- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Kemi /
13

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 FEBR. 1931

KEMI

13

Fig. 12. Rema grovsikteu.

Fig. 13. Babcock-vindsikten.

Fig. 14. Kombination mellan Moodie-vindsikt och
kul- eller rörkvarn jämte bägarverk.

rerna d. Alla def lektor erna kunna samtidigt
omställas medelst vinkelhävstänger (se fig1. 11 nedtill t. v.).
Härigenom ändras godsströmmens
utkastningsrikt-ning. I finkornsavskiljningstratten erhålles även
avsättning därigenom att genomloppsarean ökas.
Dessutom kan genom sänkning av avloppsröret c en
ytterligare förbättring av siktningsförloppet ernås, e är
uttags j alusi för de finare av de avsiktade kornen.

3. Vindsiktar av typen Rema med fläkten utanför
sikthuset (luftströmsikt).

Yindsiktarna enligt Raymond principen erhålla ett
vanligtvis i malapparaten förut avsiktat och därför
från de grövsta kornen befriat gods. Vid ett tredje
system (Rema-systemet) går allt inalgodset från
kvarnen osiktat till siktapparaten och hela
siktpro-cessen måste äga rum i denna. De hithörande
vindsiktarna ha därför fått en från Raymondsystemet
helt avvikande konstruktion. Av fig. 12 framgår en
nyare utföringsform av den s. k. Rema-grovsikten.
Den genom det underifrån ingående röret kommande
blandningen av gods-luft stöter här emot en
inhängd hinder vägg, varvid godsströmmen med korta
mellanrum tvingas göra två 180° vändningar. Denna
skarpa riktningsändring i samband med stötverkan
ersätter den i Raymond-systemet utförda
försikt-ningen i krossapparaten.

Vindsikten till Babcocti-Rema-ringkvarnen (fig. 13)
har mycket gemensamt med den föregående. För
fin-siktningen finns här blott ett höj- och sänkbart rör.
Alltefter dettas ställning kan godsströmmen erhålla
två vändningar från 2 X 90° till 2 X 180° .

Vid alla strömsiktar uppstår nödvändigheten att
utslussa godset ur finavsiktningstratten utan att
luften följande vägen med minsta motståndet samtidigt
kan strömma ut. På Raymondsiktarna har detta
lösts så att det finare avskilda godset stannar i

nedre delen bakom ventiler (e i fig. 11), vilka
periodiskt öppna sig ett ögonblick genom vikten av
godset och släppa ut detta, varefter de åter automatiskt
sluta till. Vid Rema-siktarna falla de finare kornen
genom trånga springor ut i yttertratten och gå
tillsamman med de där avskilda grövre kornen. I
Raymondsikten blir det utrasande fina godset ännu en
gång omsiktat i den yttre uppstigande luftströmmen.
Härigenom uppstår dock faran att en del gods
omigen går med i luftströmmen och underkastas ett
onyttigt kretslopp. Antagligen av detta skäl är
tratten för avskiljning av finare korn vid
Babcock-sikten försedd med ett särskilt uttagningsrör för
detta gods.

Vindsiktarna tjänstgöra som en spärr, vilken
endast släpper korn upptill av en viss kornstorlek ut ur
malkretsen. De äro samtidigt regleringsorgan för
kornstorleken, så att denna kan ändras efter önskan.
Trots denna viktiga mission äro de mycket enkla i
utförandet och det är givetvis detta skäl som
bidragit till att giva dem deras nuvarande stora
spridning. De måste alltid uthärda en stark konkurrens
från de moderna darrsiktarna, vilka de senare åren
genomgått en kraftig utveckling.

4. Kombinationer mellan vindsiktar av Moodie-typ
och olika krossapparater.

För siktning av gods från olika krossapparater äro
de ovan beskrivna vindsiktarna ej lika lämpliga. I
den praktiska malverksdriften ha med tiden särskilt
gynnsamma kombinationer uppstått och utvecklats.

Hos vindsiktarna av typen Moodie deltager ju ej
luften i godsets transport. Denna utföres i detta fall
nästan alltid medelst bägarverk. I de malverk och
malkombinationer, där Moodiesiktarna användas, har
rnan således tre element: krossapparaten, vindsikten
och bägarverket. Utmärkande för denna vindsikt var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:27:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931k/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free