Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 AUG. 1931
MEKANIK
105
Fig. 12.
Fig. 14.
murat av Arcus efter en drifttid av 4 000 timmar.
Sictexvalvet murades om efter 3532 drifttimmar.
Av denna figur framgår, att Arcusvalvet efter
4000 timmar icke är mera avbränt än Sictexvalvet
efter 3 183. Av jämförelsen framgår även, att det
knappast torde löna sig att använda det dyrare
materialet Sictex, då Arcus för detta ändamål uppvisar
bättre egenskaper.
Utom dessa prov hava ytterligare en del smärre
prov utförts. Försök har gjorts med patenterade
gjut-massor och påstrykningsmassor (Hytempite,
kupol-ugnsmassa, eget bruk samt ett par andra mindre
prover, som ännu äro i drift). Dessa senare prover torde
icke vara användbara vid alltför höga temperaturer,
men lämna troligen gott resultat för lappning vid icke
allt för mycket ansträngda platser.
För närvarande pågår ett prov med Hytempite i
något större skala, men drifttiden är ännu för kort
för att något skall kunna sägas om detta prov.
Sammanfattning av de slutsatser, som hittills kunnat
dragas av proven.
Proven i våra pannor tyda på att orsaken till
förstörelsen av valvnosen i första hand torde bero på
temperaturväxlingar, möjligen i samband med
krossning, och i .andra hand slaggangrepp. Man kan ju
misstänka krossning i valvteglens underkant.
Vid uppvärmning utvidgar sig valvet och strävar
alltså att resa på sig, varigenom trycket mera kon-
Fig. 13.
centreras till teglets underkant. Det torde var,a
mycket svårt att konstatera, huru mycket detta
bidrager till förstörelsen, men man kan ju taga hänsyn
härtill vid murningen och ordna så att valvet är så
litet belastat som möjligt. Detta har skett genom
att särskilt bärvalv för ovanliggande täcktegel nu
muras ovanför själva tändvalvet. En exp,ansionsfog
på 25 mm lämnas, och denna fog tätas med asbestrep.
Det undre valvet har då tillfälle att vid uppvärmning
resa på sig utan att behöva lyfta ovanför liggande
täckstenar.
Denna möjliga orsak till materialets förstörelse
genom krossning diskuterades med representanter för
Höganäs vid ett besök vid Värtan. Man föreslog, att
trästickor skulle muras in på några ställen i
underkant av valvet, varigenom expansionsmöjlighet skulle
uppstå, då stickorna bränts bort. Ungefär samtidigt
förekom en artikel i Engineering av den 21 mars
1930, sid. 390, om eldfast murverk, "Refractory
bricks" av A. JAESHKE, vari samma sak påpekades
och där bland annat även fanns förslag på huru ett
valvtegel skulle utföras.
På grund av detta hava valvnosarna i ytterligare
två pannor provmurats, men dessa hava ännu icke
varit i drift så länge, att någon erfarenhet erhållits.
Teglens dimensioner i valvets längdriktning hava
ökats, så att de tegel som förut voro 187 mm långa
(heltegel), nu äro halvtegel, och de nya helteglen äro
nu 281 mm långa istället för förut 187. För den ena
p.annan beställdes teglen dessutom så att man i
underkant av varje tegel får en öppen slits, 4 mm bred och
70 mm hög, teglets hela höjd är 250 mm. I den andra
pannan inlades papplister av ca l mm tjocklek i
underkant mellan varje tegel.
Fig. 13 visar valvet, där pappremsorna inlagts.
Figuren visar även bärvalvet och expansionsslitsen
ovan tändvalvet samt den stödmur framför valven,
som tillkommit för att skydda stödmuren under valven
och även hindra täckteglen att stjälpa framåt. Å
figuren synes även lappning runt främre nedre
inspektionsluckan. Över valvet ovanför luckan är väggen,
som här förut delvis var avbränd, utfylld med Sic
stampmassa.
Fig. 14 visar det andra valvet med
expansionsslitsarna mellan teglen.
Båda dessa provvalv äro utförda av Arcus, vilken
kvalitet numera användes vid ommurning av alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
