Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 152 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 9 april 1932 - Världstillgångar av bränslen och bränsleproduktion under åren 1900—1930, av Herm. Hjertstedt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vedbränsle.

Enligt Streyffert utgör världens skogsproduktiva
mark ca 3 milliarder ha, som fördelas sålunda

	Skogspruktiv		Därav
	mark		barrskog
Europa . . .	273	(Sovjetunionen 150)	180
Nordamerika . . .	557		412
Sydamerika . . .	898		55
Asien . . .	846	(Sovjetunionen 418)	373
Afrika . . .	322		3
Australien . . .	111		3
––––––			––––––
	3 007		1 026

Huru stort de enskilda ländernas virkesförråd
samt förbrukning är, kan endast tillnärmelsevis
uppskattas, enär endast i få länder noggranna
skogstaxeringar utförts. I nedanstående tabell äro
sammanförda en del uppgifter över de sistnämnda
ländernas virkesförråd, skogsarealer, procentiska
fördelning av barr- och lövskog, årlig tillväxt samt
årlig förbrukning av kastved.

Land	Produktiv skogsmark mill. ha	Virkesförråd		Barrträd %	Lövträd %	Årlig tillväxt mill. m3	Årlig förbrukning av kastved mill. m3
		total mill. m3	pr ha m3
Sverige . . .	23,88	1 417,5	59,1	82,5	17,5	47,7	13,7
Norge . . .	7,50	319,6	45,0	81,2	18,8	10,3	2,7
Danmark . . .	0,32	45,0	150,0	50,0	50,0	1,5	1–1,5
Finland . . .	25,20	1 620,0	63,8	77,6	22,4	44,4	14,3
U.S.A . . .	190,0	21 115,0	111,1	62,0	38,0	–	269,0
Japan . . .	37,0	2 530,0	68,4	50,0	50,0	–	33,9

Beträffande andra länder med stora skogstillgångar
saknas ännu i de flesta fall noggranna
uppgifter över virkesförrådet. Beträffande
Sovjetunionen torde ännu endast mindre arealer å
sammanlagt ca 50 mill. hektar vara undersökta. Med
ledning av dessa uppgifter beräkna emellertid ryska
statistiker, att Sovjetunionens bränsleförråd i form
av ved motsvarar ca 6,3 milliarder ton standardbränsle,
därav i europeiska delen av unionen 1,35
milliarder ton. Omräknat till rymdmått torde detta
utgöra 40 resp. 8–9 milliarder kubikmeter.
Sovjetunionens skogsmarker uppskattas till ca 900 mill.
hektar, därav produktiv skogsmark i asiatiska
Ryssland 479 mill. ha, i europeiska Ryssland 139 mill.
ha, Under antagande av att virkesförrådet pr ha
icke kan skattas lägre än i Finland, kommer man
också upp till ett förråd av 40 milliarder m³ för
riket i dess helhet och 9 milliarder m³ för den
europeiska delen. Den årliga skogstillväxten i
Ryssland beräknas motsvara 26 mill. ton stenkol.

Om man skulle våga en uppskattning av hela
världens virkesförråd, torde väl detta icke kunna
antagas vara lägre än 150 milliarder m³, motsvarande
25–30 milliarder ton standardbränsle.

Förbrukningen av ved till hushållsbränsle kan
anslås till årligen 700 mill. m³. Lägges därtill av
industrien till bränsle använd ved och träavfall, torde
siffran ökas till 1 000 millioner m³, som väl torde
motsvara 150 mill ton stenkol. Till jämförelse kan
nämnas, att under perioden 1925–1927 utgjorde
avverkningen av barrträds-gagnvirke 470 mill. m³,
därav U. S. A. 52,5 %, Europa 37,4 % och Asien 10,4 %.

I Sverige går av vedbränslet under ett normalt år
40 % till hushållet, 40 % till industrien och till
järnvägs- och fartygsdrift vardera 10 %. I runda
tal räknat fylles landets totala bränslebehov till
50 % genom ved från skogar och till 50 % genom
stenkol. Under åren 1913–1917 motsvarade
nämligen träbränsleförbrukningen i medeltal årligen
5,245 mill. ton standardbränsle (inberäknat träkol,
som motsvarade 0,7 mill. ton standardbränsle).
Beräkningen för perioden 1919–1922 ger i medeltal
siffran 6,085 mill. ton (inberäknat 0,38 mill. ton
ståndardbränsle i form av träkol).

År 1913 motsvarade de fasta bränslena 12,97 mill.
ton standardbränsle, varav stenkol 45 %, koks 5 %.
ved och träavfall 43 %, träkol 6 %, torv och
briketter 1 %. I volym räknat utgjorde ved och
träavfall 37,28 mill. m³ och träkol 4,20 mill. m³.

Till hushållsbränsle i form av ved åtgår årligen
pr innevånare

i Sverige . . .	2,1 m3
i Norge . . .	1,0 m3
i Danmark . . .	0,4 m3
i Tyskland . . .	0,6 m3
i U. S. A. . . .	2,2 m3
Kanada . . .	2,1 m3
i Japan . . .	0,4 m3
Ryssland . . .	4,0 m3

Andra brännmaterial.

Förrådet av brännbara skiffrar utgör i Sverige ca
5 milliarder ton, som med en beräknad oljehalt av
4 % motsvara 144 mill. ton råolja. Tysklands
skiffrar uppskattas till 117 milliarder ton och
Rysslands till en kvantitet motsvarande en halv milliard
ton standardbränsle (med 7 000 kalorier). I
Estland, vars skiffrar beräknas till 4–5 milliarder ton
med en oljehalt av ända till 19–20 %, har
brytningen stigit från 290 tusen ton år 1925 till 518
tusen ton år 1929. I Skottland bröts före kriget
årligen 3 mill. ton skiffrar.

Den på vissa platser ur jorden utströmmande
brännbara gasen har först under de senaste åren fått
någon större användning. Sålunda har i U. S. A.
konsumtionen av naturgas för kraftalstring,
uppvärmning och belysning stigit från 12 milliarder m³
år 1908 till 54 milliarder m3 år 1929. Från staten
Texas har lagts en 1 500 km lång rörledning av 610
mm diam. till Chicago, dit dagligen 5 mill. m³ gas
levereras. Man beräknar, att i Texas finnes till
förfogande en gasmängd av över 200 milliarder m3. Vid
emaljeringsindustrien i Rumänien användes
naturgasen, som utströmmar med 30 atm tryck, som
brännmaterial. Sammansättningen av denna gas kan
betecknas som nästan ren metan eller gruvgas
CR₄ och bränslevärdet är 8 600 kalorier pr m³. I
Ryssland användas de utströmmande gaserna till
uppvärmning, gasolinframställning, belysningsändamål
samt till framställning av kimrök. I Majkap
beräknas gasförrådet motsvara ca 5 mill. ton nafta
(1 000 m³ = 1 ton nafta), i Baku 180 mill. ton och
i Grosnyj ca 25 mill. ton. I Polen utnyttjades år
1930 ca 500 mill. m³ naturgas, huvudsakligen från
oljefälten i Daszada, nordost om Stryj.

I Sverige beräknas överskottet av halm enligt
Jordbruksutredningen normalt utgöra 400 à 800
tusen ton, som skulle kunna användas till bränsle
eller cellulosatillverkning. I västra Kanada utgöres
motsvarande kvantitet av ca 20 mill. ton och i
Ryssland av en mängd, som motsvarar 6–7 mill. ton

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>