Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 68 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1931 - A. Ritzler: Regulatorer av reostattyp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4. Principiell anordning av BBC-regulator för likström.

regulatorer, av vilka f. n. ca 2000 stycken finnas i
drift, måste emellertid på grund av stegrade krav på
regleringshastighet lämna plats för den typ, som visas
å fig. 5-6 och vilken konstruktion daterar sig
från 1909. Denna typ skiljer sig från sin
föregångare högst väsentligt, i det att kontaktarmen och
kontaktbanan här utbytts mot rullningssektorer i
sek-torformiga kontaktbanor, varjämte likströmsmotorn
ersatts av ett Deprez-d’Arsonval’s system med ett i
ett magnetiskt fält vridbart lagrat ankare, vilket
senare motverkas av en huvudfjäder.

Regulatorn består dels av ett fast system, dels av
ett vridsystem.

Det fasta systemet utgöres av ett magnetsystem,
som - vare sig regulatorn anslutes till spänning,
ström eller effekt - förblir i princip oförändrat och
endast utföres olika, allt efter som regulatorn
anslutes till likström eller växelström. Vid
likströmsregulatorer utgöres magnetsystemet av en likströmslindning
med utpräglade poler, vid växelströmsregulatorer
däremot av en växelströmslindning. Härvid erhålles
genom de yttre motstånden U och R en hjälpfas för
åstadkommande av ett vridfält. I serie med
motståndet U är kopplat ett utjämningsmotstånd U’ med
glidkontakten X, vars verkningssätt kommer att
beskrivas närmare längre fram. Magnetsystemet enligt bild
4, som föreställer en regulator för likström, omfattar
statorn med huvudlindningen a och hjälplindningen b,
regleringsmotståndet g vars spiraler äro anslutna till
kontaktsegmenten l samt bromsmagneterna m.

Allt efter den magnetiseringseffekt, för vilken
regulatorn är utförd, äro regleringsmotståndet och
kontaktsegmenten, till vilka regleringsmotståndets
spiraler äro anslutna, uppdelade i två eller fyra grupper,
koncentriskt anordnade i cirkelbågar kring
huvudaxeln. Man skiljer därför mellan två typer, dels en
mindre med två sektorgrupper enligt fig. 5, dels en
större med fyra sektorgrupper enligt fig. 6.
Kontaktsegmenten, vilkas kontaktytor äro starkt försilvrade,
äro på insidan försedda med hålkärl, i vilka
kontaktsektorerna rulla. Dessa, som äro försedda med
försilvrade kontaktbanor eller vid högre effekt med
kolskenor och vilkas andra del är utformad till en
nålspets, äro inspända mellan nyssnämnda hålkärl och
stenpannan d (se fig. 4), vilken senare är lagrad och
fjädrande fästad vid huvudaxeln. Lagerstenarna, i
vilka sektorernas nålspetsar vila, röra sig i en
cirkelbåge allt efter det läge, vridsystemet intager. På grund
härav samt till följd av den symmetriska inspänningen
av sektorerna erhålles ett konstant kontakttryck,
samtidigt som trycket på huvudaxeln upphäves genom de
diametralt lagrade kontaktsektorerna. På detta sätt
uppnås en nära nog friktionsfri rörelse under
konstant kontakttryck. Kontaktsektorerna rulla över
kontaktbanan genom det sätt, på vilket de uppbäras,
och således äger ingen som helst glidning rum mellan
sektorer och kontaktbana. Till följd härav erfordras
också blott en minimal vridkraft för att försätta
sektorerna i rörelse och åstadkomma en ändring i
magnetiseringen.

Vridsystemet, enligt fig. 7, består av ankaret c,
den elastiska återföringen samt återföringssegmentet.
Ankaret, som utgöres av en aluminiumtrumma för
ernående av största möjliga moment, är fästat vid
huvudaxeln samt dubbelt lagrat i stenlager.
Huvudaxeln uppbär även den elastiska återföringsfjädern q,



Fig. 5. BBC-regulator med två sektorgrupper.



Fig. 6. BBC-regulator med fyra sektorgrupper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>