Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 12 dec. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 12
DEC. 1931
TEKNISK TIDSKRIFT
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR-. &G.MARKMAN.
INNEHÅLL: Nyare förfaranden vid Igensättning i tyska gruvor, av ingenjör John Hedlund. ;
NYARE FÖRFARANDEN VID IGENSÄTTNING I
TYSKA GRUVOR.
Av ingenjör JOHN HEDLUND.
Under de senaste åren har en allvarlig strävan
förefunnits i de tyska gruvorna, ej endast
kolgruvorna utan även övriga underjordiskt brutna, att
vid Igensättning av utbrutna delar, begagna sig av
riya och alltmer besparande mekaniska hjälpmedel.
Igensättningen, dvs. att giva ett fast, bestående stöd
åt det ovan de utbrutna brytningsrummen varande
hängandet, har i flesta fall ej sin största betydelse
endast ur brytningsteknisk synpunkt, utan den har
även till sin uppgift att förhindra eller förminska
den sättning ovan de utbrutna delarna, som gör sig
märkbar uppe vid dagytan, om ock brytningen
försiggår nere mot tusentalet meter. De övervakande
gruvmyndigheterna hava härvidlag givit ovillkorliga
föreskrifter. De fyndigheter det är fråga om hava i
regel mycket flack lagring eller sidostupning, och
mäktigheten i flertalet fall är relativt ringa.
Från det att man tidigare i viss utsträckning
använde sig av tillfällig uppstöttning av hängandet
medelst stämpling, vilken senare undanrycktes och
hängväggen fick självrasa, den s. k. "Bruchbau",
övergick man snart till Igensättning för hand av de
tomma rummen och då i stor utsträckning genom
uppmurning från liggandet mot taket. När här
nedan talas om utveckling ifråga om metoder och
hjälpmedel vid igensättningen, måste man taga i
betraktande, att de äldre metoderna fortfarande komma
till användning och att de i vissa fall ännu kunna
anses som de efter de lokala förhållandena bäst
avpassade.
Efter igensättningen för hand har utvecklingen
frambragt "Spiilversatz", lika med Igensättning med
uppslammad sand eller andra finkorniga partiklar.
Då den slammet åtföljande vattenmassan av
naturliga skäl varit en många gånger besvärande faktor,
har man försökt att få själva igensättningsarbetet
maskinellt utfört med användande av det grövre
värdelösa gods, som ofta i riklig mängd står
gruvorna till buds i form av slagg och aska från
kokserierna, avfall från kolrenings- och
anrikningsverken, berg från sidostenen m. m. Härvid
framkommo som ett led i dessa strävanden
igensättnings-slungorna eller kastarna, "Bergeversatzschleudern".
Ett flertal typer med namn efter uppfinnaren eller
verkstaden, där apparaten konstruerats, förekommer.
Här finnas namn som Moll, Knapp, Carlshiitte,
Schmidt-Kranz m, fi. I utförandet Axmann har appa-
raten fått form av ett i höjd- och sidled svängbart,
till det yttre enligt fig. l utformat aggregat med i
kastriktningen liggande centriskt placerat kasthjul.
Maskinens hela framsida är öppen och sidorna vidga
sig koniskt mot denna. Över den bakre delen av
kasthjulet och över tvenne i främre hörnen placerade
vändrullar och tvenne bakre hörnrullar löper ett
ändlöst band. Den ena av vändrullarna tjänar som
dragskiva och drives medelst en tryckluftmotor.
Från skakrännan inkommer igensättningsberget och
nedföres på kasthjulet. Av centrifugalkraften tryckes
godset ut mot bandet och kastas ut emot
igensätt-ningsstället i tangentiell riktning från den punkt
där trycket upphör. Godset får en spridningsvinkel
av ca 15°, och hastigheten uppgår till 15 å 18 m/s.
Efter att resultatslösa försök tidigare gjorts att
med tillhjälp av luftström av sådant tryck och på
sådant sätt att hastigheten svarat mot det för
Igensättning avsedda godsets tyngd och transportväg
samt utförande av själva igensättningsarbetet till
Fig. 1. Axmanns igensättningsslunga.
önskad fasthet, lyckades man i en gruva i
Erz-gebirge år 1924 att med gott resultat använda sig
av det numera i allt större utsträckning
förekommande "Blasversatzverfahren", vilket förfarande
genom användande av tjänliga lufttryck,
rördiametrar och igensättningsgods gjort metoden
användbar för skilda anspråk.
Jämsides har man även börjat använda sig av
skrapaarbetet för Igensättning i vissa fall, om ock
skrapans utbredning inom underjordsbrytningen fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
