Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
27 JUNI 1931
Fig. 13. Avesta Storfors. Bild från modellförsök vid
tekniska högskolans vattenbyggnadslaboratorium. För att
erhålla bästa utbildning å det trattforrnade intaget,
för att bestämma lämplig nivå för utloppet i
avloppskanalen, för utformandet av kröken i rännan och för
att utforska strömningarna och lämpligaste läge för
led-anordnirigarna ovanför intaget utfördes under
civilingenjör Erik Lindquists ledning modellförsök i skala 1:16.
framsläppa endast en bråkdel av den virkeskvantitet,
som svarar mot rännans kapacitet.
De under senare år utförda regleringsdammarna och
vattenkraftanläggningarna ha utrustats med bästa
möjliga anordningar för flottningen. Främst syftar
jag på de nedsänkbara luckorna av sektortyp, detta
icke blott såsom avstängningsorgan för huvudutskov
utan även för avstängning av rännintag. Den möjlighet
till vattenbesparing, som härigenom kan vinnas, skulle
bliva än mera betydande, om flottningens målsmän
icke med framgång kunde hävda, att rännintagen och
rännorna skola byggas så, att de kunna framsläppa
den största tänkbara dygnskvantitet timmer, som i
framtiden kan påräknas. I de stora älvarna kommer
inan enligt dylika krav fram till 9 m breda
flottnings-räimeintag. Fordringarna på omotiverat stort
vattendjup över tröskeln motverka även vattenbesparing. -
Ett aktuellt fall förtjänar här relateras. I en av de
fem stora flottningsälvarna skall ett kraftverk byggas.
Underhandlingar pågå med flottningschefen för att
komma till en frivillig uppgörelse. Härigenom borde
avsevärd tidsbesparing uppnås och det önskvärda
samarbetet på frågornas lösande befrämjas. Om dessa
redan från början hänskjutas till domstolens
avgörande uppträda ju intressenterna såsom motparter. I
det ifrågavarande fallet uppställer nu flottningschefen
tyvärr synnerligen rigorösa fordringar, t. e. att
flott-ningsrännan skall givas en kapacitet, som möjliggör
årets hela flottgodsmängds f ramflottande genom
rännan på 20 dagar. Vid normalt bedriven flottning och
under år med icke alltför ogynnsam vattentillgång
behöver flottning i rännan icke äga rum. Men man
fordrar, att rännan skall byggas på
vattenkraftägarens bekostnad och dimensioneras för en kapacitet,
som man kanske aldrig behöver taga i anspråk. Det
kan väl icke vara något tvivel om, att ett sådant
förfarande vore ekonomiskt förkastligt.
Flottningen och vattenkraften hava genom
omständigheternas makt kommit att stå i motsatsförhållande
till varandra. Deras intressen kunna vid ytligt
betraktande förefalla vitt skilda. I själva verket före-
ligga starka skäl för samarbete, ett samarbete som
skulle vara till gagn icke blott för de närmast
’berörda parterna utan även för landets hushållning.
Ett målmedvetet upplysningsarbete är påkallat, i
främsta rummet inriktat på att vinna förståelse för
åtgärder, som oreserverat borde kunna godtagas av
såväl flottningen som vattenkraften. Dessa kunna
inrymmas i följande fem punkter:
1. Sammanslagning av flottningsföreningar inom ett
och samma flodområde, möjliggörande full
kontroll av timmersläppningen och god hushållning
med vattnet.
2. Övergång till permanenta flottledsbyggnader,
grundade på modern teknik. Flottledsbyggnaderna
planeras och handhavas av tekniskt utbildad
personal.
8. Lagstadgad regelbunden inspektion av
flottlederna.
4. Vattenkraftintressenterna sammansluta sig till
regleringsföreningar för åvägabringande av
samarbete med flottningen i och för sjöregleringar
och vattenhushållning.
f>. Samarbete mellan enskilda vattenkraftintressenter
och flottningens representanter för ett rationellt
lösande av flottningsproblemen vid kraftverken.
När det gäller att tillvarataga den utomordentliga
naturtillgång, som ligger i våra strömmar, borde
frågeställningen vara: "Hur skall vattnet uppdelas
för att det nationalekonomiskt bästa resultatet skall
uppnås?" Vore det icke ett "allmänt" intresse att en
sådan uppdelning kunde komma till stånd? Även om
vattenlagstiftningen nu icke inrymmer möjlighet till
en sådan fördelning, grundad på ekonomiska
principer, synes det icke förmätet att hoppas, att en
sådan åskådning så småningom tränger sig fram.
Fig. 14. Avesta Storfors. Bild från modellförsök.
Genom en obetydlig ändring av intaget förbättrades
ström-ningsförhållandena så att de å bilden synliga vågorna
borteliminerades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
