Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 3 dec. 1932 - Planering inom industrien med hänsyn till konjunkturväxlingarna, av Axel F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konjunkturförlopp av längre varaktighet än det vanliga, att
exempelvis undersöka om en mättning inom
avsättningsområdet för mina produkter är på väg att
inträda och jag därför eller av annan närbesläktad
anledning måste ta i övervägande att lägga om
tillverkningen mer eller mindre radikalt.
Av det nu sagda framskymtar att vi ha att göra
med tvenne konjunkturförlopp, som fläta sig i
varandra. Just i nuvarande tidsläge har på grund härav
uppstått en svår komplikation. Jag skall senare
återkomma till en närmare förklaring av sammanhanget.
Vissa affärsbegåvade människor ha vad man säger
"en fin näsa", dvs. en utpräglad intuitiv förmåga att
ana framtiden. Men de torde i själva verket utgöra ett
litet fåtal. För det stora flertalet ekonomiskt
handlande individer gäller det att antingen ställa sina
åtgöranden på ren slump, eller att söka ett objektivt
underlag för ett sannolikhetsbedömande av
framtiden. Man frågar sig då, finns det verkligen möjlighet
till ett sådant objektivt underlag? Jag vågar
besvara den frågan j åkande, ehuru jag är väl
medveten om ofullständigheten i det material, som
tillsvidare är tillgängligt.
Varje industriledning måste ha till sitt förfogande
statistik över det egna verket, över priser,
produktion och kostnader, vidare över marknaden i trängre
eller vidare omfattning allt efter företagets art. För
att vinna en fullständig överblick behöver man
jämväl en statistik, som tillåter ett bedömande av det
allmänna konjunkturläget, närmast inom det egna
landet. Intet land undgår emellertid en inverkan av
världskonjunkturen. Man behöver sålunda statistik
även över denna. Första frågan blir då den, kunna
de allmänna konjunkturrörelserna sammanfattas i
statistiska framställningar? Om så är förhållandet,
kan man sedan av det egna statistiska materialet,
lagt bredvid och jämsides med.det allmänna
materialet, draga slutsatser genom extrapolering och
analogislut?
Vad den första frågan beträffar må det medges
att möjligheterna till en tillförlitlig konjunkturavspeglande
statistik visst icke äro ideala. Man är
tvungen att sammanställa en bild av flera element,
liksom – för att taga en bild från. det fotografiska
området – man får en verklighetstrogen
färgfotografi genom överlagring av flera enfärgade bilder.
För att måla upp en konjunktur tavla behövs dels
en generell prisstatistik, dels en generell
produktionsstatistik. I fråga om priser har man att välja
mellan olika s. k. prisindexserier, i fråga om
produktionen finns icke någon sammanfattning. Någon
fullständigt invändningsfri prisindex torde knappast
existera, men de stora prisrörelserna ge sig dock i
regel tillkänna i dem alla på tämligen likartat sätt.
Den mest använda är den s. k. Sauerbeck’ska indexen
över grosshandelspriser, som har den fördelen, att
den sträcker sig ut över en mycket lång tidrymd.
Jag kom för nu snart tjugo år sedan att underkasta
denna indexkurva en ingående granskning och fann
dels att den under ett till synes ryckigt förlopp
döljer vissa regelbundenheter, dels att dessa variationer
i huvudsak överensstämma med gången i en hel del
annat prismaterial. Jag tvekar därför icke att
betrakta den Sauerbeck’ska kurvan såsom representativ
och att ur densamma draga en del slutsatser, som
jag tillägger en viss allmängiltighet.
När man velat giva en statistisk bild av den
industriella världsproduktionen, har man måst taga sin
tillflykt till vissa enstaka viktigare massartiklar, i
främsta rummet stenkol och järn. Varje sådan kurva
är naturligtvis ett ofullständigt uttryck för det man
vill visa, men man kan inte komma längre än att
ställa ett antal sådana bredvid varandra, alldenstund
man ju icke kan addera inkommensurabla storheter.
Industristatistiken torde emellertid få anses
uppbyggd på ett tillförlitligt primärmaterial. Värre är
det med jordbruksstatistiken, vilken tyvärr är
synnerligen bristfällig. På samma gång måste den enligt
min uppfattning anses såsom ett särdeles viktigt
instrument för en riktig avläsning och bedömning av
konjunkturen, varför den anmärkta bristen är så
mycket mer beklaglig.
Jag kan självfallet icke nu uppta tiden med en
ingående redogörelse för de undersökningar, som ligga
till grund för de slutsatser, som jag här kommer att
framföra. Jag måste inskränka mig till att antyda
premisserna. I fig. 1 återgives en bild, som
härstammar från mina första beräkningar 1913–14. Den
återger en del av den Sauerbeck’ska priskurvan,
utjämnad och extrapolerad. En analys visade, att man
hade att göra med tvenne huvudsakliga periodiska
förlopp, en långtidsvariation på 50 à 60 år, och en
kortare på 9 à 10 år, den senare bekant såsom den
vanliga konjunkturcykeln. Dessutom finnes smärre
ojämnheter i originalkurvan, som tidvis framträda
såsom en period på 2 à 3 år. Den streckade delen av
kurvan utgör den extrapolering, som analysen 1913
gav anledning till. (Att jag vågade göra en sådan
extrapolering berodde på det stöd, som bl. a. ett
flerhundraårigt statistiskt material angående
spannmålspriser erbjöd.) Redan en flyktig granskning av
kurvan ger vid handen, att den ända tills dato givit ett
 |
Fig. 1. Sauerbecks indexkurva. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
