Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
TEKNISK TIDSKRIFT
26 SEPT. 1931
Fig.
.. 5. Diagram utvisande vattenförbrukningen, antalet vattenklosetter samt
antalet bad- och duschrum i Stockholm under de senaste 30 åren.
stelöjtnant F. W. Leijonancker ett förslag till
huvud-avlopp för norra stadsdelarna, som sedermera utförts
och kompletterats till sin nuvarande utsträckning
ined en sammanlagd längd av 380 km, motsvarande
en anläggningskostnad av ca 35 millioner kronor. I
regel har varje nederbördsområde en huvudledning,
som utmynnar i närmaste vattendrag. På några få
platser finnas avskärande ledningar, såsom den stora
avskärande ledningen utefter Hammarbyleden,
varigenom avloppsvattnet från Enskedebebyggelsen och
sydöstra Södermalm ledes ut till Saltsjön vid
Tegelviken. Utefter Klaraviken och Pålsundet finnas
avskärande ledningar, så att det mera stillastående
vattnet i dessa ömtåliga vattendrag icke behöver
förorenas av spillvatten.
Om spillvattnet från Stockholm under de första 5
decennierna efter avloppsledningarnas anläggande
icke medfört någon sådan försämring av vattnet i
Norrström och övriga vattendrag, som kunnat anses
alltför besvärande i hygieniskt och estetiskt
hänseende, hava dock förhållandena nu blivit annorlunda
dels på grund av stegrad ökning av
spillvattenmängden, dels på grund av avloppsvattnets kvalitativa
försämring i och med allmänt införande av
vatten-klosetter. Fig. 5 visar för de senaste 30 åren såväl
vattenförbrukningens och därmed även
spillvattenmängdens absoluta ökning från 30000 m3 till ca
75 000 m3 per dygn som även ökningen räknad i liter
per person och dygn från 100 till 180 samt huru denna
ökning varit beroende av införandet av
vattenklosetter. bad- och duschrum. Vattenklosetter inrättades
första gången år 1883 i Stockholm, men antalet växte
till en början mycket sakta, enär myndigheterna
endast i undantagsfall och på vissa villkor medgåvo
inrättandet av sådana. År 1904 funnos l 506 st., men
då allmänt medgivande till w. c:s
anordnande gavs detta år, steg antalet
avsevärt därefter. År 1908 funnos 10351 st.
och vid 1929 års slut 135 835 st., medan
torrklosetterna då utgjorde blott 36060
st. eller 22,3 % av samtliga avträden.
Bad- och duschrummens antal har under
de senaste 10 åren 4-dubblats från ca
10 000 st. till över 40 000 st,
Att vattnet i Norrström skulle taga
skada av allt det avloppsvatten, som
släpptes ut däri, stod klart för
fackmännen redan tidigt, och år 1905 ingav
professor J. G. Richert ^n motion i
stadsfullmäktige om en allsidig utredning av
Stockholms vattenavlopp. År 1909
avlämnade byggnadskontoret ett av
överingenjör C. J. Gimberg utarbetat förslag,
gående ut på att medelst avskärande
ledningar föra norra stadsdelarnas
spillvatten ut till Blockhusudden och de södra
stadsdelarnas nedströms de centrala
hamnbassängerna. De för förslagets
granskning tillsatta tvänne sakkunnige,
professor J. G. Richert och ingenjör W.
Nohr, Köpenhamn, uttalade, att
"förslaget är i stort sett mycket
tillfredsställande och väl ägnat att på ett effektivt
sätt avhjälpa de olägenheter, som vidlåda
det nuvarande avloppssystemet", men de
tillade, att det var önskvärt, att samtliga
utlopp utföras så, "att de framdeles kunna
kompletteras med anordningar för kloakvattnets rening".
Förslaget, som beräknats kosta ca 4 000 000 kronor, kom
beträffande de norra stadsdelarna icke till utförande,
enär det ansågs, att en synnerligen lång tid komme
att förflyta, innan föroreningarna skulle behöva
framkalla några befogade bekymmer.
Emellertid har man kunnat konstatera en
fortgående försämring av vattendragen och vid 7 tillfällen,
då vind- och strömförhållanden varit därför särskilt
gynnsamma, har det inträffat, att svavelvätehaltigt
vatten trängt upp till vattenytan och där förorsakat
s. k. fiskdöd och stort obehag för närliggande
stadsdelar. Detta föranledde gatukontoret att hösten
1928 hos gatunämnden hemställa om en allsidig
utredning om Stockholms avloppsförhållanden, och
föreligger nu ett inom gatukontoret utarbetat förslag
härutinnan, som gatunämnden för sin del gillat och
som inom kort skall ingivas till stadsfullmäktige.
Det är givetvis av största betydelse att veta i vad
mån de naturliga vattendragen påverkats genom
tillförande av spillvatten i orenat tillstånd för att kunna
bedöma de åtgärder häremot, som äro erforderliga.
I 30 års tid har professor Klas Sondén sysslat med
vetenskapliga studier av vattenförhållandena omkring
Stockholm och på särskilt uppdrag har han nu
redogjort för dessa synnerligen invecklade problem i en
omfattande utredning, vars huvuddrag och slutsatser
här endast ytligt kunna omnämnas.
Norrström har ju alldeles säregna
strömningsför-hållanden, i det att nedström och uppström
omväxlande inträffar. Maximiavrinningen vid nedström är
ca 600 m3/s, medan den vid uppström kan uppgå till
omkring 250 m3/s. Antalet dagar, då uppström råder,
växla dock högst avsevärt under olika år; sålunda in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
