- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Skeppsbyggnadskonst /
51

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 JULI 1931

SKEPPSBYGGNADSKONST

51

akterut, den elektriska an- - ––––- –

läggningen samt delar av
huvudmaskineriet.

DANMARK.

A/S Helsingörs
Jernskibs-og Maskinbyggeri, Helsingör,
levererade i våras till Det
Bergenske D/S/S
Passagerarmotorfartyget "Venus",

tidigare omnämnt i
S k e p p s b. Såsom varande
det största och snabbaste av
fartygen i reguljär trafik
mellan skandinaviska
hamnar och England erbjuder
"Venus" stort intresse,
varför en närmare redogörelse

för det moderna fartyget här följer. Avsedd för ruten
Bergen - Newcastle är "Venus" byggd som fribordsfartyg
med två genomgående däck till högsta klass i Det Norske
Veritas. Fartygets huvuddata jämförda med Rederi-a.-b.
Svenska Lloyds "Suecia" och "Britannia", vilka trafikera
linjen Göteborg - London, och Det Forenede D/S/S: s
"Parkeston", "Jylland" och "Esbjerg" på ruten Esbjerg
- Harwich äro:

’’Venus"

"Suecia" o.
"Britannia"

"Parkeston",

’’Jylland"
o. "Esbjerg"

Längd överallt ...... m 125,80 114,60 98,64

mellan perp. . . m 120,85 109,73 92,66

Mallad bredd ........ m 16,60 15,24 13,41

Mallat djup till h. d. m 7,32 7,31 -

" ,, aw. el.

sn. d. m 9,75 9,75 8.69

Djupgående på last . . m 6,lo 6,10 5,28

Antal passagerare

I. klass 183 200 124-132

" II. klass 78 O O

" III. klass O 40 88

" besättning ___ - - 52-56

Lastdryghet .......tons 2 200 2 230 l 500

Bruttodräktighet ––-rt 5 406 4 500 2 760

Deplacement på last ton7100 6200 3 820-3 870

Propellermaskineri Dieselmotorer Ångturbiner Dieselmotorer
Maskinstyrka ahk 10 000-11 000 5 000-6 000 3 000-3 500

Propellrar ........ Två 3-bladiga En 4-bladig Två 3-bladiga

Fart på last . . knop 19-20 16-17 14-15

Som synes har "Venus" betydligt kraftigare
maskineri och högre fart än de svenska och danska
Englandsbåtarna. Omfattande modellförsök hava utförts i
Hamburg-tanken för att få fram den lämpligaste
skrovformen. Sex modeller provades med ’olika placering av
deplacementstyngdpunkten samt med och utan
kryssar-akter. Försök utfördes vidare för två djupgåenden och
med skilda propellertyper. Modellen med häckakter
erfordrade 376 ahk mer än en motsvarande med
kryssar-akter för en fartygshastighet av 19^ knop. Prov med en
modell med kryssarakter, bulbstäv qch
deplacementstyngdpunkten jämförelsevis långt föröver visade mindre
gynnsamma resultat. Den valda skrovformen har en
deplacementsfyllighetsgrad (blockkoefficient) av 0,575.
Formen är således ganska skarp, framförallt förskeppets,
vilket rätt väl framgår av däckslinjerna på den
reproducerade arrangemangsritningen; akterskeppet är något
fylligare och spanten därstädes utpräglat V-formade.
"Venus" har ett kraftigt språng: förut 3,82 m, akterut
l,io m. Metacenterhöjden hos fartyget utan last är
0,305 m. Med hjälp av högtankar kan metacenterhöjden
regleras, så att skeppets rörelser bliva möjligast
behagliga för passagerarna.

Åtta vattentäta tvärskott finnas. Indelningen i
vattentäta avdelningar medgiver att fartyget med
tillräckligt fribord kan hålla sig flytande med vilken som helst

M/S "Venus", byggt vid Helsingörs varv tör Det Bergenske D/S/S.

av avdelningarna vattenfylld. Dubbelbottnen är indelad
i sju vattentäta avdelningar; den är 1,83 m hög under
maskinrummet samt bibehåller denna höjd långt akterut.
För att hava bottentankarna huvudsakligen tillgängliga
för vattenbarlast och för trimningsändamål föres
brännoljan blott i en av dem och i övrigt i högtankar; totala
brännoljeförrådet uppgår till 420 tons.
Vattenbarlast-tankarna rymma inalles 1100 tons, färskvattentankarna
199 tons och smörjoljetankarna 60 tons. Totala
lastrumsutrymmet är 105 000 kbf, varav 61 000 kbf isolerade rum.

Inredningen för förstaklasspassagerarna är anordnad
midskepps i fyra våningar: dels på huvud- och
awning-däcken, dels på ett lägre partiellt däck i förskeppet och
på bryggdäcket. En rymlig trappuppgång för om
maskinrummet medgiver en bekväm förbindelse för
passagerarna mellan hytterna och sällskapsrummen på de
nämnda fyra däcken; även akter om maskinrummet är
en liknande trappa anordnad mellan huvud- och
awning-däcken. Av I. klasshytterna, som äro fördelade på
aw-ning-, huvud- (och det undre partiella däcket, äro 83
enkelhytter förutom "staterooms" för 6 passagerare.
Kojerna för samtliga 183 I. klass-, liksom även för de 78
II. klasspassagerarna akterut, äro placerade
långskepps. Alla hytterna hava försetts med L o u v r
e-ven-tilatorer för kall och varm luft, så att temperaturen kan
regleras efter önskan. I. klass matsalen, som är utförd
i mahogny, är belägen på awningdäcket i förliga delen
av däcksöverbyggnaden. Akter därom följer en vestibul
med stora trappuppgången, därefter på babords sida ett
rymligt penteri ’och kök, utrustade med de modernaste
elektriska och andra koknings- och diskningsapparater. I.
klass musiksalongen ligger på bryggdäcket ovanpå
matsalen; möbler, tak och väggar äro därstädes utförda i
norsk björk i grågrön färgton; förutom ett stort piano
finnes där också en radiogrammofon, placerad mellan ett
par palmer. En större hall skiljer nyss nämnda salong
från den akter därom belägna röksalongen. Väggar och
möbler äro här i italiensk hassel, väggarna försedda med
inläggningar och målningar samt stolar och soffor
läder-klädda.

Andraklassavdelningen, som är av betydligt mindre
’omfattning än inredningen på första klass, har lagts i
akterskeppet med matsal, hall, kök och penteri i undre
delen av ett däckshus på awningdäcket samt röksalong
ovanpå i samma däckshus. Hytterna befinna sig här
samtliga på huvuddäcket.

Hytter och övrig inredning för kapten och däcksbefäl
finnas på båtdäcket, medan maskinisterna förlagts om
babord vid maskinkappen på awningdäcket. Matroser
och kökspersonal bo föröver på huvuddäcket,
motormännen på ett kort, lägre beläget partiellt däck i aktern.

Propellermaskineriet på "Venus" består av två
10-cylindriga fyrtakt enkelverkande kompressorlösa
Burmeister &Wains dieselmotorer av trunktyp. Dessa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931s/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free