Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
14 FEBR. 1931
Fig.:i5. Plan av kvartsmalverk i Ohio, U. S. A. 1. Järnvägsvagn. 2. Bä-
garverk. 3. Transportband. 4. Ficka. 5. Kulkvarn. 6. Bägarverk. 7.
Vindsikt. 8. Bägarverk för färdigmalet gods. 9. Kör för returgods.
10. Järnvägsvagn för färdigmalet gods.
också att hela den krossapparaten genomlöpande
gods-massan i oseparerad form tillföres densamma.
Understundom kan dock en viss kontroll medelst roster
eller siktplåtar utövas, så att ej för grova korn lämna
krossapparaten. Utvecklingen synes tendera därhän
att huvudsakligen kulkvarnar och korta rörkvarnar,
dvs. apparater för krossning av mycket hårt gods,
användes i kombination med Moodievmdsiktarna.
Fig. 14 är ett belysande exempel. Det från
kul-eller rörkvarnen a genom de ställbara springorna b
mellan rosterna c utkastade godset rinner ned till
lägsta delen av bägarverket d och föres därifrån upp
till sikten’e. Det grövre godset går i retur till
kvarnen och det färdigmalda till säckningsapparat. Denna
kombination med rör- och kulkvarnar med godsuttag
genom periferien användes ofta vid målning av
tomas-fosfat och i vissa fall cement, kalk och kalksten.
Många exempel på i drift varande malverk av denna
typ kunna lämnas. De användas nästan alltid vid torr
finmalning av mycket hårda mineraliska råprodukter.
Kvarts, som är ett av de hårdaste mera allmänt
använda mineralen, finmales numera nästan uteslutande
i kul- eller rörkvarnar i kombination med
Moodievind-siktar. Kvarnarna ha i detta fall uttag vid
malcylin-derns ända och ej utefter hela kvarnperiferien, då
kvarncylinderns inre sida måste vara beklädd med
silexfoder eller annan inmurning, som hindrar godset
att komma i beröring med järn, som förorenar
mål-godset.
Fig. 15 visar planen och fig. 16 är ett fotografi av
det i Ohio i Förenta staterna under år 1929
uppförda Potters Mining and Millings Companies
kvartsmalverk. Ingående malgodset utgöres av kvartssand
med i medeltal 93 % av mindre kornstorlek än
0,35 mm. Detta avlastas från ankommande
järnvägsvagnar till ett bägarverk, som för godset upp till
en ficka. Därifrån går det medelst matarapparat in i
en Pattersons kulkvarn med centrumuttag.
Kvarn-cylindern är invändigt fodrad med silex och har en
diameter av 2,4 m och en längd av 3 m. Medelst
bägarverk transporteras det gods, som passerat
kulkvarnen, upp till vindsikten, vars övre cylindriska
del har en diameter av 4,2 m. Den kan som färdigt
avsikta gods från 97-99 % mindre än 0,15 mm ned
till 97 % finare än 0,04 mm. Vid framställning av
gods hållande 97 % mindre än 0,075 mm. är
avverkningen 1,5-1,75 ton färdigmalet gods pr timme.
Kraftkostnaden för hela målningen och
vindseparationen är 0,72 $ pr ton färdigt gods eller ungefär
2,70 svenska kronor. Vid framställning av färdig
produkt hållande 99 % mindre än 0,075 mm är
kraftkostnaden 3,10 svenska kronor pr ton. Färdigmalet
gods lastas direkt ut i järnvägsvagnar medelst
bägarverk, under det att det grövre godset går i retur till
kvarnen.
Vad som man särskilt bör lägga märke till här är
att hela finmalningen försiggår i ett slutet system, så
Fig. 16. Interiör från kvartsmalverk i Ohio, visande kulkvarn,
bägarverk och vindsikt.
Fig. 17. Raymonds automatiska pulverisator med Raymond vindsikt,
cyklon och dammavskiljare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
