Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 MAJ 1931
Enligt föregående hava vi
Ne n*
och
eller D = ^!.
n o
Insätta vi nu i denna formel
värdet på a och d, så få vi
formeln för den Msta möjliga
diametern vid 3-bladiga propellrar
med ytförhållandet (p = 0,42:
SKEPPSBYGGNADSKONST
F ".., /- *.«"-,/.*«
D^
30,9 Ve i Ne n2 \0,237
meter.
l,3in
Denna formel skulle
sålunda användas i det fall, att
man endast önskade veta den bästa möjliga propellerns
diameter, men icke däremot svarande
stigningsförhållande eller verkningsgrad. Dessa skulle uttagas ur fig.
2 genom beräkning av a ur givna Ne, n och ve, och jag
har för den ändan i den nyss härledda formeln för D
bibehållit a i oförkortad form.
Det bör observeras att punkterna i fig. 2, som
utmärka stigningsförhållandena, icke underordna sig
någon enhetlig logaritmisk skala, varför härvidlag någon
korrektion ej får göras i figuren.
II. Nomografisk lösning av den Msta möjliga 3-bladiga
propellern med ett ytförhållande (p = 0,42.
I en tidigare uppsats i denna tidskrift har jag
behandlat den nomografiska lösningen av diametrar (’och
stigningsförhållandet) till en 3-bladig propeller med y - 0,42,
men stigningsförhållandet ip = 1,0.
I samma uppsats har jag nämnt den formel, vars
lösning den nomografiska bilden visar, nämligen
18,72^7^
vari bokstäverna hava samma betydelse som i denna
uppsats tidigare angivits.
Formeln har jag härlett följande samma
tillvägagångssätt, som, jag använt vid den generella formelns
härledning för den bästa möjliga diametern.
Om jag således ur fig. l på den fullt utdragna
kurvan för y = l,o, tar de ihophörande a- och
<5-koordina-terna och inför dem i ett logaritmiskt rätvinkligt koor
dinatplan, så får jag den linje som synes i fig. 3.
Fig. 8.
Den räta linjens ekvation få vi ur figuren
Ig ö = Ig 1,07 - 6 Ig a
1,07
irur ö = -. .
V^a
och
M « " N«n2
Nu ar 3 u a = ~^- ––-
_ 30,9 ve
nT ’
vilket ger den tidigare nämnda formeln
D = 18,72^^ ^
Den nomografiska bilden, fig. 4, ritades för ett
speciellt fall, nämligen w = 0,158, men kan densamma
naturligtvis användas för vilken medströmskoefficient som
helst, om man beaktar, att den slutliga diametern DI fås,
med kännedom av det ur figuren erhållna D-värdet, ur
formeln
eller
D y (i _ w)
V(T^O,i58)
0,972
Då nu den nomografiska bilden kanske bättre än
någon annan framställningsform ger en synnerligen stor
överskådlighet av hela propellerproblemet, de olika
faktorernas inverkan därpå, samt möjligheten av att lätt
anpassa sig efter önskade villkor, har jag ansett det vara
mödan värt, att även för detta generella fall ikläda
problemet nomografisk form.
30
20
7D
So"
- o.c. IL
.J-oo
600
700
BOO
-fS* O O
7.600
.f.SO O
z.-^ 3.ooo
fi 3 IE.
-E. 8 ^.–.
–- -73 –
-, £0.3
O £.*
