Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 151 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 9 april 1932 - Världstillgångar av bränslen och bränsleproduktion under åren 1900—1930, av Herm. Hjertstedt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstant bränslebehov för varje familj, kan
produktionen av bränntorv, som nästan uteslutande är
hemtillverkning, uppskattas till icke mindre än 6 mill.
ton årligen. I Ryssland har hemtillverkningen före
kriget beräknats till endast 200 000 ton årligen.
Räkenskapsåret 1927/28 uppgick böndernas
kollektiva torvproduktion till 1 mill. ton om året och
enligt femårsplanen skall den stiga med 250 % till
3,3 mill. ton året 1932/33.

De höga kolpriserna jämte importsvårigheter
under åren 1917/1920 gjorde, att bränntorvindustrien
då tillfälligt uppblomstrade i flera länder. Sedan
handeln blivit fri, kunde emellertid icke denna
blomstring uppehållas i konkurrens med kolimporten
utan bränntorvsproduktionen nedsjönk i allmänhet
till samma obetydliga mängd som förut. Ett
undantag utgör emellertid Ryssland, som, delvis på grund
av nödtvång genom förlusten av kolgruvorna i
Polen, kolossalt ökat sin torvproduktion de senaste
åren. Den fabriksmässiga torvproduktionen, som år
1927/28 utgjorde ca 5 mill. ton, skall enligt den
ursprungliga 5-årsplanen stiga 320 % till 13,7 % år
1932/33. Att döma efter de sista årens
tillverkningar torde dock stegringen bli ofantligt mycket
större, kanske ända till 33 mill. ton. I landets
bränslebalans utgjorde torven år 1913 1,9 %, 1917
1,7 %, 1927/28 4,9 % och beräknas år 1932/33
utgöra 10,7 % av totalbränslet.

Världsproduktionen av bränntorv i mill. ton.

	1900	1913	1930
Ryssland . . .	1,2	1,8	9,1
Tyskland . . .	0,5	0,7	0,7
Holland . . .	1,5	0,4	0,7
Danmark . . .	0,1	0,1	0,4
Sverige . . .	0,1	0,1	0,1
Andra länder . . .	7,0	7,0	6,8
–––––––––––––
	10,4	10,1	17,8

Petroleum.

Vid andra Världskraftkonferensen i Berlin år 1930
uppskattades petroleumtillgångarna till 6 149 mill.
ton. Härav komrna på Europa 162 mill. ton, U. S. A.
1 790 mill ton, Sydamerika 1 325, Asien 2 310, Afrika
132 och Oceanien 430 mill. ton. Världsproduktionen
under år 1930 utgjorde 3,1 % av ovan angivna
tillgångar, alltså skulle med nuvarande konsumtion
tillgångarna endast räcka i 30 år till. Beräkningarna
över petroleumtillgångarna äro dock mycket osäkra.
Enligt amerikanska uppskattningar skulle förrådet
utgöra icke mindre än 10 milliarder ton och alltså
räcka i minst 50 år. Ryska statistiker räkna med
ett världsförråd av petroleum motsvarande 9,5
milliarder ton standardbränsle (varav 1 ton = 0,7 ton
petroleum), och härav skulle Sovjetunionen
disponera 4,35 mill. med 2,88 milliarder ton i europeiska
Ryssland. I U. S. A. beräknade man år 1908 sina
oljetillgångar till 2,5 milliarder ton, vilken
uppskattning år 1922 reducerades till 1 milliard ton. En för
några år sedan av en regeringskommitté utförd
undersökning kom till ett resultat av endast 630
mill ton, vilka skulle vara förbrukade redan år 1932.
Så dåligt var nog icke läget, enär nu fortfarande
räknas med ett par milliarder ton tillgångar i Amerika,
men notiserna om de sinande oljekällorna
utnyttjades av de amerikanska kapitalisterna för ett
fälttåg mot det latinska Amerika.

Påfallande är i alla händelser den oerhörda
produktionsstegringen i Amerika. Vid sekelskiftet
levererade Ryssland och Amerika ungefär hälften
vardera av världsproduktionen, som då endast utgjorde
ca 20 millioner ton årligen. Produktionen i Ryssland
sjönk sakta under åren fram till världskriget, medan
i Amerika produktionen under samma tid ökades
med tre- till fyrahundra procent. Samtidigt fick
oljeutvinningen i Rumänien, Galizien och Mexiko ett
kraftigt uppsving. Amerikas produktion under och
efter världskriget har stigit rekordartat, så att ca
67 % av all under denna tid levererad olja kommit
från U. S. A. Rysslands andel under samma tid
kommer däremot icke upp till mera än 6,4 %.
Tecken tyda emellertid på en ändring därvidlag.
För år 1930 har U. S. A:s andel i världsproduktionen
nedgått till ca b3 %, Rysslands däremot stigit
till 10 %. Enligt 5-årsplanen skall Rysslands
råoljeproduktion under räkenskapsåret 1932/33 vara
uppe i 27,7 mill. ton, men torde med hittills varande
produktionsökning i stället överskrida 40 mill. ton.
Under år 1931 ha 21,3 mill. ton producerats.

I U. S. A. minskades råoljeproduktionen från 121,2
mill. ton år 1930 till 115,6 mill. ton år 1931.

Av andra länder, som efter kriget uppträtt som
oljeleverantörer, märkes i första hand Mexiko, som
dock under de sista åren överflyglats av Venezuela.
Det sistnämnda landet har dock i följd av den
allmänna depressionen måst inställa oljeproduktionen
under första halvåret 1931. Andra större producenter
äro Persien, Rumänien, Nederländska Indien, Peru och
Colombia.

Beträffande oljemarknaden under år 1931
kännetecknas denna av en ovanligt stor aktivitet från
Royal-Dutch-Shellgruppen till ändamål att genom
enhetlig produktion och fördelning söka erhålla
bättre priser. För detta ändamål har, med uteslutande
av ryska naftasyndikatet, en plan förelagts de övriga
oljeproducenterna och deras försäljningsorganisationer,
gående ut på dels att icke genom dessa
organisationer försälja rysk nafta, dels att inskränka
produktionen, så att den sammanlagt icke uppgår till
mera än högst 200 millioner barrels över den
beräknade världskonsumtionen.

Sveriges import av mineraloljor utgjorde årligen
i medeltal i mill. ton under femårsperioderna

1901/05	1906/10	1911/15	1916/20	1921/25	1926/30
0,10	0,13	0,16	0,12	0,22	0,44

År 1913 utgjorde importen 0,18 och år 1930 0,58
mill. ton.

Världs produktionen av petroleum i mill. ton.

	1900	1913	1930
U. S. A. . . .	8,5	33,1	121,2
Ryssland . . .	10,4	9,1	20,2
Venezuela . . .	–	–	22,0
Persien . . .	–	–	6,1
Mexiko . . .	–	3,6	5,4
Rumänien . . .	0,2	1,9	5,8
Nederl. Indien . . .	0,4	1,5	4,8
Andra länder . . .	1,3	3,4	5,5
––––––––––––––
	20,8	52,6	191,0

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>