- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Allmänna avdelningen /
482

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 24 dec. 1932 - Järnvägarnas öde, av V. S. - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tigande, utan böra fortast rivas upp. Undantag
givas naturligtvis för vissa industri- och jordbruksbanor,
men dessa böra ej betunga det allmänna järnvägsnätet,
utan i så fall införlivas med den industri eller den näring,
de tjäna. Ännu är järnvägarnas öde ej beseglat!         V. S.

TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH
ELEKTRISKA FACKEN.

OKTOBER 1932.


                                                        (Copyright.)
Gebrüder Sulzer lanserar en högtrycksångpanna,
som består av ett enda mycket långt rör i
eldrummet, vari matarvattnet inpumpas i ena änden och
den överhettade ångan uttages vid den andra.
Härigenom inbesparas de vid högt tryck eljest så
dyrbara domarna. Elasticiteten vid belastningsvariationer
åstadkommes genom fullständigt automatisk
reglering (Schweizerische Bauzeitung II[1], h. 16, s. 203,
The Engineer, h. 4 005, s. 390.) En ångpanna har
konstruerats med snabbt roterande ångrör, som
samtidigt på grund av centrifugalkraften tjänstgör som
matarvattenpump och sammanbygges med
ångturbinen. Matarvattnet införes genom den ihåliga
axeln, slungas i förvärmaren ut i periferien med
ångtrycket och passerar därefter de i
eldrummet befintliga roterande ångrören för att slutligen
passera jden på samma axel sittande ångturbinen.
På grund av den stora hastigheten ha värmeövergångstal
upp till 250 kgkal/m2h°C uppnåtts. (H.
Vorkauf, Zeitschrift des Vereines Deutscher Ingenieure,
h. 41, s. 988.) I kombination med Koenemanns
värmetransformator föreslås i ett ångkraftverk
användningen av tvenne drivmedia, nämligen
zinkkloridammoniakat som helt vattenfritt ej angriper
pannor och rörledningar samt ånga. Det förra
består av en blandning av diammoniakat och
monoammoniakat, varvid blandningen med stigande
temperatur under avgivande av ammoniak ökar
monoammoniakatkoncentrationen. (E. Prætorius,
Feuerungstechnik. h. 7/8, s. 100/117.) Försök ha utförts med
Simmons roterande förvärmare för 4 à 6,5 m3/h.
Förvärmaren tjänstgör samtidigt som dragfläkt.
Vattenhastigheten har visat sig vara 0,4 m/s i de yttersta
och innersta rören samt 0,2 m/s i de mellersta.
Eldytan är 250 m2 och det tillåtna trycket 35 at.
Rotorn går i två SKF-rullager och drives vid 365 v/m
med rem från en 5,5 kW motor. (F. Kaiser,
Zeitschrift des Bayrischen Revisionsvereins, h. 19, s.
213.) I kraftstationen vid Eagle Pass, Texas, ha vid
en fallhöjd av 24,5 m tre vertikala Francisturbiner
om vardera 4 500 hk vid 225 v/m och ett specifikt
varvtal av 64 v/m installerats. Verkningsgrad vid
full last har visat sig uppgå till resp. 93,8, 92,7 och
93,9 %. (L. Harza och E. Floor, Power II, h. 4, s. 188.)
Standard Oil tillverkar med katalytiskt högtrycksförfarande
en syntetisk smörjolja kallad Syntholub.
Råvaran utgöres av ett avfall från oljeraffineringen,
nämligen paraffinvaxet, som iför första gången fått
nyttig användning. Viskositeten håller sig konstant
inom vida temperaturgränser, och oljan stelnar först
vid en temperatur långt under den för vanliga oljor.
(Automobiltechnische Zeitschrift, h. 18, s. 445.)

Från italienskt varv har levererats en av fyra
beställda grekiska jagare om 1 445 t, för vilka
duraluminium använts för kommandobryggan. Genom
svetsning av vissa delar ha även viktsbesparingar
åstadkommits. Vid verkställda fartprov nåddes
under 4 timmar 41,8 knop vid 52 000 ahk. Vid 20
knops fart visade sig aktionsradien vara över 5 000
nautiska mil. (The Engineer, h. 4 006, s. 413.) I
Antwerpen har byggts en 17 m lång bogserbåt med
dieselelektriskt maskineri för 165 ahk.
Propellermotorn har en effekt av 125 ahk vid 200 v/m,
vilket ger båten en fart av 9,2 knop. Omkastning från
full fart framåt till full back kan ske på 6 s, och
bog-seraren stoppas på 15 s. Dragkraften är 2 300 kg
max. (Shipbuilding & Shipping Record II, h. 16,
s. 372.) Hamburg–Amerika linjen har på sin
kolpulvereldade ångare Stassfurt vid flamrörspannor
gjort försök med La Monfs anordning. Den består
i att rör slingor inmonterats i flamrören, vilka
anslutits till vattnet i pannans botten och till ångrummet.
Vattnet drives med en Centrifugalpump genom dessa
rör, varvid ångblandningen får en hastighet av 8 m/s.
Rörens eldyta utgör 6,5 % av den totala och
effekten ökades med 20 % eller från 27 till 32 t/h.
Verkningsgraden steg från 80 till 82 %. (B. Bleicken,
Zeitschrift des Vereines Deutscher Ingenieure, h. 40,
s. 958.) Med Brown Boveris tillsatsmaskineri för
fartyg (turbinen kuggväxlad till propelleraxeln) ha
trenne fartyg under flera år gått i trafik, varvid
effekten hos ångmaskineriet stegrats med ca 30 %
resp. kolförbrukningen minskats med 24 % för samma
fart. Ångfartyget Amasis har gjort fyra resor om
vardera 18 000 nautiska mil. (The Shipbuilder h. 270,
s. 473.) Det japanska fartyget Mitsui Maru har
försetts med en stabilisator, typ Motora, bestående av
tvenne fenor, som kunna dragas in i skrovet i lugnt
väder och som äro vridbart anordnade som ett
balansroder. Fenornas rörelser bestämmas av ett gyroskop.
En japansk minsvepare om 1 700 t är på vardera
fartygssidan försedd med fyra fenor, som äro hydrauliskt
manövrerade. Rullningen har vid ett tillfälle
observerats vara max. 8° med stabilisator mot 23° utan
sådan men med fasta fenor. (Shipbuilding & Shipping
Record II, h. 17, s. 399.)


[1] En romersk tvåa före häftesnumret betecknar
tidskriftens under året utkomna andra volym.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:28:19 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932a/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free