Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 150 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 9 april 1932 - Världstillgångar av bränslen och bränsleproduktion under åren 1900—1930, av Herm. Hjertstedt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

12,7 %, i Europa till 6,1 %. Den kraftiga tillbakagången
i U. S. A. tillskrives den omständigheten,
att man där hastigare än i Europa kunnat avpassa
produktionen efter konsumtionen.

Enligt U. S. Geological Survey har kraftproduktionen
i U. S. A. sedan år 1919 ökats med 150 %,
men kolproduktionen sedan samma tid endast med
34 %, alltså en bränslebesparing värd 1 milliard
dollars efter ett pris av 4 dollars pr ton. Till den
förbättrade bränsleekonomien ha många faktorer
bidragit, främst användandet vid ångpanneeldningen
av ökat tryck och temperatur, överhettning och
luftförvärmning.

Världsproduktionen av stenkol i mill. ton.

	1900	1913	1930
U. S. A . . .	244 6	519,4	479,9
England . . .	228,8	292,0	247,7
Tyskland . . .	109 3	190,2	142,7
Frankrike . . .	32,7	40,8	53,9
Andra länder . . .	88,6	170,6	275,8
––––––––––––––––––
	704,0	1 213,0	1 200,0

Brunkol.

Brunkolslagren (lignit och egentliga brunkol)
uppskattas i runt tal till 3 000 milliarder ton, fördelade
på följande länder:

U. S. A. . . .	2 000 milliarder ton.
Kanada . . .	1 000 milliarder ton.
Australien . . .	35 milliarder ton.
Europeiska Ryssland . . .	15 milliarder ton.
Tyskland . . .	15 milliarder ton.
Frankrike . . .	15 milliarder ton.
Tjeckoslovakien . . .	12 milliarder ton.
Jugoslavien . . .	6 milliarder ton.
Ungern . . .	1–2 milliarder ton.
Spanien . . .	1 milliarder ton.
Bulgarien . . .	0,8 milliarder ton.
Österrike . . .	0,6 milliarder ton.
Italien . . .	0,5 milliarder ton.

Tysklands största brunkolslager äro till finnandes
vid Köln, där de sträcka sig från Bonn till
München-Gladbach. Andra förekomster finnas i trakten av
Frankfurt a. M. och i Oberbayern. De mesta
brunkolen brytas i trakterna kring Leipzig och Halle
samt Oberlausitz. Brunkolen kring Leipzig och
Halle äro av äldre ursprung, oligocen och eocen, de
andra bestå av miocena brunkol.

Inom det nuvarande Österrike finnas endast
obetydliga stenkolslager, men däremot i förhållande till
landets totalareal fortfarande betydande brunkolstillgångar
i Fahnsdorf, Karlschacht, Seegraben m. fi.
ställen. Brunkolsbrytningen inom Jugoslaviens
nuvarande område har under de senaste åren ökats
kraftigt och då kolförekomsternas art och
utbredning inom landet först helt nyligen varit föremål för
en mera ingående undersökning, kan en redogörelse
för desamma vara av visst intresse.

Kollagren i det gamla Serbien (banaten Morava,
Värdar och Donau) uppskattas till 700 mill. ton,
varav största delen brunkol. I Bosnien och
Herzegovina (banaten Drina och Vrbas) äro redan
konstaterade lager av oligomiocenbrunkol (med 4500–6 000
kaloriers värme var de) uppskattade till 200 och
pliocenlignit (3 000–4 500 kal.) till 600 mill. ton.
Sannolikt synes dock vara, att brunkolen i dessa
provinser uppgå till icke mindre än 1 320 mill, ton
och ligniten till minst 3 520 mill. ton. Huru stora
lagren i Drava (Slovenien), Sava (Kroatien och
Slavonien), kustlandet (Dalmatien) m. fl. platser äro,
är ännu icke känt. Brunkols- och lignitlagren i hela
Jugoslavien kunna icke uppskattas till mindre än
6 milliarder ton. Under de sista åren har
produktionen till 4–5 % bestått av stenkol (6 500–7 500
kal.), 70–75 % av brunkol (3 500–5 700 kal.) och
20–21 % av lignit (3 400–3 600 kal.).

Tysklands brunkolsproduktion har sedan
sekelskiftet mer än tredubblats och utgör nu cirka 75 %
av världsproduktionen. Frånsett Tjeckoslovakien,
vars produktion utgör ca 20 mill. ton årligen, är
brytningen relativt ringa i övriga länder. Utom de
i tabellen upptagna länderna brytes årligen 0,4 mill.
ton i Spanien, 0,2–1 mill. ton i Holland, 1–3 mill.
ton i Ryssland och 1–1,5 mill. ton i Rumänien.

Världsproduktionen av brunkol i mill. ton.

	1900	1913	1930
Tyskland . . .	40,3	87,1	141,1
Tjeckoslovakien . . .	18,2	23,1	19,3
Ungern . . .	2,5	5,7	6,2
Österrike . . .	3,5	2,6	3,1
Andra länder . . .	3,4	9,5	13,3
–––––––––––––––
	67,9	128,0	183,0

Bränntorv.

Totalarealen torvmarker i världen kan uppskattas
till ca 170 millioner ha, varav i europeiska Ryssland
21,5, Finland 12,0, Sverige 5,5, Sibirien och Fjärran
Östern ca 100, U. S. A. 8,5 och Kanada 9,5 mill. ha.
Totalförrådet i dessa torvmarker kan beräknas
motsvara 400 milliarder ton lufttorr torv, som fördelas
på europeiska Ryssland med 60 milliarder ton,
Finland 7, Sverige 1 (beräknat endast i de
avverkningsbara mossarna i Götaland och Svealand utom
Dalarna), Polen 6, Irland 5, Sibirien och Fjärran
Östern ca 250, U. S. A. 14 och Kanada 70 (enligt
andra uppgifter endast 30) milliarder ton.
Sovjetunionens andel utgör alltså mer än 70 % såväl
beträffande totalarealen som totalmängden, och av
landets hela bränsleförråd utgör torven 26,7 %.

En officiell statistik över den fabriksmässiga
bränntorvsproduktionen finnes endast i Sverige, Danmark,
Finland och Ryssland. Beräkningar över de andra
ländernas bränntorvsproduktion har av förf. utförts
med ledning av uppgifter, erhållna dels av de svenska
beskickningarna i utlandet och dels av olika
föreningar och institutioner för främjande av
mosskultur och torvteknik. I en del fall ha uppgifter
över torvtransporter på järnvägar och kanaler lagts
till grund för produktionsberäkningarna.

En ännu större svårighet är att beräkna den årliga
hemtillverkning av bränntorv för husbehov, som
äger rum i en del länder. Densamma har för Sverige
liksom för Norge i allmänhet uppskattats till ca
50 000 ton årligen med undantag av en del år under
och efter kriget, då den uppgick till 0,1–0,3, mill. ton
om året. I Irland, som är ytterst skogfattigt och där
tndast ca 90 000 ton stenkol årligen brytas, under
det att ca 5 mill. ton importeras, äro 60 % av
landets småbrukare beroende av torvtillverkning för
sitt bränslebehov. Med antagande av ett visst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>