Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen / 324 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 20 aug. 1932 - En metod för rationellt utnyttjande av automobilolja, av Rolf Steenhoff

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 7.

vatten[1]. För viskositetsbestämningar, vilka tidigare varit rätt
besvärliga, användes Tausz’ kul-fallviskosimeter, vilken
möjliggör upprepade snabba bestämningar vid
rumstemperatur, fig. 8.[2] För att helt eliminera
räknearbetet ha utarbetats tabeller för omräkning
mellan olika temperaturer och spec. vikter.[3]
Det enklaste hjälpmedlet att följa reningsförloppets mekaniska del är ett
hemmagjort "tittskåp", fig. 9, som tydligt visar när
centrifugeringen är fullbordad.

Den färdiga produkten företer vid
laboratoriemässig analys på de vanligaste data god
överensstämmelse med ursprungsoljan, vilket visas
i tabell II. För jämförelse meddelas även
analysdata för originaloljan, vilken användes till
bilarna utblandad med renad spillolja i mån av
tillgång till den senare. Det vanligaste
blandningsförhållandet torde bli: ny + renad = 1 + 1 eller
2 + 1. Den i tabell II visade oljan har samlats från
50 vagnar, huvudsakligen lastbilar, vilka under två
månader tillryggalagt i medeltal 180 mil pr vagn.
Under försöksåren ha många undersökningar över
prestationsförmågan hos en dylik reningsanläggning
blivit utförda, och i tabellerna III och IV återges
några resultat av dessa undersökningar:

Tab. II.

Analysen omfattar	Ny olja	Urspr. blandn.	Spillolja	Renad olja	Ny blandn.
Spec. vikt . . .	0,920	0,918	0,914	0,916	0,918
Flampunkt °C . . .	213	175	85	120	175
Viskositet + 50 °C . . .	8,7	7,3	5,4	6,3	7,7
Syretal, % SO3 . . .	0,01	0,02	0,03	0,04	0,02
Utspädning, % . . .	0	1	6	3	1
Vattenhalt, % . . .	0	0	1,1	0	0
Olösligt, % . . .	0	0	1,1	0	0

Tab. III.

Analysen omfattar	Ny olja	Spillolja	Renad olja	Blandn. 1+1
Conradson-test, % . . .	0,3	–[4]	0,26	0,29
Sedimenttal, g/100 g . . .	1,14	4,02	1,32	1,22
I kloroform och bensol, olösligt
avsedimentet, g pr 100 g olja . . .	0,85	2,49	0,57	0,68
Aska på olöslig substans,
g pr 100 g olja . . .	0,003	0,530 [5]	0,003	0,003

Fig. 8.

De praktiska prov, som utförts under 4 1/2 år ha
tillfullo visat den renade spilloljans användbarhet.
Något ökat slitage i lager eller cylinderlopp har
icke kunnat påvisas, ej heller har oljeförbrukningen
varit onormal. De analyserade körprov, som äro
återgivna i fig. 1 och 2, visa ju även att den renade
oljan icke i sitt uppträdande skiljer sig från
ursprungsoljan. Det är givet, att körtiden mellan
oljebytena är av väsentlig betydelse för spilloljans
kvalitet. En olja, som gått i motorn under ett år
i sträck, vilket tyvärr icke är så ovanligt, är icke
värd kostnaden för en reningsprocedur, bl. a.
därför, att utbytet blir så litet. En sådan olja består
till stor del av vatten, bensin och ev. fotogen
samt sand och rostpartiklar. Ingen motor torde må
vidare bra av ett sådant liniment. Å andra sidan
ha numera många av vårt lands större oljeförbrukare
gått in för tätare oljebyten, väl inseende att ingen
olja kan förnyas genom enbart påfyllning och att
vattnet m. m. måste bortskaffas innan en olycka är
skedd. Några av dem ha också på sistone börjat
tillämpa spilloljerening och en rationell oljehushållning.
Då det är engångskostnaderna, som spela
största rollen vid reningen, måste vagnparken vara
så pass stor, att ett helt fat olja kan få passera
reningsstationen varje gång.

Utbytet av oljereningen avhänger även av
ursprungsoljans kvalitet. Olika oljefabrikat böra icke
utan vidare hopblandas, enär man då riskerar
igensättning på grund av emulsionsbildning i vevhuset.

Jag skall med ett schematiskt diagram visa hur
oljehushållningen ställer sig vid ett företag med

Fig. 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>