Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 15. 9 april 1932
- Världstillgångar av bränslen och bränsleproduktion under åren 1900—1930, av Herm. Hjertstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 15 ÅRG. 62 9 APRIL 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Världstillgångar av bränslen och bränsleproduktion under åren 1900–1930, av ingenjör Herm.
Hjertstedt. – Ekonomisk översikt. – Notiser. – Sammanträden.
VÄRLDSTILLGÅNGAR AV BRÄNSLEN OCH
BRÄNSLEPRODUKTION UNDER ÅREN 1900–1930.
Av ingenjör Herm. Hjertstedt.
Stenkol.
För ett 40-tal år sedan uppskattades världstillgångarna
av kol till 562 milliarder ton. Man
utgick då från den (felaktiga) beräkningsgrunden, att
lika mycket eller mera kol skulle förefinnas i form
av kolsyra i atmosfären som under jorden i
mineralisk form. Med en kolsyrehalt av i medeltal 0,3
volymprocent i atmosfären, skulle dennas kolmängd
uppgå till 600 milliarder ton.
Numera äro stenkolstillgångarna bättre kända
och delvis väl inventerade. Enligt det arbete över
jordens koltillgångar, som förelåg vid geologiska
kongressen i Toronto år 1913, vilka uppgifter
ytterligare kompletterades och beriktigades vid
världskraftkonferensen i London år 1924, beräknas de
säkra (actual), sannolika (probable) och möjliga
(possible) tillgångarna av antracit och bituminösa
stenkol utgöra 4 400 milliarder ton, varav ungefär
tiondedelen mera noggrant kända och liggande på
f. n. brytbart djup. I Europa utgöra tillgångarna
(till 2 000 meters djup) 740 milliarder ton, därav
Tyskland 235, Polen 208, England 189, Ryssland 53
(inberäknat Asiatiska Ryssland 234 milliarder ton),
Frankrike 17, Belgien 11, Spanien 9, Spetsbergen
13, Tjeckoslovakien 9, Holland 5 och Sverige 0,3
milliarder ton. Före Versaillesfreden voro
Tysklands tillgångar 41,0 milliarder eller cirka 50 % av
Europas tillgångar mot numera endast 30 %. Genom
förlusten av Oberschlesien minskades Tysklands
stenkolsproduktion med 22 % och dess kolresurser
med 40 %. Avträdandet av Saarbrücken
förorsakade en minskning av 6 resp. 3 % och
Elsass-Lothringen 3 resp. l %.
Tillgångarna i U. S. A. beräknas enligt förutnämnda
källor utgöra l 975 milliarder, Kanada 286,
Kina 1 000, Sibirien 174, Australien 134 och Afrika
57 milliarder ton. Härvid är antaget, att tillgångarna
till ca 10 % utgöras av antracit och till 90 % av
bituminösa kol. Halvbituminösa kol (brunkol och
lignit) redovisas under brunkol.
Nyare ryska statistiker angiva betydligt högre
siffror för Ryssland. Enligt Bakschin utgör
Sibiriens kolförråd 330 milliarder och hela Rysslands
400 milliarder ton. Gubkin uppgiver, att genom
nyare undersökningar och inmutningar sedan år 1913
Sovjetunionens kolförråd numera beräknas uppgå till
mera än 552 milliarder ton, varav mera än hälften i
Kuznetzkbäckenet vid floden Tom i Västsibirien.
Nya kolförråd ha på sista tiden upptäckts i Petschora
samt mellan Jenisejs bifloder, Övre och Nedre
Tunguska, där kolförrådet sträcker sig över en
areal av 800–900 tusen kvadratkilometer, alltså fyra
gånger större än Donbassängen.
Vid andra Världskraftkonferensen i Berlin år 1930
uppskattades världens tillgångar av stenkol och
brunkol, av vilka senare l ton beräknats likvärdigt med
0,402 ton stenkol, intill 2 000 meters djup under
jordytan till 5 747 milliarder ton, vilka fördelas på de
olika världsdelarna sålunda:
| Europa . . . | 652 milliarder ton. |
| Nordamerika . . . | 3 402 milliarder ton. |
| Sydamerika . . . | 32 milliarder ton. |
| Asien . . . | 1 456 milliarder ton. |
| Afrika . . . | 57 milliarder ton. |
| Oceanien . . . | 148 milliarder ton. |
Med nuvarande konsumtion skulle världens stenkols-
och brunkolsförråd räcka i 4–5 tusen år, men
om konsumtionen utökas med 3 % årligen icke mera
än ca 200 år.
U. S. A. producerar mera än 40 % av all stenkol,
England 20–25 %, Tyskland ca 12 %, Frankrike
4–5 % och Ryssland ca 3 %. I 5-årsplänen för
det sistnämnda landet är bestämt, att räkenskapsåret
1932/33 ca 75 millioner ton skola produceras,
och det anses, att denna prestation skall kunna ökas
till 130 millioner ton, varigenom Rysslands andel i
världsproduktionen skulle bliva ca 10 %.
Sveriges stenkolsproduktion är konstant ca 0,4
millioner ton årligen. Dess import av kol och koks var
1901/05 i medeltal årligen 3,2 millioner ton, 1906/10
4.3 mill., 1911/15 4,9 mill., 1916/20 3,0 mill., 1921/25
3,5 mill. och 1926/30 5,4 mill. ton. År 1913 utgjorde
importen 5,4 mill. och år 1930 6,0 mill. ton.
Världsproduktionen av stenkol är sedan år 1913
av ungefär samma storlek år efter år i motsats mot
oljeproduktionen, som stigit i rasande fart. Under
sista året (1930) sjönk stenkolsproduktionen med
9 % och var ca 15 millioner ton lägre än år 1913
– ett tecken på den djupa världsdepressionen. I
U. S. A. var nedgången det senaste året kraftigare
än i Europa. Minskningen i U. S. A. belöpte sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0159.html
