- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1931. Väg- och vattenbyggnadskonst /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26 SEPT. 1931

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

127

med avseende på hållfasthet mot avnötning, varvid
10 X 10 em skivor av lufttorrt virke (f = 13 %;
torr-volymvikt 0,55) under en belastning av 30 kg provades
mot en roterande järnskiva med slipradie 22 cm under
tillsättning av 20 gram Naxos smärgel nr 3 för vart
20 varv såsom nötningsmedel. Skivan fick rotera 200
varv med en hastighet av 30 varv pr minut och
avnöt-ningen uppmättes till i medeltal ca 15 cm3.

Bron öppnades för kör- och gångtrafik den l maj 1925,
och därefter har årligen avnötningen av slitplanken
uppmätts. Den totala nötningen uppgick efter ett år till
2 mm, efter 2 år till 4 mm, efter 3 år till 7 mm, efter 4
år till 10 mm och efter 5 år (1930) till 13 mm
(uppskattningsvis).

Första utbytet av slitplank företogs 1929, då en del
mindre motståndskraftiga plankor eller delar av dessa
måste utbytas. Omfattningen av utbytet inskränkte sig
dock till ca 2 %. Ar 1930, efter 5 år, utbyttes ytterligare
ca 4 % och år 1931 har utbytts ca 3 %.

Enär broavgift uppbäres av samtliga trafikanter
erhålles en noggrann uppgift på den trafik, som förorsakat
denna nötning.

År
Antal bilar (vikt 600 kg och däröver)
Mindre fordon och hästskjutsar

1925 fr. V5 ................................
213 000
16000

11J26
307 000
31000

1927 .......
332 000
400UO

1928 ...........................................
363 000
45000

1929 ........................ .............
393 000
47000

1930 ............................................
416000
460UO

Antalet hästfordon är numera obetydligt och har
under 3 år avtagit från 116 pr vecka till 20 pr vecka år
1930 och 27 per vecka år 1931 (enligt trafikräkning i
juni).

’Slitplanken har avnötts av mera än l 000 automobiler
pr dag, i medeltal ca 390 000 fordon pr år, motsvarande
en nednötning av planken av ca 3 mm pr år. ISO 000
fordon hava sålunda på ett år avnött l mm.
Underhållskostaderna hava, såsom av det sagda framgår, varit
obetydliga under de 5 första åren. Vid bedömandet av
resultatet bör ihågkommas plankens luftiga läge på
bron, vilket gör att den hastigt uttorkar.

På grund av att trävirket, särskilt vid spårvagnarnas
hållplatser, under årens lopp indränkts med olja från
spårvagnar och automobiler, är det mycket
lättantänd-ligt under längre perioder av torr och varm väderlek.
Sålunda har brobanan varje sommar antänts 3 å 4 gånger
antingen av vårdslösa rökare eller av nedfallande
glöd-spån från spårvagnarnas bromsar eller motorer.
Trafiken är emellertid så livlig, att bropersonalen alltid
kan hinna varskos i tid, innan branden får större
omfattning och skadorna hava hittills varit bagatellartade.

Till följd av ovannämnda goda resultat av
oimpregnerad furuplank har Lidingöbrostyrelsen igångsatt
försök med kreosotimpregnerade (helimpregnerade)
slitplank på en försökssträcka samtidigt med
laboratorieprovning beträffande avnötning, brandfarerisk m. m. vid
statens provningsanstalt.

Under övervägande är att anlägga en annan
försökssträcka med oimpregnerad ekplank, som möjligen skulle
kunna ställa sig mera ekonomisk i jämförelse med den
dyra, helimpregnerade furuplanken och innebära mindre
brandfarerisk.

Beträffande de utförda provsträckorna med
asfaltbeläggningar blir kanske tillfälle återkomma i annat
sammanhang. I ekonomiskt avseende kunna de
säkerligen icke tävla med en riktigt utförd träbanebeläggning
på en landsvägsbro med spårvägsspår och med en
trafikbelastning av ovannämnd storhetsordning.

Farbanans slirighet på de olika provsträckorna är
föremål för observationer. Schlyter.

Brobana av trä med asfaltslityta. Genom benäget
tillmötesgående från dr-ing. D. B. Steinman hos firman
Robinson & ’Steinman, New York City, en i Amerika
välkänd brokonstruktionsfirma, har Lidingöbrostyrelsen
kunnat införskaffa närmare upplysningar angående
bro-banebeläggningen på hängbron vid Grand Here, Quebec,
Kanada. Det där tillämpade utförandet anses utgöra en
anmärkningsvärt god lösning på ett ofta svårt problem.

Av dels en artikel av dr Steinman i Eng. News
Re-cord, 28 nov. 1929, dels erhållna ritningar och dels en
redogörelse av chefingenjör Wardle, som handhaft brons
underhåll, sedan den byggdes för över 2 år sedan,
framgår följande:

Bron är en hängbro med ca 290 m spännvidd, belägen
i ett klimat, som torde vara betydligt strängare än
Stockholmstraktens. Den trafikeras bl. a. av lastbilar
forslande stockar till ett pappersbruk. Körbanan är 5,5
m bred med en l,o m bred gångbana vid varje sida.
Spårvägs- eller järnvägstrafik förekommer icke, vilket
ju i hög grad förenklar konstruktionen. Brobanan är
beräknad för en normal belastning av 2 rader av 15
tons lastbilar. Medeltemperaturen är ungefär + 5 °C
och högsta och lägsta temperaturer beräknas till + 50
och - 40 °C.

Brobanan består underst av på högkant ställda
5 X 15 cm plankor av utvalt, rakfibrigt, kvistrent
"California Redwood", vilket träslag, som härstammar från
jätteträden i Kalifornien, trots sin låga vikt och
relativt ringa hårdhet lär äga en utomordentlig
väderbeständighet och motståndsförmåga mot röta utan impregnering.
Plankorna spikades i varandra, ställda på högkant
tvärs över bron på de långsgående bärande balkarna.
Varje planka spikades i den angränsande medelst
5" spikar på ca 45 cm avstånd, i sicksack. Genom
mellanlägg av olika tjocklek erhöllo de långsgående
balkarna en 12 mm överhöjning i brobanans
mittlinje och genom att bulta fast plankbeläggningen
medelst hakbultar vid balkarna och sålunda spänna ned
dem i en båge, erhölls en bombering på körbanan av 12
mm. Denna svaga sidolutning har visat sig vara fullt
tillräcklig på grund av brons ganska starka överhöjning,
4 m, och lutning i längdled. För en horisontell bro med
5,5 m körbanebredd skulle 50 mm bombering ansetts
erforderlig. Den billiga material- och arbetsbesparande
metoden att erhålla bombering genom att spänna och
fastbulta lamellplankbeläggningen är värd beaktande.

Plankkörbanan täcktes med ett 4,5 cm tjockt lager av
asfalt såsom slityta. Den använda asfalten måste väljas
med stor omsorg för att passa de rådande
temperaturförhållandena. Om asfalten är hård, har den en
benägenhet att spricka i vinterkylan, och är den alltför mjuk,
blir den lätt ojämn och skrovlig under trafiken vid varm
väderlek.

Gångbanorna, som ligga 25 cm högre än körbanan,
bestå av 7 X 23 cm plankor av "British Columbia Fir",
impregnerade med kreosotolja. Gångbanorna strökos
med varm asfalt, på vilken ett lager av sållad grov sand
utspreds.

Grand Here bron har trafikerats sedan den l maj
1929. Intill våren 1931, då föreliggande upplysningar
erhöllos, hade enligt uppgift inga som helst reparationer
av körbanan erfordrats. Vid kall väderlek visa sig
några få små sprickor i gjutfogarna, och det kommer
sannolikt att vara lämpligt att skära upp dessa sprickor
allt efter som de visa sig och fylla med ett något
mjukare material.

Under förutsättning att lämplig asfaltkvalitet väljes
och virke erhålles, som icke angripes av röta, anses
ifrågavarande brobanetyp av konstruktör och
underhållsmyndigheter vara mycket god och fullt säker även under
stark lastbilstrafik. För svenska förhållanden kan vid
en dylik konstruktion knappast något annat virke
ifrågakomma än sådant som blivit helimpregnerat.

R. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1931v/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free