Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TEKNISK TIDSKRIFT
15 AUG. 1931
Fig. 10.
Sictovalvet icke anfrätt av slaggangrepp, kanten var
fortfarande skarp, men valvet hade satt sig och teglen
dessutom spruckit, så att fara förelåg, att valvet
skulle rasa. Det ovanliggande Arcusvalvet hade
dessutom sjunkit ned så mycket, att detsamma på vissa
punkter belastade det underliggande. Valvet
murades om. Hade tegelhöjden i Sictovalvet varit normal,
250 mm, hade detsamma alldeles säkert stått betydligt
längre. Provet visade dock, att detta material icke
var så överlägset, att det motiverade det gent emot
chamottetegel synnerligen höga inköpspriset.
Dessutom pågick i en annan panna prov i mindre skala
med Sictex, vilket tydde på att detta material, som ju
är billigare än Sicto, vore ungefär likvärdigt med
detta, varför någon ytterligare provmurning av valv
med Sicto icke gjordes.
Fig. 9 visar provmurningar i en annan panna.
Valvnosen är av Arcus och även väggarna utom en
del murverk runt inspektionsluckorna och utefter
rostmattan.
Utefter rostmattan är Sicto inmurat i två skikt,
alltså till en höjd av 150 mm, för att hindra slaggen att
fastna.
På den ena sidan äro de nedre inspektionsluckorna
skodda med Sicto och på den andra med Sictex och
dessutom är särskilt bärvalv murat ovanför desamma
med 5 mm spelrum mellan de båda valven.
Ovanför de övre inspektionsluckorna är på den
ena sidan stampat Sic stampmassa, på den andra
murat med Arcus.
Till skillnad från föregående inmurningar äro
teglen i nedre delen av väggarna lagda med 297
mm-si-dan ingående i murtjockleken.
Fig. 10 visar samma sida och valvnos som fig. 9
efter 5 451 drifttimmar.
Valvnosen, den lösa delen 562 mm lång, måste
muras om. Denna del av valvet har med Bjuv F-tegel
förut måst muras om efter ca 3 000 drifttimmar,
under det att den här stått i över 5 000 timmar.
De yttre delarna av valven äro felfria, under det att
tidigare med Bjuv F-tegel här efter samma tid visat
sig avflagningar både i toppen av valvet och i de
yttersta ringarna.
Med stöd av detta prov och även med erfarenhet
från senare murade valvnosar av Arcus torde
drifttiden å dessa med de driftförhållanden, som äro
rådande, kunna sättas till ca 5000 timmar. För att
kunna ange drifttiden å de yttre delarna av valvet
sakn,as ännu tillräcklig erfarenhet, men densamma
torde komma att uppgå till inemot 15 000 timmar.
Det mest ansträngda stället å sidomurverket är i
överkanten av främre nedre inspektionsluckan, varest
största a vb ränningen efter 5 451 timmar var ca 175
mm, återstår alltså 125 mm. Någon större skillnad
mellan Sicto och Sictex vid inspektionsluckorna kan
icke påvisas.
Sictoteglen utefter rostytan äro bra, och knappast
något slaggangrepp finnes på desamma.
Både Sic stampmassa och Arcus-teglen över de övre
inspektionsluckorna voro felfria. Pannan är efter
ommurning av valvnosen åter i drift, och
sidomur-verket torde stå i ca 10 000 timmar, eventuellt mera
efter en mindre reparation av skoningen runt främre
nedre inspektionsluckan. Provet med Sictex i denna
panna ingav vissa förhoppningar om att detta
material skulle vara lämpligt för murning av valvnosar.
Provmurning av valvnosar med Sictextegel av
normala dimensioner är utförd, och denna inmurning är
i drift. Inmurningen har besiktigats upprepade
gånger, och fig. 11 visar valvnosens tillstånd efter
en drifttid av 3 183 timmar. Av figuren framgår, att
valvnosen är illa angripen, och densamma torde icke
stå så särdeles länge till. Detta material motsvarade
sålunda icke de förväntningar, som ställdes på
detsamma med stöd av de förut, i mindre skala, utförda
proven. Som jämförelse visas å fig. 12 ett valv,
Fig. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
