Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 AUG. 1931
VÄG- OCH VATTENBYGGNAD S KONST
105
betydande uppland, dess många goda
järnvägsförbindelser uppåt landet och läge vid Göta älvs och
Trollhätte kanals utlopp gör Göteborg till en stor hamn,
och med de många reguljära sjöfartsförbindelser till
olika delar av världen, som utgå därifrån, kan
exporten alltid påräkna båtlägenheter därstädes och
drar sig därför gärna dit.
Stockholm är såsom Sveriges största stad med en
halv million invånare och landets huvudstad, som
årligen besökes av ett stort antal resande, en
betydande konsumtionsort, vilken redan genom tillförseln av
de för eget behov erforderliga varumängderna ger
upphov åt en omfattande hamnrörelse. Det är
därjämte landets största industriort och omgives av ett
flertal förstäder, vilka inrymma industriella
anläggningar av olika slag. Dess uppland är betydande.
Det sträcker sig med sina järnvägs- och
vattenförbindelser åt olika håll över större delen av
mellersta Sverige, och Stockholm utgör härjämte, särskilt
vintertid, då Bottniska viken ligger frusen,
irnport-och exportort jämväl för en stor del av norra
Sverige och Finland. Med sitt centrala läge vid det
stora hav, som bildas av Östersjön med Bottniska
viken och Finska viken, är Stockholm även en
naturlig knutpunkt för sjöfarten längs kusten och en
val-belägen förmedlare av trafiken till länderna vid andra
sidan Östersjön.
Malmö har ett särdeles gynnsamt geografiskt läge
i nära förbindelse med världshavet, särskilt genom
Kielkanalen. Det h’ar även ett viktigt läge såsom
utfartspunkt till Danmark och kontinenten. Dess
uppland omfattar Skåne och en del av Småland och
inrymmer stora områden bördig jord, ett stort antal
samhällen med en rikt utvecklad industri och ett
tätare nät av järnvägar än i någon annan del av
landet.
En jämförelse mellan de tre hamnarna ur
sjötrafiksynpunkt ger vid handen, att år 1930 till Göteborg
ankommo 24 681 fartyg om sammanlagt 5 761 094
nettoton, utom 19 221 fiskefartyg om sammanlagt
348 534 ton, till Stockholm 53 928 fartyg om 5 458 120
nettoton och till Malmö 7832 fartyg om 3408741
nettoton. Stockholms antalssiffra är sålunda mer än
dubbelt så hög som Göteborgs, medan Göteborgs
tonnagesiffra är något högre än Stockholms. Det är
emellertid att märka, att siffrorna icke äro
jämförbara. I Göteborg stiger siffran raskt i höjden på
grund av en sådan specialföreteelse som atlantlinjens
passageraretrafik och därav, att de stora transoceana
fartygen efter ankomsten till Göteborg göra
avstickar-resor till andra svenska hamnar och sålunda efter
återkomsten uppföras i statistik två gånger mot bara
en gång i en sluthamn som Stockholm. Å andra sidan
höjer den särdeles livliga skärgårdstrafiken i
Stockholm trafiksiffran där på ett sätt, som icke har sin
motsvarighet i de andra städerna, allra minst i Malmö,
och på sistnämnda plats ingår färjetrafiken på
Köpenhamn med nära 40 procent av tonnaget.
Såsom importhamnar äro Stockholm och Göteborg
ungefär jämställda. År 1930 uppgick Stockholms
import till 1834000 ton och Göteborgs till 1818200
ton. Malmös stannade vid 898 000 ton. Såsom
exporthamn är Göteborg den överlägsna. Nämnda år
utfördes där 1184 400 ton gods men i Stockholm
endast 285 000 ton (år 1929 462 000 ton) och i Malmö
391000 ton.
De tre hamnarnas inkomster av hamnavgifter för
fartyg och varor uppgingo s,amma år till i Stockholm
4 332 933 kronor, i Göteborg 3 441 114 kronor och i
Malmö 1487118 kronor.
Med hänsyn till hamnanläggningarnas omfattning
är Stockholm den ojämförligt största. Den har en
kajlängd av 17100 m samt mindre bryggor till en
längd av 3 578 m, alltså tillsammans nära 21 000 m,
medan Göteborg stannar vid 9 320 m och Malmö vid
5 900 m. Stockholm har 128 st. staden tillhöriga
kranar, Göteborg har 110 st. och Malmö-27 st.
Såsom sammanfattning kan om de svenska
hamnarna sägas, att åtminstone i fråga om de nyare
anläggningarna teknikens modernaste framsteg fått göra
sig gällande. Dessa anläggningar torde därför kunna
anses stå på höjden av nutida hamnbyggnadskonst.
Förvaltningsformen åter, som i huvudsak bibehållits
vid sin i gamla tider givna form, saknar det privata
affärslivets smidighet och förmåga till anpassning och
hindrar hamnmyndigheten att utnyttja konjunkturer
eller skiftande ekonomiska förhållanden över huvud
taget ävensom ,att tillräckligt ofta och, närhelst
önskvärt vore, tillgodose berättigade krav från
trafikanternas sida. Taxeväsendet med sina många, ofta
höga pålagor verkar stundom orättvist och för
sjöfarten betungande. Hamnrörelsens uppdelning
slutligen på hamnägaren, ett fristående järnvägsföretag
och ett flertal enskilda firmor, vilka var för sig driva
sin verksamhet oberoende av varandra utan
gemensam översyn eller intresse för det helas väl, är
organisatoriskt olycklig. Det är en ringa tröst, att samma
brister vidlåda hamnförhållandena på andra ställen
i världen, men denna omständighet synes å andra
sidan utgöra skäl för att till gemensam överläggning
upptaga frågan om skapande av ett bättre tillstånd
i nu nämnt hänseende.
STATENS FISKEHAMNAR.
GRUNDLÄGGANDE SYNPUNKTER FÖR KONSTRUKTIONERNA.
Av överste O. Z. EKDAHL.
(Forts. fr. sid. 93.)
Byggnadskostn åder.
Vid övervägandet av de fördelar och olägenheter,
som syntes vara att förvänta vid användandet av de
byggnadsmetoder, som kunde tänkas vara möjliga
att använda, gjordes jämförande beräkningar
beträffande byggnadskostnaderna för att erhålla en i
möjligaste mån välgrundad uppfattning i fråga om
kostnaderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
