Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 31 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Feb. 1931 - E. T. Glas: Television. En översikt av grundläggande fakta, apparatur och resultat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 5. Vy av den fullständiga sändningsanordningen, där
förstärkarestativ m. m. framträda. Observera de inbyggda fotocellerna.

i sig självt nödvändigt villkor. Likaså återgives
föremålets djup med perspektiv.

Vi ha nu sett, huru en eller flera samverkande
fotocellers avgivna ström kan fås att variera i takt
ined reflektionsförmågan hos föremålets olika
element. Då t. e. ett horisontellt analyserande
ljusknippe rör sig över ett par mörka ögonbryn, vilka
reflektera dåligt, uppkommer två gånger efter
varandra en utpräglad minskning i fotoströmmen.
Följaktligen minskas spänningsfallet över ett i serie med
fotocellen lagt motstånd om exempelvis 100 000 ohm
ryckvis under någon tiotusendels sekund. Detta
motstånd införes i gallerkretsen i första röret till en
kapacitets-motståndskopplad förstärkare. På känt
sätt fortsattes sedan förstärkningen rör efter rör,
tills det oundvikliga rörbruset sätter en gräns.

3. Överföringsbetingelser.

De ursprungliga ryckvisa förändringarna i
gallerspänning motsvara ett oändligt spektrum av
frekvenser, varav de väsentligaste måste kunna passera
förstärkaren. Svårigheterna äro betydligt större än vid
bildtelegrafi, dels emedan strömvariationerna på
grund av fotocellens ringa avgivna totala ström vid
diffus belysning fordra mycket högre förstärkning,
dels de väsentliga frekvenser, som motsvara de
ryckvisa förändringarna, ge ett mycket bredare
spektrum; förändringarna ske ju här mycket snabbare.
Om man vill sända bilden per radio, måste
sändarestationens bärvåg moduleras med detta väsentliga
spektrum, då oerhört breda sidoband skulle uppstå.
En på detta sätt modulerad bärvåg upptar så stor
plats i etern, att den är svårförenlig med den redan
förut besvärande trängseln. Man får tydligen
försöka reda sig med de allra väsentligaste
frekvenserna, ehuru bildens kvalitet blir lidande därpå. Vi
ha funnit, att en någorlunda god reproduktion av
människoansiktet fordrade överförandet av 40 000
bildelement per sekund. Motsvarande grundfrekvens
inom spektrum är 40 000 p/s. Radioöverföring
ger alltså, då båda sidobanden överföras, ett totalt
band om 8 000 p/s. upptagande lika stor plats
i etern sorn 8 rundradiostationer enligt gällande
frekvensplan. Gynnsammare ställer det sig på de korta
vågorna på grund av bärvågens höga frekvens; vid
50 m våglängd upptager bandet sålunda 1,3 % av
bärvågsfrekvensen eller våglängderna mellan 40,67
och 50,34 m. Drift av flera televisionsförbindelser
med dylika fordringar skulle snart medföra
katastrofal interferens med annan trafik. Denna praktiska
svårighet för genomförandet av kvalitetstelevision,
om ock i liten skala, torde ännu ej vara hävd. Vid
amatörutsändningar har man inskränkt sig till att
använda ett vid 5 000-6 000 p/s avskuret band, men
bildernas kvalitet lämna också mycket övrigt att
önska. De extremt korta vågorna, t. e. våglängder
under 10 m, kunna törhända i sinom tid ge lättnad,
men för närvarande torde situationen vara ganska
mörk.

Varje ledning har sin huvudsakligen av
fördelningen mellan induktans och kapacitet betingade
gränsfrekvens, ovanom vilken dämpningen är så stor,
att ledningen ej kan användas. Denna omständighet
blottar ett nytt bekymmer, som visserligen är
välbekant från rundradion, men vid television dyker upp
i mångdubbel skala. Man är sålunda icke heller på
det torra, om radioförbindelsen ersattes med en
metallisk ledning, i synnerhet som denna vanligen till
någon del måste kablas. Inom själva televisorn äger
dessutom ett förlopp rum, vilket är ekvivalent med
denna ledningens frekvensavskärning och kan
benämnas analysfördröjning ("aperture-distortion"). Vi
tänka oss t. ex. att i föremålets utseende ingår en
abrupt förändring från svart till vitt. När hålet i
analysatorskivan rör sig över en sådan
begränsningslinje vinkelrätt mot densamma, ökas icke fotocellens
ström ögonblickligt, ty det tager alltid en viss om ock
liten tid för hålet att röra sig över gränslinjen;
strömmen växer alltså så småningom i stället för
ögonblickligt, snabbare ju fortare analysatorskivan roterar
och ju mindre hålet är[1]. Följden blir den, att en
skarp begränsningslinje icke reproduceras med samma
skärpa som den har i originalet. Vi få m. a. o. ett
jämnare ryck i gallerspänningen, än vi borde ha,
vilket i sin tur är liktydigt med att det ekvivalenta
spektrums höga "frekvenser" minska i amplitud.
Ana-lysf or dröj ning och frekvensavskärning å ledningen
försvåra således både återgivandet av fina streck och
likande detaljer hos originalet. Å andra sidan
betyder undertryckandet av de lägsta väsentliga fre
kvenserna, att bildens medelutseende eller ton helt
eller delvis förändras, så att extra skuggor eller
dagrar kunna visa sig i bilden. Den lägsta väsentliga
frekvens, som ingår i signalens ekvivalenta spektrum,
är vanligen bildfrekvensen. I alla händelser behöver
ingen lägre frekvens beaktas, när det gäller en
ansiktsbild.

Resultatet av överläggningen är tydligen följande:
för tillfredsställande reproduktion av ett mindre
föremål i måttlig rörelse fordras överföring av ett
frekvensband från 16 à 17 till 40 000 p/s. Med
hänsyn till den oundvikliga analysfördröjningen, som
man ju ändå ej kan upphäva, har övre gränsen
ned-p rutat s till hälften. Att märka är dock att verklig
distortion vid överföring av en ansiktsbild först
börjar vid en avskärningsfrkvens av 14 000 p/s,
motsvarande ungefär fullgod 30-linjers analys. Ingen
naturlig ledning kan, oberoende av väderlek etc.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>