Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 23 jan. 1932 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Svetsningsmaskinernas egenskaper och användningsmöjligheter, av Paul Wiessner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gammastrålar genom bombardement av beryllium med
alfastrålar, vilka närma sig den kosmiska strålningen.
Därvid bildades under energiavgivning kolpartiklar
ur beryllium. (Science, Supplement 1931, h. 1 925, s. 10.)
Fotoelektriska celler ha utvecklats för en hel del
olika ändamål, såsom för automatisk start och
bromsning av motorer, kontroll av trådtjocklek vid
tråddragning, för räkneapparater m. m. En typ
reagerar för ljusintensiteten, en annan för färgen ända från
ultraviolett till infrarött. Thyratronrören ha
bidragit till användning av fotoceller, enär de
behärska jämförelsevis kraftiga strömmar utan reläer.
(The Iron Age 1931 II, h. 19, s. 1 170.)
Lincoln Electric Co. har gjort undersökning med
kolelektroder och skyddad ljusbåge rörande olika
stålsorters svetsbarhet och finner att känsligheten
för aluminium är särskilt stor, i det att vid
svetsningen den förut fint fördelade aluminiumlösningen
bildar stora droppar, som resultera i hål i
svetsfogen. Även kisel- och manganhalten bör hållas
låg. Man bör vara noga med reduktionsmedlen, så
att ej överskott uppstår. Toleransen bör vara för
mangan ±0,1 %, för kisel ±0,015 % och för
aluminium ±0,01 %. (Electrical World 1931 II, h. 18,
s. 786.) Svetsning av rostfritt stål (18 % Cr, 8 %
Ni) gör framsteg. Vid acetylensvetsning måste man
använda reducerande låga. Elektrosvetsning med
kort ljusbåge föredrages vid plåttjocklekar ned till
2 mm, varefter gassvetsning är att föredraga.
Förvärmnmg kan i vissa fall vara fördelaktigt.
Glödgning till 1 000° med åtföljande hastig avkylning
rekommenderas, om materialet utsatts för 550–700°,
men ställes i beroende av arbetsstyckets användning.
Ford producerar per dag 15 000 trycksvetsade
strålkastarringar av rostfritt stål. (The Iron Age 1931
II, h. 20, s. 1 376.) Automatisk kolbågsvetsning har
kommit till användning vid kantsvetsning och
stumsvetsning, då ringa eller inget tillsatsmaterial
förekommer. AEG har konstruerat en automatisk
svetsapparat, där ljusbågen hålles vid konstant
svetsverkan. Den består av en övre del, i vilken en
trefas kortslutsmotor jämte drivanordning och
koppling för reglering av kolet och tillsatstråden befinner
sig, samt en undre del med skyddsskärm, spiral för
strömtillförsel m. m. Apparaten är delvis
vattenkyld. (AEG-Mitteilungen 1931, h. 11, s. 656.)
General Electric har levererat 7 st. 60 tons
dieselelektriska lokomotiv för 300 hk, vilka helt och hållet
sakna nitar. Hela korgen och underredet äro
uteslutande elektrosvetsade med tjockt beklädda
elektroder. (Journal of American Welding Society 1931,
h. 11, s. 7.) I marken nedbäddad räls, såsom för
spårvägar, hava länge förlagts med svetsade
skenskarvar. Staden Brandenburg har gjort försök med
frilagd räls på träsyllar och därvid funnit att i
svetsade längder om 400 à 500 m bliva
årskostnaderna desamma som med vanliga rälsskarvar.
Livslängden är hos vanlig räls kortare liksom även
slitaget hos den rullande materielen blir mindre med
användning av svetsade skarvar. (Verkehrstechnik
1931, h. 50, s. 597.) Frithiof Holmgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
