Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 15 okt. 1932 - Notiser - Statens järnvägars riksdagspetita - Possehlska stipendierna - Kopparslaggsten som gatubeläggningsmedel - Litteratur - Anmälan: Principles of Electroplating and Electroforming (Electrotyping), av F. H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för den pågående elektrifieringen av Malmölinjerna.
Motsvarande siffror närmast föregående år voro resp.
8 291 000, 3 291 000, 5 000 000 och 19 600 000 kr.
Det begärda anslaget för arbeten vid de trafikerade
järnvägarna hänför sig till följande olika poster:
gångbroar och gångtunnlar 100 000 kr., spåröverbyggnader
750 000 kr., vägkorsningar 150 000 kr., husbyggnader
80 000 kr., växel- och signalsäkerhetsanläggningar
500 000 kr., telefonledningar och kabelarbeten 100 000
kr., lokstations- och driftverkstadsanläggningar 50 000
kr., anläggningar vid huvudverkstäderna 425 000 kr.,
förstärkning av spåröverbyggnaden å f. d. Norra
Södermanlands järnväg 260 000 kr., förbättringsarbeten å f. d.
Härnösand–Sollefteå järnväg 240 000 kr. och dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten 800 000 kronor.
Vidkommande ovanstående olika poster torde här
nämnas, vad styrelsen anför för vissa av desamma.
Vad först beträffar spåröverbyggnader meddelas, att
kostnaderna för denna post under de senaste åren helt
bestritts med förnyelsefondsmedel. Då det emellertid
visat sig, att utgifterna för spåröverbyggnader
betydligt överskridit de för detta ändamål gjorda
avsättningarna till fonden ifråga, har styrelsen ansett, att
för nästkommande budgetår, under vilket ett belopp av
2 900 000 kr. erfordras, bör utöver förnyelsefondsmedel
anvisas å riksstaten 750 000 kr.
Beträffande det jämförelsevis blygsamma beloppet
av 150 000 kr. för skenfria vägkorsningar meddelas, att
av de tidigare härför beviljade medel beräknas återstå
i runt tal 300 000 kr. och att detta belopp jämte det nu
äskade avser att utgöra järnvägens andel i kostnaderna
för dessa korsningar, övriga härför erforderliga
kostnader förutsättas komma att utgå av för beredskapsarbeten
anvisade medel. De för husbyggnader äskade
medlen avse utvidgning och förändring av
turiststationen vid Riksgränsen å banan Gällivare–Riksgränsen,
vilken station numera icke användes som trafikstation.
Med det nu ifrågasatta anslaget jämte 40 000 kr. ur
förnyelsefonden skulle å turiststationen erhållas plats för
110 bäddar. Beloppet 425 000 kr. för anläggningar vid
huvudverkstäder avse tillbyggnad och modernisering vid
huvudverkstaden i Örebro. Kostnaderna för arbetet
beräknas komma att uppgå till i runt tal 1 220 000 kr.
Av detta belopp anses 370 000 kr. böra bestridas av
förnyelsefondsmedel och resten, eller 850 000 kr., av
anslagsmedel. Då arbetet avses utföras under de två
närmaste budgetåren, begäres nu hälften av sistnämnda
belopp.
De för nya statsbanebyggnader äskade anslagskraven
fördela sig med 4 000 000 kr. eller samma belopp
som för de två senaste budgetåren för fortsättande av
arbetena å inlandsbanan och 800 000 kr. till statsbanan
Malung–Vansbro. Förutom sistnämnda belopp, som
skall utgå av medel anslagna för beredskapsarbeten,
avses 200 000 kr. böra utgå av förnyelsefondsmedel.
Som ovan nämnts begäres 9 000 000 kr. för
fortsättandet av arbetena med elektrifieringen av banan
Järna–Norrköping–Malmö med flera linjer. Beträffande
arbetets utförande meddelas, att detsamma fortskridit
väsentligt snabbare än vad som förutsågs i 1931 års
arbetsplan. Så äro sträckorna Järna–Norrköping,
Katrineholm–Åby och Örebro–Hallsberg, vilka hade
beräknats klara först under okt. och dec. 1932 samt maj
1933 respektive, redan tagna i bruk för elektrisk drift.
Även för övriga linjer ställas väsentliga tidsbesparingar
i utsikt. Dessa tidsbesparingar komma att medföra
minskade kostnader för arbetet, varför detsamma nu ej
kommer att kräva hela det förut beräknade beloppet.
Sålunda anses det återstående behovet av anslagsmedel i
stället för 53 700 000–42 600 000 = 11 100 000 kr. kunna
nedsättas till det nu äskade beloppet av 9 000 000 kr.
Till sist anmäler styrelsen, att den har för avsikt att
under innevarande höst inkomma med förslag till
elektrifiering av linjerna Stockholm–Ånge och
Örebro–Krylbo. Enligt verkställd överslagskalkyl skulle detta
arbete kosta 50 000 000 kr., varav kapitalökningsmedel
skulle uppgå till 37 000 000 och förnyelsefondsmedel till
13 000 000 kr. För budgetåret 1933/1934 förutsattes ett
första anslag å 19 000 000 kr. av kapitalökningsmedel
och 3 500 000 kr. av förnyelsefondsmedel.
Possehlska stipendierna. Under innevarande år
komma att från senator Emil Possehls stipendiefond
utdelas 6 st. resestipendier, vart och ett å 1 200 kr.
Stipendierna avse att bereda unga lovande svenska
köpmän och tekniker tillfälle att – i regel under minst
fyra månader – taga kännedom om kommersiella och
tekniska förhållanden i Tyskland.
Ansökning om stipendium skall ingivas till
kommerskollegium före utgången av oktober 1932 samt vara
åtföljd av åldersbetyg, avgångsbetyg från teknisk
högskola, handelshögskola eller högre handelsinstitut, som
åtnjuter statsunderstöd, och intyg om minst två års
praktik hos handelsfirmor eller industriella företag.
Sökande, som ej kunna förete avgångsbetyg av
ovannämnda slag, må på annat sätt styrka sin kompetens;
dock erfordras minst realexamen med gott vitsord.
Kopparslaggsten som gatubeläggningsmedel.
I Tyskland har under senare tid gjutna gatstenar av
kopparslagg kommit i ropet. Materialet har visserligen
använts ända sedan 1870-talet men har sedan dess
undergått betydande förbättringar. Till dessa höra
slaggens långsamma avkylning efter gjutningen, vilken
numera sker vid ca 1 250°C i lerformar. Tidigare
användes formar av järnplåt. Stenarna erhålla vid gjutningen
exakt lika form, varigenom en beläggning kan
åstadkommas med smala fogar. Det uppgives, att man
därigenom erhållit lika släta vägbeläggningar som med
asfalt och att kanterna å slaggstenarna numera ej
brytas sönder. Nyligen har smågatsten av kopparslagg
i format 9,5 X 9,5 cm förts i marknaden. Sättningen av
denna sten skall ställa sig billigare än tuktad sten
av granit, basalt eller andra naturliga bergarter.
Gentemot dessa har kopparslaggen en anmärkningsvärt stor
hårdhet (nr 9 i Mohs skala, motsvarande korund).
Den är på grund härav och genom kristallfogarnas
struktur synnerligen slitfast och dessutom halkfri.
Efter regn torkar den hastigt, bländar ej ögat i vått
tillstånd eller strålkastarljus och säges för övrigt ställa
sig ekonomisk i användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
