i andra
och tredje. För fjärde slaget anbefalles en extra
värmning av ämnet.

På fig. 14 åskådliggöres Smidning av framstycke på
en 11,5 cm granat. Som utgångsmaterial användes
50 mm ämne och 345 mm ämneslängd åtgår för
Smidningen. I sista operationen avskiljes det smidda
föremålet från återstoden av ämnet vid utstansningen
av hålet i framändan. Detta tillvägagångssätt, som
är typiskt för en hel mängd föremål, t. e. rörmuffar
och rullagerringar framgår tydligare av fig. 15.

Formning av ett vevstakshuvud visas å fig. 16.
Vevstaken har 63 mm diameter, och en uppstukning
till 125 X 100 mm göres i en särskild maskin.
Huvudets största dimensioner äro 135 X 245 mm. En
obetydlig skäggbildning kan noteras vid detta
komplicerade smide.

Fig. 17 visar bockning av en 38 mm vevaxel i två
slag. Vid första bockningen av ämnet lägges det
snett mot smidesmaskinens båda arbetsriktningar.
Gripdynorna^för andra operationen äro utbildade med
två slider, förbundna med varandra och den fasta
delen medelst fjädrar. Vid stukningen hoppressas
dessa slider så att de komma närmare varandra och
uppbocka vevslängarna.

Vårt lands industrier operera i långt mindre grad
än de stora industriländernas med massproduktion av

Fig. 16. Smidning av vevstakshuvud.

Fig. 17. Smidning av vevaxel.

standardartiklar. De produktionssiffror som uppnås
med smidesmaskinen kunna synas alltför stora för
att lämpa sig för svenska förhållanden. Icke förty
borde den vara lämplig inom flera grenar av den
svenska smideshanteringen såsom ett verktyg för
framställning av billiga och noggranna produkter.
Dessa kunna i sin tur framskapa nya industrier och
även tränga in på områden där gjutgods,
aduce-ringsgods och annat enklare material nu användes.

LABORATORIESTANDARD OCH AKTUELLT
FORSKNINGSARBETE PÅ ANRIKNINGSOMRÅDET I ENGLAND

OCH NORDAMERIKA.

«

Av bergsingenjör STURE MÖRTSELL.

(Forts. fr. sid. 77.)
Några nya konstruktioner och uppfinningar.

Nya uppfinningar och nya maskinella anordningar
se ofta dagens ljus först eller utformas i
laboratorierna, varför man genom ett studium av de nyheter
som där äro tillfinnandes möjligen kan få en inblick
i den kommande utvecklingen av de för
anriknings-tekniken nödvändiga mekaniska hjälpmedlen. De
flesta nya laboratorieapparater förfärdigas troligen
sällan i mer än ett exemplar. Somliga kunna dock
finna en allmännare användning för
laboratoriearbeten, under det att endast ett fåtal nya maskiner med
avseende på idé och konstruktion äga sådana
egenskaper att de i driftsskala erbjuda påtagliga
fördelar framför redan använda anordningar och
sålunda direkt kunna föra anrikningstekniken framåt.

En maskin, som antagligen kommer att låta tala
om sig, är Fahrenwalds nya krossapparat. Den fanns
vid förf:s besök utförd i ett exemplar för universi-

tetslaboratoriet i Moscow, men tillverkning skulle av
firman Denver Equipment inom kort upptagas för
laboratoriebruk. Som fig. 14 visar, är det fråga om
en kombination mellan valskross och tugg. Mellan
tvenne justerbara fasta käftar finnes en excentriskt
lagrad vals, som roterar med en hastighet av 600-l 000
varv pr minut. Härigenom erhålles hastiga korta slag
mot käftarna samtidigt som frammatningen i valsens
rotationsriktning underlättas. Kapaciteten ökas
ytterligare genom att godset matas fram även å den andra
sidan om valsen. I denna kross kan 2" gods i ett
steg krossas ned till under 10 mesh, dvs. ned till ca
1,6 mm. Denna maskin är redan fullt
utexperimen-terad för laboratoriebruk.

Detta gäller däremot knappast om tvenne nya
laboratoriemaskiner, vilka endast skola omnämnas, då de
ännu befinna sig på ett tidigt experimentstadium.
Bägge innebära emellertid till sin idé något nytt eller
i varje fall ett framsteg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:12:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931b/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free