Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 12 dec. 1931 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
TEKNISK TIDSKRIFT
12 DEC. 1931
sin största betydelse som upplastnings- och
transportmedel.
Här nedan i korthet återgivna data och arbetssätt
vid igensättning med användande av pressluft och
skrapa äro intryck och uppgifter erhållna vid en
studieresa i Tyskland innevarande sommar,
kompletterade med uppgifter ur de just nu rikligt
förekommande artiklarna om "Biasversatz" i den tyska
fackpressen.
De nyare tillvägagångssätten för införande av
igensättningsberget motsvara i huvudsak de
gruv-tekniska fordringarna på samtidighet i brytningen
av det fyndiga och tomrummens igenfyllande.
Därjämte erhålles längre arbetsfront vid brytningen,
enär den fria takhöjden kan inskränkas till ett
minimum. Ett undantag från samtidigheten utgör
det blåsrör, som utbildats av Eisenmenger, ty där
måste i allmänhet transportmedlet för det fyndiga
komma till användning vid transporten av
igensättningsberget.
Den vanligaste och här använda uppdelningen av
tryckluftförfarandena är i hög- och
lågtrycksförfaranden. Man skiljer också i system fasta och
rörliga samt med hänsyn till kapacitet. I de båda
senare fallen tillhöra ur driftsynpunkt de- med hög
kapacitet vanligen den fasta gruppen och de med
medelkapacitet den rörliga, Vid
högtrycksförfarandet håller sig arbetstrycket vid godsets intagsöppning
i upp till 3,5 åto, under det de som arbeta med
lågtryck använda sig av tryck i 0,6 till 1:2 atö-läget.
Med högtryck arbetande system.
Det onekligen framgångsrikaste och allmännast
använda system med högtryck är
TorÄre^-förfärandet. F. n. arbeta ett tjugotal anläggningar i
Ruhr-området med detta system.
Till sina huvuddelar består Torkretanläggningen
av luftkomprimeringsaggregat, igensättningsmaskinen
som inför det för igensättningen avsedda godset i
tryckluftströmmen samt transportrörledningen från
maskinen till igensättningsplatsen. Med
igensätt-ningsmaskin förstås i denna uppsats det
maskinaggregat som överför godset till luftströmmen, men
i regel ej själv utför det direkta
igensättnings-arbetet. Uttrycket är således något oegentligt men
dess användning kan försvaras som
kollektivbenämning på de många typerna.
Den för igensättningsarbetet erforderliga
tryckluften tages i allmänhet från kolvkompressorer, som
sammanpressa luften till för Pneumatiska ändamål
vanligt övertryck, 5 å 7 åto. Kompressorerna
befinna sig då i regel ovan jord. Då den här
erforderliga luftmängden, som rör sig om 100 å 200 m3
fri luft pr min., mera sällan kan uttagas samtidigt
med uttag för andra driftändamål, har man, där så
är möjligt, förlagt igensättningen till tid då övrig
luftförbrukning är ringa eller har för igensättningen
inbyggts nya aggregat. På grund av den växlande
tryckhöjden hos igensättningsluftströmmen, beroende
av oregelbundenheter i försättningsgodset, anses
kolvkompressorn arbeta mera ekonomiskt än
turbokompressorn. Att den senare dock ofta kommer till
användning har sin förklaring i dess lägre
anskaffningskostnad och mindre skrymmande storlek. Vid
mindre anläggningar placeras kompressorn helst
under jord, vilket ur läckagesynpunkt är fördel-
aktigare och varvid insugningsluftens temperatur ej
får samma betydelse som vid de större aggregaten.
Från kompressorsavdelningen föres luften direkt
till igensättningsmaskinen utan att först föras genom
någon tryckreduceringsanordning.
Torkrets igensättningsmaskin bygges numera så
gott som uteslutande med enkammarsystem. Den
första och tidigare typen, som direkt framkommit
från de även hos oss vanliga cementsprutorna,
medger, i motsats mot enkammartypen, en kontinuerlig
drift. Det större slitaget och den längre
utbildningstiden för maskinskötaren har gjort att den alltmera
kommit ur bruk. Detta tvåkammarsystem anses
dock ha sitt berättigande vid mycket lerhaltigt
igen-sättningsmaterial, då denna typ har i sin övre
kammare inbyggd en omrörare för bakande gods. Av
de båda över varandra liggande kamrarna, fig. 2,
har den övre ett cylinderinnehåll lika med 1/30 av
timmeskapaciteten och den undre ungefär 25 %
större. Godset införes i den övre kammaren medan
ventilluckan E mellan kamrarna av det undervarande
lufttrycket hålles tillsluten. Övre ventilluckan
tillslutes, övre rummet gives samma tryck som det
undre, mellanluckan faller och godset nedfaller i
den undre kammaren, arbetskammaren, i vars undre
del den av luftmotor drivna tallriksmataren för fram
godset till rörledningen C, där inkommande
luftström från kompressorledningen ger godset den för
transportlängden och igensättningen nödiga
hastigheten.
Vid enkammarsystem, fig. 3, bortfaller den övre
kammaren, så att vid varje påfyllning av gods en
paus i arbetet uppstår.
Anslutningen av rörledningen för transport av
igensättningsgodset kan vara enkel eller dubbel,
varvid dock endast en gren i taget kan användas.
Efter maskinens påfyllning tillföres tryckluft till
systemet, varvid tryckhöjden står i visst förhållande
till trycklängden. Sålunda anses trycket vid tom-
Fig. 2. Torkrets tvåkammartyp. Fig. 3. Torkrets enkammartyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
