Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 128 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 26 mars 1932 - Utvecklingen av Stockholms gasverks distributionsnät, av Arvid Wilner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Regulatoranläggning år 1931. 1 regulator, 2 gasfilter, 3 säkerhetsspärrventil, 4 och 5 avstängningsventiler, 6 förbigångsventil.

Bamag-Dalénregulator för 4000 m³/tim., och i de båda
sistnämnda liknande regulatorer, ehuru med 700 mm
genomloppsöppning, avsedda för vardera 5 500 m³/tim.

Vardera anläggningen består, som fig. 3 visar, av
regulator med avstängningsventiler och
förbigångsledning, filter, säkerhetsspärrventil,
tryckbegränsningsregulator samt "stötdämpare",
Tryckbegränsningsregulatorn har till uppgift att förhindra, att
det av Daléndysen åstadkomna tillsatstrycket går
över ett visst värde, varför en stigande förbrukning
förmår höja trycket endast till en viss gräns, men ej
längre. Begränsningsregulatorn ar belastad att
medgiva en tryckhöjning intill 80 mm, och högre kan
således trycket efter regulatorn i normala fall ej bliva.
Skulle emellertid ett fel inträffa, så att regulatorn
t. e. på grund av bristande tätning genomsläpper ett
ännu högre tryck, träder säkerhetsspärrventilen vid
ett visst, inställbart tryck automatiskt i funktion och
avstänger tillförseln av gas på trycksidan av
regulatorn. Spärrventilen består helt enkelt av en

Fig. 4. Tryckledningar med regulatorer i staden. De heldragna linjerna beteckna befintliga ledningar och regulatorer, de prickade framtida utsträckning.

Fig. 5. Schematisk bild av ledningsnätet.

ventiltallrik, som faller ned mot ett säte, mot vilket den
pressas av gastrycket. En oljebroms hindrar att
rörelsen sker för hastigt, varvid ventilen kunde taga
skada. ’’Stötdämparen" har samma uppgift som på
de äldre regulatorerna. Trycket kontrolleras
ständigt med registrerande tryckmätare.

De nya regulatoranläggningarna togos i bruk den
3 dec. 1931, efter vilken tidpunkt alltså hela staden
förses med gas från regulatorer. Fig. 4 visar de nu
befintliga tryckledningarnas samt regulatorernas
placering. De streckprickade linjerna ange framtida
utsträckning av tryckledningarna vid ytterligare
behov av regulatorer i de växande stadsdelarna. En
schematisk framställning av det nuvarande
ledningsnätet visas i fig. 5.

De hittills behandlade tryckledningarna ha varit
sådana med medelmåttiga tryck, upp till ca 0,6 m
v. p., vilket är tillräckligt för förhållandena inom
staden, där ledningarna äro tillräckligt grova och
avstånden ej allt för stora. Helt annat blir förhållandet,
då det gäller att servera gas till avlägset belägna
platser. För att ej tryckförlusterna vid stora
avstånd skola bli allt för stora skulle erfordras mycket
grova och följaktligen dyrbara ledningar. Man har
därför för att hålla ned ledningsdimensionerna måst
gå in för ett betydligt högre tryck vid fjärrdistribution
av gas, ehuru härför erfordras mera pumparbete.
Denna metod ställer emellertid ökade fordringar på
ledningar, pumpanläggnmgar och regulatorer. De
förra utföras för högtryck numera alltid av stålrör
med svetsade skarvar. För pumpningen användas
kolvkompessorer eller rotationskompressorer, de
senare av den typ, som fig. 6 visar. Dessa lämpa sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>