Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 AUG. 1931
MEKANIK
103
Fig. 7.
vad fallet var med övriga valv vid ommurningen.
Bjuv F-valvet var då så nedbränt, att täckstenarna
voro fullständigt nedrasade, och fri öppning
förefanns mellan tändvalven och det ovanliggande valvet.
Det enda, som hindrade värmestrålningen mot
bakomliggande järnkonstruktion, var att mellanrummet var
så gott som fyllt med flygaska och sot. För att
kunna bränna valven ännu längre inlägges nu en rad
med täckstenar i mellanrummet mellan tändvalvet
och det överliggande valvet. Dessa täckstenar äro
ju skyddade av de framför liggande täckstenarna
och pannan kan då, om det möter svårighet ur
driftsynpunkt att lägga den för reparation, behållas i
drift någon tid utöver vad som eljest skulle anses
lämpligt, till dess tillfälle erbjuder sig att reparera
densamma.
Fig. 7 visar sidomurverket i samma panna som fig.
6. Drifttiden är 4 225 timmar. Valven ovan främre
nedre och bakre övre inspektionsluckan äro murade
av Sicto. Ovan främre nedre inspektionsluckan äro
inmurade några tegel av Sicto och några av Alumo.
Alumoteglen voro till största delen borta redan efter
ca l 000 timmar, under det att Sicto-teglen äro
tämligen oskadda efter 4 225 timmar.
Valven ovan främre nedre och bakre övre
inspektionsluckan i den andra väggen stampades av Sic
stampmassa, och de voro något mera angripna än
de av Sicto murade valven.
I övrigt voro väggarna murade av Bjuv F-tegel i
förband och utan stenar med flatsidan mot eldstaden,
Fig. 8 visar den ena väggens tillstånd före
ommurningen efter 7122 drifttimmar. Vid siffran 7122,
som synes på fig., är det bakomliggande murverket
blottat. Om detta icke varit utfört av eldfast
ma-.terial, hade det varit omöjligt att bränna
inner-murningen så långt.
Vinconitvalvet, som stampats i den andra pannan,
var från början 180 mm tjockt. Efter l 414
drifttimmar återstod 120 mm, vilket alltså ger en
avbrän-ning på 60 mm. Stampningen av detta valv utfördes
med tillhjälp av trycklufthammare och i två skikt.
Ytan av det undre lagret ruggades upp, innan det
övre lades på, men det framgick vid besiktningen,
att de två skikten ändock icke tagit tillsammans
ordentligt. Valvet hade även satt sig något, vilket
torde hava sin huvudsakliga förklaring i att det
bred-vidliggande Bjuv F-valvet flagat ur så mycket, att
mittanfanget givit sig något åt sidan. Vid Värtan
hade vi ju ingen erfarenhet beträffande stampning av
valv men alla åtgärder vidtogos, som
bruksanvisningen föreskrev, och arbetet utfördes så omsorgsfullt
som möjligt. Trots detta kan man nog säga, att
valvet kunnat utföras bättre. Stampningen skulle
icke hava skett så, att lagren lagts ovanpå varandra,
utan i stället skulle man stampat framifrån. Även
vid detta förfarande hade valvet troligen skiktat upp
sig i flera ringar, men uppdelningen i skikt borde då
ha blivit så, att motståndsförmågan mot tryck
ovanifrån blivit större.
Då detta material är synnerligen dyrt och
hållbarheten här är mera beroende på utförandet än vid
murning, fortsattes icke försöken med stampade valv.
Valvet var ju vid denna besiktning icke i sådant
tillstånd, att det behövt rivas, men då bredvidliggande
valv var så urbränt, att det måste repareras, gick
det icke att göra detta utan att även rasera
Vinconitvalvet. Vinconiten har dock i fortsättningen
använts för reparationer och är härvid mycket
användbar vid höga temperaturer.
Beträffande sidorna i denna panna, där den ena var
murad med förband och den andra utan, så framgick
här tydligt, att det bör muras med förband. Väggen,
som var murad utan förband, hade efter l 414
drifttimmar stjälpt ifrån så mycket, att den var färdig att
rasa när som helst, varför den måste muras om. Den
andra väggen med förband var i drift ännu efter över
4000 drifttimmar.
Med de erfarenheter, som erhållits av dessa
prov-murningar, fortsattes proven i andra pannor och i
något större skala. Proven tydde på att de materialier,
som kunde tänkas vara mest användbara, voro Arcus
och Sicto. Dessutom gjordes på förslag från
Höganäs prov med Sictex, vilket har hög
mjukningstempe-ratur, men är sämre än Sicto med avseende på
temperaturvariationer. Sictex är betydligt billigare än
Sicto men ändock mycket dyrt i förhållande till
cha-mottetegel.
I en panna murades den ena tändvalvsnosen av
Sicto med halva tegelhöj den mot den vanliga för att
spara på det dyra materialet. Ovanför detta valv
murades ett andra av Arcus, avsett att avlasta
Sicto-valvet från de ovanliggande täckstenarna.
Mellanrummet mellan valven var från början 25 mm, vilket var
utfyllt med asbestrep. Efter 2 210 drifttimmar var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
