Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 2 april 1932 - Ingenjörens uppgifter i depressionstider, av Elis Bosæus, Erik Falk, Gösta Klemming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stabens inom företaget uppgift, men beträffande
tillverkningskostnaderna faller utredningsarbetet
väsentligen på driftsingenjören.
Rent tekniska utredningar krävas för att klargöra,
i vad mån kostnaderna äro rörliga eller icke vid olika
utnyttjningsgrader av en anläggning i fråga om bland
annat:
bränslekostnaden, där dels värmeförluster i själva
fabrikationsprocessen, dels behovet av
lokaluppvärmning utgöra relativt fasta moment, och
elektrisk ström, där tomgångsförluster och därmed
samhörande förhållanden (fasförskjutning etc.) spela
in som fasta moment.
En organisatorisk utredning kan å andra sidan
klargöra, huruvida vad som synes vara väsentligen
fasta kostnader, t. e. tidlöner, icke i verkligheten kan
till viss utsträckning och etappvis bliva rörliga, dvs.
med minskad produktion reducerade, kostnader.
II 1).
Revisionen av de tekniska processerna ur kostnadssynpunkt
måste under en depressionstid givetvis
taga sikte på sådana omläggningar av driften, som
icke medföra åtminstone omedelbara kapitalutlägg.
En viktig synpunkt är vidare försiktighet i fråga om
kvalitativa förändringar av produkten, även sådana
till synes utan praktisk betydelse. Kundkretsen är
under vikande konjunkturer speciellt känslig i detta
avseende. Ett i ögonen fallande bevis för detta ha
under senaste året besökarna vid ett av våra mest
kända storföretags fabriker haft. I talrika anslag
uppmanas där arbetspersonalen till alldeles särskild
noggrannhet och omsorg vid varornas färdigställande
n rider uttrycklig hänvisning till risken för
reklamationer vid rådande marknadsförhållanden.
a) Möjligheterna till tekniska förändringar inom
driften äro av nyssnämnda skäl oftast begränsade,
varför tyngdpunkten på detta område måste läggas
på skärpning av kontrollmetoder och av dessas
utnyttjande i fråga om förbrukningen av material av
olika slag. Det senaste årtiondets energiska och
framgångsrika arbete på konstruktioner av automatiska
kontrollapparater för elektrisk ström, ånga och gaser,
allehanda vätskor m. m. har givit värdefulla
hjälpmedel för detta.
b) Organisatoriska omläggningar av arbetet med
hjälp av bland annat tidsstudier äro ett under en
depressionsperiod särskilt tacksamt arbetsfält, då de
i regel medföra obetydliga kapitalkostnader. Den
som söker göra sig förtrogen med detta område
finner snart, att det erbjuder möjligheter långt utöver
vad på förhand kan väntas och detta även där
driftsförhållandena äro av sådan art, att de kräva
relativt litet manuellt arbete. Från inledarens egen
erfarenhet kan som exempel nämnas, att inom
pappersfabrikationen, som i sig själv sedan gammalt är
typisk för den flytande tillverkning, vilken
rationaliseringssträvandena numera fört fram som ett
allmänt önskemål, en av de kännbarare löneutgifterna
– för sortering, räkning och förpackning av
papperet – kunnat genom en praktiskt taget
kostnadsfri omorganisation av arbetet nedbringas med fulla
15 % redan vid problemets första behandling.
Oanmärkt bör dock icke lämnas, att arbetet på
förbättringar i här berört avseende under en depressionstid
kan möta vissa svårigheter därigenom att mark-
nadsläget temporärt framtvingar andra driftsförhållanden
än dem man normalt kan räkna med. Vid
omläggning av arbetsmetoderna möter också,
liksom ofta än mer accentuerat under II 2),
specialproblemet om den tekniska ledningens förhållande
till arbetarna och till sociala synpunkter vid
reduktion av företagets personal. Erforderlig fasthet och
reda i ett företags ekonomiska ledning gör det
nödvändigt, att driftsingenjören – naturligtvis inom
ramen av gällande kollektivavtal samt sociala lagar och
författningar – skall i sitt tekniskt-ekonomiska
handlande strikt hålla sig till minsta medlets lag.
Avgörandet om socialt motiverade utgifter utöver
nyssnämnda ram måste förbehållas företagets centrala
ledning.
II 2).
Därest en produktionsminskning är ofrånkomlig,
måste givetvis enligt I erhållna resultaten av de
rörliga och de fasta kostnadernas ändringar i
intervaller med serier av relativa optima praktiskt
kombineras med såväl merkantila hänsyn som
resultaten av de tekniska och organisatoriska
utredningarna enligt II 1). Av vikt är därvid, att inga
omläggningar av driften göras efter gammal metod "på
känn" utan blott efter ingående kalkyler. Dessa
sistnämnda kunna ofta visa ganska oväntade
resultat. Användningen av avkortad arbetstid, alltså
minskning av antalet arbetade dagar pr vecka från
sex till fem, fyra eller mindre är t. e. i allmänhet
ekonomiskt ofördelaktigt, åtminstone på kort sikt
sett, ehuru sociala skäl bruka tala därför. Även vid
reducerad produktion torde i regel ett fullt utnyttjande
av veckoarbetstiden med en möjligast reducerad
arbetsstyrka erbjuda större möjlighet till intensifierad
och därmed billigare drift samt undvikande av
förluster i elektrisk ström samt bränsle och andra
material. Av egen erfarenhet kan inledaren
emellertid betyga, att i särskilda fall en femdagarsvecka
med full arbetsstyrka blir, även omedelbart, mindre
betungande för ett företag än en sexdagarsvecka
med reducerad personal.
II 3).
Så länge ett industriföretag trots depressionen kan
hålla sin verksamhet uppe vid ungefär normalt
omfång, ge redan berörda uppgifter för ingenjörerna
dessa en minst lika stor och ofta större arbetsbörda
än under normala tider. Även i sådant fall gäller
emellertid den gamla regeln om klokheten av att.
så långt tillgängliga resurser medge, under dåliga
tider planera för gynnsammare sådana, som tack vare
konjunkturernas periodicitet förr eller senare kunna
förväntas åter.
Men av särskild betydelse är, att tekniskt-
ekonomiska utredningar i god tid planeras och
målmedvetet igångsättas, när nödvändiga
driftsinskränkningar avlyfta en del av det ordinarie arbetet från
företagens ingenjörer. Därvid bör ej heller förbises
möjligheten att sålunda med minsta ekonomiska
uppoffring hålla tillsammans och till gynnsammare
tider åt företaget bevara värdefulla personliga
tillgångar.
Dylikt planerings- och utredningsarbete bör och
kan ofta föras utöver ramen för företagets nuvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
