- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
444

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 19 nov. 1932 - Ett beaktansvärt nyförvärv till Tekniska museet, av T. A. - Notiser - Teknologernas praktikfråga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

museets samlingar. I dagarna har emellertid museet
erhållit en gåva av ett slag, som tyvärr är ganska
sällsynt, men som skulle kunna, om intresse och lite
arbete lades ner på saken, få många efterföljare.

I museets stora arkiv har efter hand samlats ett
rikt material belysande våra framstående ingenjörers
och industrimäns arbeten. Det är porträtt, ritningar,
broschyrer, patentbrev och andra tekniska handlingar
av historiskt intresse. Tyvärr är det emellertid så,
att dessa personhistoriska samlingar äro långt ifrån
fullständiga, sällan försedda med utförliga uppgifter
och således från början icke av det värde, som de
egentligen borde äga. Det är för museets tjänstemän
ett mycket omfattande arbete att från olika håll söka
samla in dylikt material, få det kompletterat ur olika
synpunkter och ordna upp detsamma på ett sådant
sätt, att det för forskningar kan vara av betydelse.
Det ligger i sakens natur att de strängt upptagna
ingenjörerna och industrimännen icke ge sig tid att
under sin livstid insamla vittnesbörden och de
arkivaliska beläggen för de olika resultaten av deras
verksamhet, och även om dessa eventuellt samlas på
hög, ligga de oftast oordnade. Under årens lopp har
museet fått övertaga åtskilliga sådana samlingar, men
även några, som varit i välordnat skick. Ett
föredömligt exempel på det senare är den gåva, som
civilingenjör Torsten Ohlsson, Stockholm, nyligen
överlämnat rörande hans faders mångomfattande
verksamhet. Den innehållsrika samlingen om fabrikör
Johan Ohlssons arbeten omfattar bl. a. elevritningar
från hans tid på Teknologiska institutet 1858, hans
borgerskapsbrev, hans broschyrer rörande egna
uppfinningar och den av honom grundade och ägda
stenkolstjärefabriken och andra av honom under årens
lopp startade tillverkningar eller gjorda uppfinningar
och slutar med de nekrologer, som vid hans död
hugfäste minnet av hans gärning. I gåvan ingick även
arkivalier rörande fabrikör Bengt Ohlsson och
civilingenjör Olof Ohlsson och deras respektive fabriker
Södertelge oljefabrik och Slipers a.-b. i Stockholm.

Bland det personhistoriska materialet finnes även
exempel på dessa ej sällan unika reklamtryck,
priskuranter, fabriksinventarier, tillfällighetstryck m. m.,
som ha så mycket att berätta om de gamla
fabrikernas tillverkningar och öden, vilket icke kan
återfinnas på annat ställe i böcker, officiell statistik eller
offentliga arkiv och därför för ett museiarkiv är
särskilt åtråvärt. Lika värdefulla äro också äldre
fotografier av industriella anläggningar under dessas
olika utvecklingsskeden. Det finnes säkerligen i
vårt land många ingenjörs- och industrimannasöner,
som på samma sätt som ingenjör Torsten Ohlsson,
skulle kunna i aktning för sina fäders gärningar
sammanföra och till museet överlämna handlingar
och bilder av ovan berört slag för att detta
historiska material där må bli bevarat för framtiden.
Säkert finnes det också många äldre ingenjörer, som
i sina gömmor ha åtskilligt av värde för kommande
forskningar på industrihistoriens och teknikens
områden, som vore värt en bättre lott än att förr eller
senare kastas bort och gå till spillo, och Tekniska
museet vågar hoppas att bli ihågkommet, ty museets
arkiv är den rätta platsen för allt, som kan vara
ägnat att nu och framdeles upplysa om den tekniska
och industriella verksamheten i vårt land såväl när
den hör samman med personer, uppfinningar och
konstruktioner som industriella anläggningar. T. A.

NOTISER


Teknologernas praktikfråga. Teknisk tidskrift
redogjorde på, sin tid (häfte 30–31, 1931) för den vid
teknologföreningens årsmöte i Malmö 1931 förda
diskussionen angående teknologernas och de unga ingenjörernas
praktikfråga. Resultatet av diskussionen blev, som
bekant, att föreningen uppdrog åt styrelsen att i
samarbete med Sveriges industriförbund, tekniska
högskolan och de med föreningen samarbetande tekniska
föreningarna utreda denna fråga. Den för ändamålet
bildade kommittén, i vilken jämväl andra korporationer
än de nämnda blevo representerade, konstituerades i
december 1931, och dess utlåtande förelåg i oktober i
år. Utlåtandet utmynnar i följande förslag, som i
dagarna godkänts av teknologföreningens styrelse.

Kommittén föreslår inrättandet av ett centralt organ
för omhändertagande av frågan om praktikantanställningar
inom de olika fack, där sådana äro av behovet
påkallade, samt vid de olika tekniska läroanstalterna
lokala organ, samarbetande med centralorganet.

För det centrala organet har kommittén skisserat de
organisatoriska huvuddragen. Då alla mera betydande
industriföretag i landet äro anslutna till Sveriges
industriförbund, ligger det ju nära till hands att söka
få ett dylikt organ på något sätt anslutet till förbundet,
vilket redan omhändertagit en närbesläktad
arbetsuppgift, organiserandet av arbetsledarkurser. Det
centrala organet, vars namn föreslås skola bliva Svenska
industriens praktiknämnd
(S. I. P.) skall enligt
förslaget utgöras av sju ordinarie ledamöter, därav tre
utses av industriförbundets styrelse, en av jernkontorets
styrelse, en av tekniska högskolans lärarkollegium, en
av skolöverstyrelsen och en av teknologföreningen.
Nämnden skulle bemyndigas att med sig adjungera
ytterligare ett antal personer, vilkas medverkan kan
befinnas önskvärd.

Nämndens arbetsuppgifter har kommittén
sammanfattat sålunda: Nämnden skall i samarbete med
industriens arbetsledare verka för att vid landets
industriella, statliga och kommunaltekniska företag samt
andra byggnads- och anläggningsarbeten må som
praktikanter mottagas dels studerande (i förslaget kallade
A-praktikanter) vid tekniska högskolan, Chalmers’
tekniska institut, tekniska elementarskolor, gymnasier och
fackskolor, dels ynglingar (B-praktikanter), som hava
för avsikt att söka inträde i nämnda läroanstalter.
Nämnden skall söka utverka praktikanters mottagande
i företagen samt fördela anställningsmöjligheterna på
lämpligt sätt och härom underrätta de lokala
platsförmedlingsorganen, vilka direkt skola hänvisa
studerande till resp. företag. Beträffande B-praktikanternas
praktik bör nämndens expedition, eventuellt även de
lokala organen, kunna lämna upplysningar för sökande.
Nämnden bör även tillse, att praktikanterna få
tillfälle att tillgodogöra sig praktiken, bl. a. så, att de få
kännedom om arbetets bedrivande å olika avdelningar
inom de företag, där de praktisera. B-praktikanterna
böra antagas för utbildning vid företag, som hava
särskilda lärlingsverkstäder, och få där arbeta jämsides

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free