Teknisk Tidskrift / 1931. Elektroteknik / 84 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1931 - Edy Velander: Överesikt av fjärrkontrollens tekniska hjälpmedel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 7. Elektrotermisk wattmeterkoppling,
system Fawcett.



Fig. 8. Fjärrmätning med spänningsdelare och
korsspolinstrument.



Fig. 9. Fjärrmätning enligt
fasvridningssystemet (Selsynj.

lerar in på strömlöshet i förbindelseledningen.
Härvid blir man tydligen oberoende av dennas motstånd,
men däremot kunna termoelektriska krafter och
framför allt polarisationsspänningar vid lösa, fuktiga
kontaktställen åstadkomma felvisning. Endast en
mottagare kan användas för varje ledning.

Det intressantaste vid dessa
proportionalitetsmetoder äro ändapparaterna: avsändaren, där
signalstorheten inställes i relation till mätstorheten, och
mottagaren, där signalstorheten återigen omkalibreras
för att visa mätstorheten. Innan jag övergår till att
nämna något om de standardmetoder, som här finna
tillämpning, är det emellertid på sin plats att
omnämna ett par speciella fjärrmätningsmetoder med
likströmsöverföring.

Speciella metoder.

Vid ett av dessa, Arons Telewatt, utgöres
signalstorheten av den elektromotoriska kraften i ett litet
likströmsankare, som är anbragt på samma axel som
en roterande mätare (fig. 6). Denna emk blir
således proportionell mot varvantalet hos mätaren, och
vid konstant motstånd i förbindelseledningen blir den
i en fjärran punkt uppmätta signalströmmens styrka
ett mått på den mätstorhet, som driver den roterande
mätaren, i allmänhet en effekt. En fördel med
metoden är att den ägnar sig för addering: man
kopplar då helt enkelt flera sådana likströmsarmaturer i
serie i mätslingan.

En annan speciell metod för fjärrindikering av
effekt går ut på användning av elektrotermiska
omformare. Den har uppfunnits av FAWCETT och
utföres av Cambridge Instrument Co. Kopplingen
framgår av fig. 7. I den ena fasen av den
växelströmskrets, vars effekt skall uppmätas, sitta två
strömtransformatorer i serie. Dessa mata värmelementen
i elektrotermiska omformare. Elementen
genornflytas även av en ström proportionell mot
fasspänningen, vilken emellertid har omkastad riktning i
det ena värmeelementet i förhållande till
huvudströmmen. De uppkommande elektromotoriska krafterna
äro motkopplade i mätslingan. Man får en
resulterande emk i slingan proportionell mot
medelvärdet av

(e + i)² - (e - i)² = 4 ei.

Detta medelvärde är lika med 4 ei cos[fi], dvs.
milliampermetern visar direkt effekten i den såsom
symmetrisk förutsatta 3-faskretsen.

Ett tredje överföringssystem av speciell art är
en elektrisk fjärrpegel, system BLOCK. En
motståndsstav är vertikalt nedförd genom den
vattenyta, vars läge skall indikeras. I serie med
staven sitter med jord såsom återledning en
regleringstransformator, som automatiskt ger konstant
emk i kretsen, samt ett visarinstrument, som mäter
strömstyrkans storlek och därigenom också ger
ett mått på motståndet i kretsen. Stavens
motstånd är så högt, att vattnet praktiskt taget
kortsluter den del, som ligger under ytan, och
instrumentet indikerar alltså i en given skala vattenytans
läge. För att öka noggrannheten är parallellt med
inotståndsstaven anordnad en återledningsstav av
metall, som omsorgsfullt jordas. Det finns här i
landet flera tusen fjärrpeglar av detta slag inom
kraftverk, vattenledningsverk och liknande, och
exempel på dylika anläggningar givas i en följande
uppsats.

Vid alla proportionalitetsmetoder, där det
fjärrvisande instrumentet påverkar en spänningsdelare,
blir överföringens noggrannhet beroende på att
denna spänningsdelare matas med konstant
spänning, en sak som ingalunda är så lätt att åstadkomma
i praktiken. För att undvika den felkälla, som
ligger häri, har man i vissa fjärrmätningssystem gått
in för överföring med tre trådar och användning av
korsspolinstrument av samma slag, som finns i en
vanlig ohmmeter (fig. 8). Dessa instrument ha ingen
riktkraft men inställa sig efter förhållandet mellan
strömmarna i de båda spolarna. I kombination med
spänningsdelare visar alltså ett sådant instrument
släpkontaktens läge oberoende av måttliga
variationer i strömkällan.

Bland de speciella metoderna må till sist nämnas
en grupp, som är baserad på användning av
växelström men är oberoende av den matande strömkällans
konstans. Dessa metoder gå nämligen ut på en
jämförelse av fasvinklar. En utföringsform, som
härrör från SELSYN och utnyttjas av General Electric
Co, visas schematiskt i fig. 9. Man ser här två
1-fasiga rotorer, av vilka den ena tjänstgör som
sändare, den andra som mottagare. Rotorerna matas
parallellt eller i serie från ett växelströmsnät.
Sta-torerna äro 3-fasiga och direkt hopkopplade. Om
rotorerna stå exakt lika. inträder strömlöshet i
statorförbindningarna, men så snart den ena rubbas ur sitt
läge, uppkommer en utjämningsström och ett
moment i båda rotorerna, som strävar att ställa dem
lika. Mottagaren tvingas därför att följa sändarens
rörelse. Systemet lämpar sig närmast där
avsändarens moment är stort, t. e. vid indikering av
valsdammar, flottörpeglar etc.

I ett system som utbildats av Landis & Gyr och
som beskrives i en annan uppsats, användas 1-fasiga
lindningar både för stator och rötor. Systemet
möjliggör geometrisk addering vid användning av flera
seriekopplade sändarrotorer.

Några olika ändapparater vid
proportionalitetsmetoder med likströmsöverföring.

Det ligger närmast till hands vid
likströmsöverföring att helt enkelt låta det fjärrvisande
mätinstrumentet framföra en släpkontakt över ett motstånd,
som tjänstgör som spänningsdelare i
avsändningsstationen och sedan mäta den utsända strömmen eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>