Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 50. 10 dec. 1932
- Moderna industrivågar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 50 ÅRG. 62 10 DEC. 1932
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN
INNEHÅLL: Moderna industrivägar. – Gratisförslagen inom entrepvenadväsendet och industrien. – Notiser.
– Sammanträden.
MODERNA INDUSTRIVÅGAR.
De i våra dagar aktuella rationaliseringssträvandena
ha ej lämnat vägningsproblemet oberört.
Vägningen utgör ju en synnerligen viktig del av den
industriella produktionsapparaten. Den har i första
hand betydelse för faktureringen, där den står i
direkt relation till pengar. Icke mindre viktig är
vägningen som led i industriföretagens interna
organisation. Industriledaren måste i detaj veta, hur varje
avdelning inom ett företag arbetar och huru
vidtagna förändringar inverkat tekniskt-ekonomiskt på
produktionsresultatet. Mycket som går under
beteckningarna "svinn" eller "utbyte" tål att
undersökas närmare.
Under senare tid ha också framkommit en mängd
konstruktioner för förbättring och rationalisering av
vägningsarbetet, och samtidigt härmed har vägningen
vunnit insteg å områden, där den tidigare ej
tillämpats men där den visat sig på ett förträffligt sätt
kunna användas för kontroll av produktionen.
Efterföljande meddelanden torde belysa dessa förhållanden.
Det fundamentala vid all vägning är givetvis själva
vågen. Att till en med tekniska brister behäftad våg
koppla de känsligaste tilläggsaggregat kan av
naturliga skäl ej komma i fråga. Vågtillverkningen
har emellertid tillgodogjort sig den senaste tidens
stora framsteg i fråga om de mekaniska
bearbetningsmetoderna. Den till synes enkla
hävstångsprincipen, som ligger till grund för vågtekniken, ger
orsak till många svårlösta problem vid precisionsbearbetningen.
Som exempel på de stora framsteg, som
gjorts i detta avseende, må nämnas, att en
amerikansk vågtillverkare för något år sedan tog i bruk
en maskin, vars enda uppgift är att borra de hål, i
vilka hävstängernas knivar skola sitta, Den med
maskinen uppnådda noggrannheten uppgår till 0,0005
tum eller 0,01 mm. Kostnaden för maskinen, inkl.
erforderlig omläggning av driften, uppgick till mer
än 200 000 dollars eller ca 1 mill. kr. Exemplet torde
illustrera såväl de moderna fordringarna på precision
och kvalitet som det intensiva forsknings- och
rationaliseringsarbete, till vilket den senaste depressionen
givit anledning.
I samband med tillverkningsmetodernas förfining
stå även de många konstruktivt eleganta lösningar
av rent vågtekniskt intresse, som framkommit under
senare tid. De må emellertid förbigås här. I stället
skola med några ord beskrivas en del av de
tilläggsaggregat, som under senare tid kommit till
användning. Hit höra termostaten, fotoelektriska cellen,
apparater för fjärrkontroll och för automatisk
registrering av vägningsförloppet m. m.
Termostaten. Tidigare måste man för hand
reglera visarens rörelser genom att förändra
oljedämparens inställning alltefter oljans
viskositetsförändringar i och med yttertemperaturens växlingar.
Denna reglering sker numera automatiskt med hjälp
av en bimetall, som givits vissa bestämda fjädrande
egenskaper och dessutom en sådan form, att den allt
efter oljans temperatur hämmar eller underlättar
oljans strömning genom den slits, som finnes
upptagen i oljedämparens rörliga del. De nämnda
fjädrande egenskaperna ge bimetallen möjlighet att även
tjäna som stötfångare, i ändamål att reglera
svängningsamplitudens storlek. Fig. 1 torde illustrera
bimetallens utseende och verkningssätt. Då
hydraulisk dämpning tillämpas på en mångfald områden
inom tekniken, torde nämnda regleringsmetod kunna
tillvinna sig intresse av åtskilliga tillverkare.
De fotoelektriska cellernas användningsområde,
vilket som bekant är mycket stort, inrymmer även
vägningstekniken. Cellerna ha tagits i bruk bl. a.
vid Vägning inom oljeraffinerings- och
 |
Fig. 1. Termostat. Bimetallen tillsluter på grund av värmet från
tändstickan den i den cylindriska plattan befintliga slitsen.
|
betongblandningsanläggningar samt inom fett- och spritfabriker.
För flytande varor användes en momentant slutande
ventil, reglerad av en solenoidmagnet, till vilken
impulserna utgå från fotocellen, vilket torde framgå
närmare av fig. 2.
Genom fjärrkontrollen erhåller driftsledningen
möjlighet att på kontoret kontrollera den vägning
som försiggår på olika platser inom fabriken.
Vågarna i fabriken och "mottagaren" på kontoret
stå i elektrisk förbindelse med varandra, och genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0475.html
